I samband med att Kaprifol och skotten gick in till de andra hästarna blev Assim en väldigt ensam och ynklig ponny i egen hage. Han rymde från den ena hagen, eller stod och skrek i den andra hagen. Det visste jag ju att han skulle göra så jag har hållit ögonen öppna för olika lösningar och till sist landade vi i att vi fick låna hem Tildas ettåriga ponny som föddes hos dem förra året. Så på söndag morgon åkte vi och hämtade Hallåkras O’Malley! En Welsh mountain som än så länge är några centimeter större än Assim, men lite mer slim 😉

Det var första gången han reste utanför gården och lämnade sin ”familj” efter sig så lite läskigt var det såklart. Men han var allt ganska morsk när vi lastade av honom och här hemma fanns det ju många hästar att titta på. Han är fortfarande hingst, så han bröstade upp sig lite, men inga stora grejer.

Det var inte riktigt kärlek vid första ögonkastet för Assim och Malley, men efter lite tid och modifiering av hagen är de nu hyfsade kompisar!

Idag körde vi iväg till förmiddagens staketbygge direkt efter frukost. Axel började lite igår redan men hagen är stor så det lär ta ett par tillfällen. Det är en hage som vi hade får i för två år sedan men lät vila förra året och det förra staketet sattes rätt provisoriskt så det togs ner efter säsongen. Nu är det dags att göra det lite mer ordentligt! Det är inte vår mark, men vi får låna den gratis och vi använder även markägarens stängselmaterial. Han är tillochmed så snäll att vi kunde låna hans fyrhjuling och köra ut stolp med! Det gillade barnen såklart!

Vi körde på med stolp och isolatorer fram till lunch och då var vi nöjda för dagen och åkte hem. Lunch intogs och sen blev barnen bjudna på badtunne-bad och lek med sina kusiner hos Oma och Farfar så vi skjutsade dit dem omgående!

Väl hemma igen tog vi tag i eftermiddagens projekt. Efter att vi blivit av med ett gäng höns för ett par veckor sedan satte vi ju igång att fundera och nu har vi funderat klart. Det hade inte behövt vara ett sådant ”prioriterat” projekt egentligen, men sedan vi bara har två ägg-läggande hönor blir det väldigt tydligt att vi har ”stora” problem med skator och kråkor som går in och äter upp våra ägg. Jag fångade dem ju på film redan förra året så jag vet med ganska stor säkerhet att det är samma problem igen. Vi får i stort sett inga ägg just nu men vi hittar äggskal och äggrester i hönshuset nästan varje dag, det gjorde vi även när vi hade åtta-nio hönor men då fick vi också några ägg så det var inte riktigt lika bedrövligt. Därav har vi nu startat projekt nytt hönshus och det kommer ligga inne i ladan och med lite tur och skicklighet hoppas vi att skatorna inte ska hitta in dit. Vi har ju haft dörren till hönshuset öppet för luftens och enkelhetens skull (förra året) och det har då varit väldigt enkelt för fåglarna att ta sig in.

Så medan barnen var borta gjorde vi en plan, letade upp en del material hemma och inhandlade det som saknades. I morgon fm blir det antagligen staketbygge igen men kanske kör vi vidare i morgon em så då får jag försöka komma ihåg att ta lite bilder också.

Nu får det i stället bli en bild på Nora som håller på att lära sig cykla! Tar nog inte många försök.

Igår kväll var det dags att släppa in Kaprifol och Kotten till de andra hästarna. Kaprifol behövde mer gräs, jag kan inte ha hästarna i för många olika hagar och jag är mån om att Kotten får växa upp i flock (även om vi saknar direkt lekkamrat i samma ålder). Lite spännande var det ju, förra året när vi släppte in sto och föl i flocken blev det en del spring för alla hästar ville komma fram och kika.

Jag gjorde så som vi alltid gör när det kommer nya hästar; stängde av betongplattan och lät Kaprifol och Kotten stå på insidan och gav därmed flocken en chans att titta närmare på underverket. Kaprifol hälsade och skrek på nån av hästarna men visade i övrigt väldigt tydligt att de skulle hålla sig på sin sida staketet. Tre av de fyra hästarna har Kaprifol gått ihop med förut och var då en solklar ledare, Corry kom i höstas och honom har hon därmed enbart gått med i hagen intill. Men han är väldigt låg i rang så trodde inte det skulle bli nåt bekymmer.

När den största nyfikenheten lagt sig tog jag bort staketet och hästarna rörde sig knappt ur fläcken. Kaprifol har gjort sin sak tydlig och gick nåt varv runt Kotten och visade var gränsen gick så att säga. Vid ett tillfälle närmade sig alla fyra hästar från var sitt håll nästan och det var lite i en som situation de började springa förra året med det stoet och föl, men Kaprifol hade pondus nog att stå kvar och hötte med bakhovarna i luften och de andra hästarna fattade grejen direkt.

