Hova Riddarvecka

Den här veckan som varit har barnen varit hos mormor onsdag-lördag. Hon kom hit i måndags och underhöll dem här hemma medan vi jobbade och så tog hon med dem hem till sig i onsdags. De har lekt massor med min brors barn, badat i mormors pools och spelat spel.

I lördags åkte jag dit och efter lunchen åkte jag och barnen plus mormor och Ella till Hova Riddarvecka.

Själva runtomkring-grejerna är kanske inte så mycket att hänga i julgranen men vi gick igenom marknaden, lyssnade på två som pratade om medeltidens vapen och rustningar och sen tänkte vi kika på Narrarnas föreställning.

Den var dock inställd insåg vi när den precis skulle börja, vilket var väldigt synd. Men vi tog en glass i stället och gick snart bort till dagens huvudaktivitet, Tornerspel!

Lite historielektion och så kom de två mötande lagen in, åtta hästar med sina riddare!

Solen sken, vi hade lite gott med oss att äta och hästarna var fina så det blev en lyckad kväll!

Det var slut strax före åtta så då åkte mormor och Ella hem till sig, och jag och barnen åkte vänster ut på E20 och brummade hem till oss!

Kärt återseende

Senare i sommar är det två år sedan Kotten, Kaprifols föl, flyttade till sin nya ägare.

Nu har han ganska nyligen fyllt tre år och i torsdags tog jag mig äntligen tiden att åka och hälsa på honom, såklart genom en inbjudan från hans nuvarande ägare. Väldigt roligt!! Han är uppstallad strax utanför Uddevalla i ett mysigt litet stall med fyra hästar, stora hagar och en stor fin ridbana.

Vi pratade länge inne i stallet och Patricia, som äger honom, berättade vad de hade pysslat med under åren hon haft honom. Sen tömkörde vi honom lite på ridbanan också och även jag fick hålla i tömmarna några varv!

Han är ganska lik Kaprifol till utseendet, både till hur han står i stallet och hur hans vita bakkota med svarta prickar ser ut. Färgmässigt är han lite mer jämnt chokladbrun, Kaprifol är lite ljusare på vissa partier och ”ojämn” i färgen.

Han är lite smått inriden också och det har gått väldigt bra att göra det. Han är fortsatt fantastiskt trevlig att hantera och lättlärd, lugn och snäll i stallet och en arbetsmyra på ridbanan.

Så summerat är jag fortsatt väldigt nöjd med min uppfödning och det bådar ju gott inför ett potentiellt halvsyskon i framtiden!