Ännu en varm och solig dag grydde i Chamonix och strax före nio klev vi på den första liften upp mot Le Brévent. Att det kittlade i magen är ju en underdrift.

Men häftigt var det och när vi kikat runt lite på 2000m-nivån tog vi nästa lift upp till Le Brévent; 2525m över havet. Lite större lift så det kändes lite stadigare, så länge man lät bli att titta ner 😉

Utsikten var fantastisk: Mont Blanc, Europas högsta berg (den rundade knallen högst upp, lite dolt i moln). Svårt att föreställa sig att toppen var ytterligare dryga 2000m högre upp än vi, det kändes ju nästan som att vi var på samma nivå!

Vi såg oss omkring och behövde inte leta länge innan vi hittade snö!

Sen byggde vi torn av sten, klättrade upp till toppen av toppen, satt i solen och njöt av utsikten, och tog en glass på Le Panoramic.

Nytt familjeporträtt försökte vi oss på också.

När vi var nöjda åkte vi den hisnande liften ner igen, till ”mellan-nivån” och känslan när den precis gick ut över kanten från berget är ju inte rolig alltså, haha. Men ändå otroligt häftigt. Här tog vi lunchpaus i skuggan av några träd och fortsatte titta på utsikten innan vi tog sista liften ner till ”marknivå”. Vi tog bilen tillbaka till stugan (några minuter bara) och slappade någon timme innan vi kände för lite nya äventyr. Vår granne tipsade om ett ställe 2 mil bort där det fanns lite lekmöjligheter för barn och plask i vatten så det tänkte vi att vi skulle testa.

Lekdelen var dock rätt värdelös så där roade vi oss inte många minuter, men det rann en liten älv/fors precis bredvid som var plaskvänlig.

Här åkte skorna av och främst de med holländskt blod byggde en fördämning i säkert en timme. Sen fick vi släpa oss därifrån så vi kunde fixa nån middag!

Dagen avslutades i stugan med mat, snacks och kortspel. Det mesta är nu packat inför morgondagens bilresa till Ventimiglia, Italien, där vi stannar en natt innan sista biten till Marseille och resans sista övernattning innan flyget hem.

Idag ställde vi klockan på 06.45 för att åka med ett tidigt tåg upp mot glaciären; Mer de Glace (”Sea of Ice”). Vi satte oss på ”dalsidan” för bästa utsikt under vägen upp, ca tjugo minuter tog det. Utsikten där uppe var svår att beskriva!

Efter lite rundvandring där uppe var det dags för att ta oss ner till glaciären, och barnen skuttade glatt och utan rädsla nedför branten.

När vi kommit en bra bit ner gick stigen över i trappor, många trappor. Närmare bestämt runt femhundra trappsteg! Och inte förrän alldeles i slutet kunde vi se vårt mål. Glaciären som man varje år borrar/hugger en tunnel i som man kan gå in i.

Helt klart fräckt!!

Även barnen tyckte det var spännande att vara helt omgärdad av is.

Frankrikes svar på ishotellet kanske?

När vi var nöjda var det dags att ta sig upp igen, nu nöjde vi oss med att gå upp alla trappsteg och innan den branta stigen började hoppade vi in i en gondol som tog oss direkt upp i en hisnande åktur.

Vi åt lunch uppe vid tågstationen och när nästa tåg gick neråt hängde vi på. Nere på ”marknivå” fanns det ett litet nöjesfält för barn som vi gick en sväng på. Det fanns en åkbana där man själv kunde styra hastigheten som såg skoj ut, så den hoppade vi på. Imponerad över att Nora vågade åka!

Efter detta handlade vi lite, pausade i stugan en stund och sen gav vi oss iväg på nästa äventyr. Barnen nämnde tidigare under dagen att de ville se ett vattenfall, så vi sökte upp ett ca 25 min bilväg bort, med en dryg kilometers vandring. Trots redan många steg i benen orkade barnen gå hela vägen och vattenfall är ju alltid värt besväret!