Sen stod dem där halva kvällen och glodde på varande, men till sist blev de hungriga och vandrade iväg för att äta gräs. Kaprifol höll sig vid stallet med Kotten ganska länge innan hon vågade sig ut i den andra delen av hagen där gräset finns. I morse såg det ut så här:

Och under dagen har de hängt med flocken hela tiden när de vandrar mellan stallet (vila och vatten) och gräsdelen av hagen.

Kaprifol har redan släppt lite på vakten också och kan nu gå först i ledet med Kotten efter sig, och inte få ”panik” när det kommer hästar gåendes efter 😉

Idag har vi haft kusinträff här hemma på gården och då menar jag inte barnens kusiner utan mina! I går anlände syskonskaran och vi hade god tacomiddag och en massa onyttiga godheter till kvällen, och idag kom tre av de fyra bröderna Wollner, några respektive och två barn. Vi fixade god lunch i form av typ pulled pork, potatissallad och en massa andra tillbehör. Och glass såklart, i detta sommarväder!

Lite ponnykul blev det också, Assim blev ordentligt ompysslad och fick efter det gå lite ponnyridning. Även Kotten har såklart fått en hel del uppmärksamhet och han har varit riktigt modig och kommit fram till staketet och nosat på barnen och blivit lite klappad på.

Häromdagen gjorde vi slag i saken – och vår semester är bokad! En äkta semester blir det den här gången, efter funderingar hit och dit. Så i sommar går flyget till Marseille i Frankrike och vi kommer tillbringa en vecka på fransk mark. Inte bara i Marseille utan vi har även tre nätter i Chamonix och dit tar vi oss med hyrbil.

Vi har ännu inte bokat något boende i Marseille, men i Chamonix har vi hyrt en liten mysig stuga – med våningssängar till barnen vilket gjorde Loke väldigt lycklig. Han ska sova där uppe såklart! Förutom att sova blir det linbanefärd med alp-utsikt och tåg till en glaciär som man kan gå in i. I Marseille blir det såklart bad och annat, men mer än så har vi inte planera!

Lyckligtvis har vi Axels familj på hemmaplan som kan passa alla våra djur, men förhoppningsvis lyckas vi planera det så pass bra att både får och hästar går i hagar med mycket gräs så jobbet ska vara minimalt 🙂

Efter nästan ett år av funderingar fram och tillbaka har fölet äntligen fått ett namn. Det är väl inte så väldans svårt, ta ett bara! Kanske ni tänker, men se så enkelt är det ju faktiskt inte, det finns ju REGLER att förhålla sig till. Som inte alls är några regler egentligen, men man kan ju inte göra hur man vill faktiskt.

Kaprifol tillhör en så kallad stofamilj, F.1, ”Flyingefamilj 1” som härstammar från det hannoveranska stoet Kamburg som importerades till Flyinge 1923. Alla nästkommande ston från Kamburg till Kaprifol heter något på bokstaven K. Kandia, Katja, Kalmia, Kaba, Karisma och Kayenne, för att nämna alla. Därav finns det ju helt klart en regel att blir det ett stoföl så måste den ju heta någon på bokstaven K. Det är inte riktigt samma ”tvång” med hingstföl, även om de allra flesta hingstar i släktet också har fått ett namn på K, men jag fastnade ändå lite där för att begränsa det hela.

Fadern Montevideo (e. Cornet Obolensky – Indoctro) har inte en lika stark familjetradition som Kaprifol, men det är ju roligt att få med någon från båda föräldrarna i fölets namn. Och namnet Montevideo kan översättas från latin till ”jag ser berget” och geologer som vi är var det ju inte svårt att fastna på detta, och det var så namnet Krakatau kom till. Krakatau är en vulkan i Indonesien.

Min största motsättning till namnet är att det väldigt lätt bildas ett smeknamn, ”Kraken” och så vill jag ju inte ha det, därav har jag implementerat ett eget smeknamn ”Kotten”. Lite gulligt och han har ju faktiskt en vit kotte i pannan!

Lördagen bjöd på lite gårdsarbete i form av betesputs av vinterhagarna, lite staketfix och storrengöring i hönshuset. Nu när de bara är tre kanske det håller sig lite renare!?

En runda med ponnyvagnen på sex kilometer blev det också och Assim travade på så fint så utan alltför många skrittpauser.

Vi grillade korv till middag och satt ute och åt, riktig sommarkänsla!

Söndagen gick till största delen åt till dressyrtävling i Gäsene för min del. Jag satt bredvid domaren och skrev protokoll så pennan glödde. Den roligaste posten tycker jag, bra utsikt och man får höra allt som domaren säger. Kanske inte hinner titta så mycket iof, men ändå kul! Det var också final i allsvenskan, Div 3 på lördagen och Div 1 på söndagen så många priser delades ut.

Dagen gick fort och väl hemma blev det ridning för barnen, de fångade ringar på sina svärd! Sen blev det fisk till middag och en liten stund framför tvn innan barnen fick hoppa i säng.

