Även om jag var väldigt sugen på att rida en längre runda med Kaprifol idag tog jag samma runda som igår. Hon var mer på tårna idag, gissningsvis för att hon inte gick så hårt igår och för att det var lite mer rörelse i omgivningarna idag.

Vi inledde turen med att titta på två tranor i närheten av stallet, Kaprifol ville gärna springa fram och hälsa men jag lyckades hindra henne som tur var. De var väldigt spännande och efter det var Kaprifol som sagt lite uppstissad, men hon skötte sig ändå bra. Jag red liknande som igår med trav där vi kunde och en galopp på vägen upp mot ridhuset. Sen tog jag faktiskt en till galopp när vi var på hemväg, upp för den backen som vi bockade oss ner i diket under en annan ridtur. Det gick prima den här gången!

Tittar ni noga kan ni nog se tranorna? Två ljusgråa fläckar vid skogskanten.

Även om jag gärna ser att hon lugnar sig en aning under våra ridturer så är det väldigt nyttigt för mig och min sits att hon är lite på tå. Jag har ju bara ridit Alice i flera år och då har min sits och ridning ”säckat ihop lite” och blivit lite halvtaskig men nu känner jag att mina ”ponny-reflexer” kommit tillbaka ordentligt, hälarna trampas ner automatiskt och jag sträcker upp mig bättre. Jag får även träna på att lugna hennes tempo med min sits (både i skritten och även i lättridningen i traven) och så det viktigaste, som kan verka löjligt men är så lätt att glömma. ANDAS! =) Jag nynnar gärna lite, eller sjunger lite tyst för då måste man andas.

Så här såg hon ut idag! Luddfia! Nu har äntligen hon också börjat fälla lite grand i alla fall!

Jag fortsätter att förvånas över Kaprifols utveckling och börjar undra om hon kan göra något ”fel” just nu? Jag red ut på henne ensam idag igen och det gick minst lika bra som förra gången. Jag valde ”kvällsrundan” idag vilket tog oss över järnvägsspåret, två broar, längs 80-vägen ett par meter och genom grustaget som aldrig ser lika dant ut när man rider förbi. Grushögar växer och maskiner flyttas. Kaprifol skötte sig exemplariskt och jag kan utan tvekan säga att det var vårt bästa ridpass någonsin. Så otroligt lyhörd, i rätta tankar efter tömkörningen igår och helt enkelt avslappnad. Jag travade hela sträckan upp mot ridhuset med ett par övergångar till skritt och efter halva biten tog vi även en galopp. Och vilken galopp sen! Så himla mjuk och framåtgripande, inte den lite korta uppåt-galoppen som hon gärna får när hon är lite spänd.

Ja dessa halsbilder är väl inte det roligaste kanske, men mycket annat kan man inte fota när man sitter på hästen!

Rundan tog en halvtimme ungefär, det är ju inte speciellt långt och jag travade där det gick. När vi var tillbaka vid stallet borstade jag av henne och sen fick hon följa med mig och Alice på en gräs-ätar-promenad. Hon var ju inte direkt trött efter ridningen och även hennes mage behöver ju få lite gräs i sig! Förhoppningsvis byter vi hage om två veckor! Jag skulle gärna byta redan nu till helgen, men då säger väderprognosen minusgrader och eventuellt snö, och det känns ju inte så passande. Får se helt enkelt, men 1:a april åker de ut även om det är snöstorm! 😉

När hästarna var tillbaka i hagen igen hade klockan precis blivit sju och jag fixade då stallsysslorna och sedan var det även min tur att ta in hästarna så det blev ganska så lagom med tid. Ljust var det ända till strax innan sju också, härligt!

Det är helt otroligt vad det här härliga vädret gör med humöret! Helt underbart.

När jag kom till stallet var hästarna uppe på benen och de stod vid grinden och kikade när bonden sågade ved och staplade längs stallväggen. Jag fixade i ordning stallet först och gjorde sedan iordning Kaprifol för lite ridning. I morgon är det dressyrträning igen så jag ville rida henne idag eftersom jag nu har longerat/tömkört två dagar i rad.

Jag satt upp utanför stallet och sedan red jag ner till sommarhagen för att rida där inne. Kaprifol var lagom tempererad; pigg och vaken men ändå avslappnad och nere på marken. Efter framskrittningen travade jag lite i stora bågar och gjorde ett par övergångar. Jag tog även lite galopp och trots att hon var pigg kändes det ändå som att det skulle gå bra, och det gjorde det. Jag är lite imponerad över henne faktiskt, att hon kan galoppera på så fint i en stor öppen gräshage, utan att busa iväg och dra järnet. Idag vågade jag låta henne galoppera lite mer framåt, och det gick riktigt bra. Här känner jag dock att hon faktiskt inte riktigt har hittat balansen i galoppen när jag sitter på, det blir lite svårt att svänga ibland när jag blir lite för otydlig eller om jag inte sitter rakt över henne. Tål att tänka på.