Som en bonus fanns det också en grotta!

Och ett väldigt mysigt café med den vackraste omgivningen, precis intill vattenfallet, där vi åt god glass innan vi gick ner igen till vår bil.

Och nu är vi tillbaka i vår stuga, med utsikt över Mont Blanc, och ska laga kvällens middag!

Så lämnade vi Marseille i en hyrbil! Vi hade många timmar i bilen framför oss och inte någon direkt spikad plan för stop, mer än att vi skulle stanna vid behov helt enkelt.

En dryg timme in åkte vi i ett område med blommande lavendel och tog en liten omväg till en turistisk plats i Valensole där man kunde gå ut på fältet. Lukta lite, titta lite och såklart ta lite bilder. Fantastisk färg ändå!

Loke var svårfångad på bild!

Vi körde vidare. Det blev medhavd lunch vid vägkanten med utsikt över begynnande berg, och lite senare en god mjukglass med berg på lite närmare håll.

Bäst utsikt blev det ju dock när vi äntligen kom fram till Chamonix! Barnen tröttnade fullständigt på bilresan sista halvtimmen men innan dess gick det riktigt bra. Vi fick leta lite innan vi hittade vår stuga men väl framme hade vi snötäckta berg och glaciär mitt framför näsan.

Alltid svårt att återskapa på bild, men men. Klockan var sex vid det här laget så vi promenerade en dryg kilometer in till centrum, handlade lite proviant och satte oss på en restaurang med riktigt trevlig livemusik för lite mat.

I morgon blir det en närmare titt på glaciären!

Barnen vaknade tidigt idag och vi inledde med frukost i lägenheten. Planen var att direkt efter frukost ta bussen till stranden och vara där under förmiddagen, innan det blev för varmt. Så det gjorde vi. Läget på lägenheten är väldig bra; otroligt nära till både buss och Metro, och bussen stannade precis intill stranden så ca halv nio var vi där! Med badkläder den här gången! Och inte var det mycket folk heller.

Det var lite stenigt precis i vattenbrynet men annars var det härlig sandbotten och ordentligt långgrunt. Vi badade och byggde sandslott, badade igen och låg och torkade på en handduk i solen.

Vi ju dock inte en familj som ligger på stranden en hel dag, utan vi kände oss nöjda när det närmade sig lunchtid. Vi gick genom en park en bit hemåt och hoppade på bussen på en hållplats längre bort. Vi har köpt var sitt kort jag och Axel, som gör att vi åker fritt i tre dagar på buss, spårvagn och tunnelbana, väldigt smidigt. Barnen åker gratis.

Lunchen intogs i lägenheten (pain au chocolat och croissanter!) och efter lunchen stack vi ut igen. Kollektivtrafiken tog oss till vår tänkta inomhusaktivitet medan solen stod som högst; Historiska museet, men vi blev besvikna vid ankomst då det var stängt av oklar anledning. Därför åkte vi vidare mot ett köpcentrum i stället. Barnen fick pengar av farmor och farfar innan avfärd och huvudtanken var kanske att barnen skulle köpa nån form av souvenir, men när barnen förstod att det var deras egna pengar och de fick köpa vad de ville var det bara en sak som stod på önskelistan: Lego! Så vi åkte till köpcentrat för det fanns en affär med BARA Lego i, bara det var ju en present i sig. Loke valde en Ninjago-grej och Nora en Disneyprinsessa. Båda har lite pengar kvar så kanske blir det nån liten souvenir också! (Loke: Jag kommer ju minnas den här resan ändå!!)

Vi shoppade lite kläder också; shorts till pojkarna och klänningar till flickorna, innan vi tog oss hemåt. Fanns ju få alternativ till eftermiddagsaktivitet, bygga Lego var svårt att överträffa!

