Varje onsdag är det hoppträning/markarbete i ridhuset mellan 19 och 21. Ena veckan är det en tränare där och den andra veckan är det ”öppen träning” utan tränare. Just idag är det ingen tränare där så jag tänkte gå upp till ridhuset med Kaprifol och ”vara med” på träningen. Inte för att vi direkt är i skick för att träna på riktigt, men jag vill vänja henne vid att vara i ridhuset samtidigt som ett gäng andra hästar springer omkring, samtidigt som vi kan trava över lite bommar när ändå grejerna ska fram. Vi kommer självklart inte stanna hela träningen, men en stund i början blir nog bra. På sikt hoppas jag att vi kan vara med lite mer ordentligt.

Jag är faktiskt lite sugen på att gå dit med Alice nån onsdag också och skutta lite. Får kanske bli nästa gång!

Just idag har jag dessutom insläppet i stallet så det passar perfekt att gå upp till träningen vid sjutiden, så är jag tillbaka i lagom tid för insläppet sen. Jag borde hinna rida Alice innan dess också, om inget oplanerat dyker upp.

Jag och Axel kom precis hem från en trevlig kväll hos familjen Enberg! Camilla och hennes barn var också där så det var fullt hus och god middag! När barnen gått och lagt sig åt vi glass och spelade MIG (frågesport). Skoj, skoj =)

Jag och Susanne kom på delad förstaplats! Johan kom in sent i spelet, så han var kanske egentligen inte sist =)

Barnen var hur mysiga som helst idag, vi satt länge i soffan och läste bok och tittade lite på Bolibompa innan de skulle sova.

Bokläsning med systersönerna Aaron, Oliver och Lucas.

Pyjamas på! Nu är Elina på plats också, tjejen i gänget! =)

När jag hämtade hem Kaprifol i våras var hon inte så mycket hanterad/tränad så det fanns en del småsaker som jag ganska omgående började träna på. Hon var bland annat väldigt skeptisk till påtagning av grimma, när tränset kom fram ville hon bara springa och gömma sig, hon ville inte bli tagen på/borstad på benen, kratsa hovarna var inte roligt och hon var inte så positivt inställd till diverse benskydd eller lindor på benen.

I dagsläget går det mesta bra. Jag kan ta på henne grimman utan problem, men jag får inte närma mig för bryskt/snabbt för då blir hon genast misstänksam. Några av de andra i stallet har haft problem med att ta på grimman, men jag tror att det har blivit ganska snabbt bättre nu när rutinerna kommit igång lite mer med in-och-utsläpp. Någon hade även haft lite problem med att ta på henne täcket, det har dock aldrig jag haft. En liten nackdel med lösdrift faktiskt, det är ju i princip bara jag som har hanterat henne fram tills att hästarna stallades upp på box för två veckor sedan. Men hon vänjer sig nog så småningom.

Tränsningen går jättebra. Från att hon vände i samma ögonblick som hon såg tränset, gapar hon nu självmant när jag håller upp bettet mot hennes mun. Godis är bra till mycket! =)

Även borstningen av benen samt påtagning av benskydd på benen har hon vant sig vid och det går nu att göra utan att hon lyfter benen hela tiden. Hon kan bli lite otålig när jag lindar benen för långsamt, men det ska nog ordna sig med lite mer tid.

Det som vi ännu inte har full koll på är kratsningen av hovarna. Om hon äter eller är upptagen med annat är det inga problem men om hon inte är det så tycker hon fortfarande att det är lite obehagligt att få benen lyfta och ”fasthållna” under den tiden som det tar att kratsa. Men det är avsevärt bättre, helt klart.

De nya bilderna på henne är ju inte lika fina som sommarbilderna. Med vinterpälsen tappar de ju sin fina glans och hon är fortfarande lite för rund om magen. Men vi får försöka bygga lite muskler över vintern så hennes taniga hals och rumpa blir lite biffigare, så är hon nog fin till våren sen =)

Hon håller på att ändra lite färg också, med den nya vinterpälsen. Lite dassigare brun lixom, får se om hon blir lika mörk som hon var när jag hämtade henne!

När jag fyllde upp mina boxar med strö inför installningen köpte jag nitton säckar värmepellets á 16 kg. Tio av dem köpte jag till extrapris så jag betalade endast 600kr för att fylla upp båda boxarna. Eftersom Kaprifols box är en kvadratmeter större än Alices box fick hon tio säckar och Alice nio.

Nu har hästarna stått inne på box i två veckor och jag har således mockat boxarna ett antal gånger och jag måste säga att jag är jättenöjd med mitt val av strö. Det är ljust, luktar gott och eftersom det är såpass finkorningt och luftigt är det superlätt att mocka så man slänger inte en massa strö i onödan = ekonomiskt! Jag har, efter dessa två veckor, än så länge inte behövt fylla på något nytt strö alls i någon av boxarna, men snart kommer jag nog lägga in lite nytt strö till Alice då hon kissar mer än vad Kaprifol gör så då går det ju åt lite strö.

Jag kan komma på två nackdelar med ströet och den ena är att det dammar lite när man mockar, men det gör å andra sidan andra strösorter som jag har använt också. Den andra nackdelen är att varenda liten klutt inne i boxen syns så för att det ska vara så där ljust och fint hela tiden måste man mocka extremt noga! När man har torv försvinner ju skiten i mörkret lixom…

Kaprifols bästa natt hittills var i torsdags, alla skitar i en enda hög!

(Det är nog föresten bara hästtjejer och småbarnsmammor som kan snacka så här mycket skit… )

Hästarna är ute i hagarna, boxarna är mockade och kvällsmaten är iordninggjord! Axel hjälpte mig så det gick relativt snabbt. Även Katla var med i stallet men han fick hålla sig i buren, och verkade ganska nöjd med det. Hästar är rätt stora för en lite katt.

Bilen går mycket bra efter besöket på Mechanum igår. Bilen fick en ny vevhusventilation och går nu lite tystare och är mycket piggare. Förhoppningsvis dricker han lite mindre olja också. Verkstan gav för övrigt ett väldigt trevligt intryck och allt gick snabbt och smidigt. Att vi dessutom fick 50% rabatt på arbetskostnaden, för att de tidigare inte bytt vevhusventilation på just vår bilmodell tidigare, gjorde ju inte saken sämre!
Så nu är vi alltså på väg till Axels familj och där stannar vi tills i morgon.