När jag var nöjd var både hästen och jag svettig, solen värmde på riktigt ordentligt där nere i sommarhagen. Jag skrittade ”långa” vägen tillbaka till stallet och Kaprifol skrittade på så fint och självsäkert så, med långa och avslappnade steg.

Alice fick komma ut ur hagen och äta lite gräs, hon har fortsatt lite ont i ena bakbenet så det får bli ett par dagars vila för henne helt enkelt.

När man har känt en häst så länge som jag har känt Alice så behövs det inte mycket för att man ska se och förstå att det är något som är fel. Så fort jag kom upp för kullen och hade utsikt över hagen såg jag att Alice hade ont i höger bak. För en som inte känner Alice så som jag gör såg det nog bara ut som om hon stod och halvsov, med huvudet lite sänkt och ena bakbenet vilades.

Alice fick syn på bilen och rörde sig långsamt mot grinden, lite stelt och lite, lite ovillig att lägga tyngd på höger bakben. Jag hittade inga sår eller något liknande, men hon var lite tjock i benet och lite, lite varmare än i vänster bak. När jag sprang med henne några steg på grusvägen tog hon lite, lite kortare steg med det onda benet. Inte klart halt, men inte helt ren heller. Som ni förstår blev det ingen motion för Alice idag, får se hur det ser ut i morgon om hon ska få en promenad eller bara vila helt enkelt.

Kaprifol däremot stod på alla fyra benen så hon fick bli i ordninggjord för lite tömkörning. Hon var riktigt mysig inne i stallet idag och riktigt duktig på tömkörningen. Det är väl inte helt optimalt att tömköra i Gläntan då det är lite störande grenar och vattenpölar lite här och var, men det funkar när jag inte riktigt orkar gå upp till ridhuset ”bara” för att tömköra eller longera. I slutet gick hon riktigt fint faktiskt, hoppas att jag kan få henne lika fin när jag rider henne i morgon. Med tanke på att jag rider bättre än jag tömkör borde det ju inte vara så svårt, men det funkar ju inte alltid så tyvärr.

Och vet ni, trots att hästarna gått nakenfisar hela dagen var de rena!! Kaprifol hade nog rullat sig/legat ner på ena sidan lite grand, men det syntes knappt, och Alice var lika ren som hon var i morse när jag släppte ut henne. Inte illa! Så himla härligt nu när de kan gå utan täcken! =)

I söndags hoppade jag och Kaprifol lite stockar i sommarhagen, vi har tidigare travat över en av stockarna men nu gjorde vi det lite mer ”på riktigt”. Gångerna som vi över huvud taget har hoppat kan jag nog räkna på min ena hand, så med den tanken i bakhuvudet tycker jag att det gick riktigt bra! Vi höll oss till de allra, allra minsta stockarna och Kaprifol hoppade tveklöst över. Vi red an i trav, skuttade över och landade i galopp. De två sista gångerna testade jag att hoppa i galopp (första gången ever mot ett hinder), och även om det var lite vingligare så gick även det alldeles utmärkt!

Roligt! Kanske måste vi göra det igen nästa helg, innan sommarhagen stängs inför växt-säsongen. 🙂

Efter en lugn dag igår och en hel del blåst var PIGG bara förnamnet på Kaprifol idag. Men kom igen, hon måste ju få ta det lugnt nån dag i veckan!? (Men jag borde ju inte planera in första ”terränghoppningen” efter en lugn dag, det vet jag, men ibland vill man ändå!)

Efter lite spänd skritt och hoppig trav i sommarhagen hoppade jag av och släppte odjuret löst, hon hade verkat så himla lugn och fin i stallet så lämnade longerlinan där uppe. Lika bra det kanske, nu kunde jag ta ett steg tillbaka och se på när hon rastade av sig själv. Stigbyglarna upphissade och tyglarna uppknutna, sen ett ”varsågod” och Kaprifol gjorde en rivstart i gräset.

När hon tyckte att hon var färdig hoppade jag upp och skrittade runt. Stor skillnad! Relativt avslappnad och nöjd häst. När hon fått pusta lite började jag trava, tog en galopp och så skuttade vi över de minsta stockarna utan några som helst problem! Men för att utnyttja alla bilder vi tog får jag ju dela upp det lite, så resten av bilderna på Kaprifol och några på Alice får ni en annan dag =)