För kvällen hade vi nog velat hitta en restaurang egentligen, men onsdagar verkar vara en udda dag för restaurangbesök så vi ändrade planen och lagade räkpasta i lägenheten i stället. Inte fy skam det heller!

I morgon lämnar vi lägenheten i Marseille och hämtar ut hyrbilen, i samma hus som vi bor i faktiskt. Kan det bli smidigare!? Och så sätter vi kursen mot Chamonix, så får vi se vad den delen av resan kan bjuda på!

Semesterresan har börjat! Klockan ringde 04.00 och resan gick väldigt smidigt. Vi blev lite nervösa när vi hamnade som ”stand by” i Landvetter på överbokat plan, men vi fick lyckligtvis hänga med. Mellanlandningen i Bryssel med drygt två timmars väntan blev lite segt, men ingen större fara. Barnen var trötta, men det ledde till att Nora somnade på plan nr två innan vi ens var uppe i luften och Loke var inte mycket senare. Loke vaknade strax innan planet började nedstigning och Nora fick jag väcka när planet parkerat i Marseille.

En bussresa och en tur med Metro följde och sen hittade vi vårt Air B&B ett stenkast från metrostationen. Så smidigt!! En trevlig lägenhet med två sovrum, kök, badrum och vardagsrum. Här ska vi trivas i två dagar!

När vi gjort oss hemmastadda och lassat av oss all packning gick vi en kort promenad till en affär och handlade frukost och lite gott till kvällen. Vi lämnade detta i lägenheten och gick ut igen. Barnen fick välja middag för dagen, lite tidigare än vanligt tänkte vi eftersom vi inte riktigt ätit lunch. Pizza önskades och det skulle väl inte vara så svårt att hitta! Vi gick till metron för att ta oss in lite mer centralt men när vi stod där och väntade kom ett högtalarmeddelande som vi inte riktigt förstod men den sa åt oss alla att lämna stationen omgående så det fick vi ju göra. Vi letade upp en busshållplats i stället med det kom ingen buss så Loke sa ”det är bara en kilometer, vi kan väl gå!” Så det gjorde vi! 35 grader varmt och vi var ju svettiga redan innan så det kunde inte bli så mycket värre! Telefonen ledde oss fram till en pizzeria- som visade sig inte finnas längre. Vi knappade in nästa, ytterligare en kilometer bort – stängd. Vi läste på dörrarna på flera restauranger och allt var stängt – öppnar 18.30. Men inte skulle vi ge upp, Axel letade upp en pizzeria som var öppen – två kilometer bort! Barnen hade tappert och glatt gått hittills men nu satte vi dem på ryggen och traskade raskt, och äntligen fanns det pizza! Dock en slags take-away men vad gjorde det, pizza inhandlades och eftersom vi vid det här laget var nästan vid hamnen gick vi dit och satte oss på en bänk med utsikt över segelbåtarna. Gott!

Planen för eftermiddagen var att bada vid stranden, men nu var vi ju redan ganska nära stranden fast utan badkläder. Men inte var vi så sugna på att åka hem och hämta badkläder för att sen åka tillbaka till stranden, så vi gick ytterligare en kilometer till en liten strand och barnen fick plaska utan badkläder helt enkelt. Och jag och Axel nöjde oss med att bada benen.

Vi var inte så ensamma på stranden såklart, men det gjorde inget. Vattnet var gudomligt och barnen älskade det.

Men klockan var ju redan ganska mycket så ganska snart fick vi dra barnen där ifrån- med lovord om att vi ska bada mer- och en glass. Ett stenkast från stranden (Plage des Catalans) hittade vi en glassbutik, och vilken glass!!! Godaste glassen någonsin, utan tveka.

När glassen ätits upp hittade vi en buss alldeles intill som med ett byte till en tunnelbana tog oss hem på ett kick!

I lägenheten blev det en sval väääldigt skön dusch för alla, och lite snacks innan läggdags för barnen. Dags att ladda batterierna till en ny dag i morgon!