Ja hur var det egentligen med hönsen. I går kväll frågade Axel om jag hade stängt till hönsen, och då sa jag att jag inte ens har öppnat åt dem idag utan de var kvar inne. Men Axel gick ändå dit för att se så de hade mat och vatten och hämta ägg etc. Han möttes av hönshusets blodbad, då tre hönor och en tupp låg döda inne i hönshuset, två saknades helt och tre var ännu vid liv. Fjädrar överallt, både i huset och ute på gården, så det var inte död knall och fall så att säga.

Lite typiskt, att den enda dagen sedan jag inte ens vet när, hönsen är helt instängda så blir de i stället uppätna. Jag kan ta att det försvinner en eller två när de är lösgående, för det är så jag vill ha höns. Men nu fattar vi inte ens hur något djur kan ha lyckats ta sig in, de enda möjligheter som finns är springan vid det öppna fönstret och en liten ”glipa” där hönsgården går emot själva huset, uppe vid taket. Skittråkigt, och dessutom skulle vi ju få kycklingar till helgen men det blir ju inget med det…!

Så nu är det denna tappra skara kvar, lustigt nog lägger de var sin äggfärg. Den ljusbruna är en silveruddsblå som jag kläckte fram förra året och lägger ljusgröna ägg. Den svarta är lite oklar ras, den är antagligen en korsning och lägger typ olivgröna ägg. Och den gråa köpte jag för några år sedan och lägger knappt ägg alls, men det är en kopparmaran så när det väl kommer ägg är de mörkbruna.

Jaja inte så mycket att göra åt det, mer än att försöka täta hönsgården/huset ytterliggare. Sen drog det igång en liten kvällsdiskussion om hur och var vi faktiskt ska ha hönsen då vare sig jag eller Axel är jättenöjda med dagens placering. Så vi får se lite vad vi landar i.

Det finns ju stor risk för att det blir mycket fölfokus här framöver men vi har ju andra djur också! Fåren är ute på bete och lammen käkar och växer. Tackan med juverinflammation blev lyckligtvis bra efter medicinkuren, men hon har inte så mycket mjölk till lammen så de stödmatas. Eftersom bakterierna kan smittas mellan tackorna går hon, hennes två lamm och baggen i en egen hage så vi har flasklamm i två olika hagar vilket ju ger aningens mer arbete. Men det funkar fint, och det dröjer inte så länge till innan de klarar sig på enbart gräs plus den lilla mängden mjölk de ändå får från mammorna.

Katterna finns inte så mycket att säga om, det var lyckligtvis ett tag sen Hekla tog in den senaste kopparödlan, det var annars minst en om dagen där en period. Blä för det säger hon med aningens ormfobi, men kanske är de utrotade just här i Heklas revir just nu…!

Hönsen tuffar på, åtta hönor och en tupp för tillfället men en höns ligger på åtta Hedemora-ägg från en ”granne” så runt den kommande söndagen bör det bli tillskott i form av kycklingar. Roligt eftersom vi inte hade några ruvvilliga hönor förra året utan kläckte fram nån omgång i maskin. Det är lite dåligt med ägg just nu, oklart om de gömmer ägg ute eller om vi har problem med kråkor som äter äggen igen, precis som förra året. Kanske en kombination? Det räcker ju till oss men blir inte så många till försäljning just nu vilket ju är tråkigt.

Och Assim är ju värd en bild också, i helgen blev det både ridning och lite längre rundor med ponnyvagnen!

Vädret har ju varit fantastiskt helt klart, och också skönt med några regnskurar i mellan så gräset fortsätter att växa.

Klockan ringde 06.30 på måndagsmorgonen och jag och Nora var först upp och gick direkt ut för att se till hästarna såklart. Allt såg fint ut, pigga och glada! Assim fick en tuss hö och Kaprifol hade fortfarande kvar så där blev det ingen påfyllning. Fölet var uppe och var nyfiken, men försiktig. Nu när balansen kommit ytterligare mer på plats kunde man ändå se att det är ju en fin kille alltså! Raka och fina ben också, han trampade igenom lite för mycket i några av kotorna på morgonen men det tyckte jag rättade till sig bra redan över dagen.

Sen gick vi in och åt frukost, Loke hade tyvärr feber kvällen innan och även under natten så det blev VAB för honom och då kunde lika gärna Nora äta frukost hemma också. Jag var ganska snabb med att anmäla mig till dagens vab, konstigt va? Så när frukosten intagits och Nora åkt med pappa till förskolan gick jag och Loke ut igen. Loke var pigg som en mört och hjälpte mig att släppa ut hästarna i hagen vid huset. Jag såg ingen anledning till att hålla kvar dem inne!

Lite knepigt var det att få ut dem. Fölet hängde inte riktigt med utan blev mest stående och då tänkte inte Kaprifol gå nånstans minsann! Men med en hand om rompen på fölet kunde jag knuffa honom före lite halvt, och då följde Kaprifol med så fint. Även Assim fick följa med ut, han höll ju på att dö under de fem minuterna han blev ensam kvar i vinterhagen. Han ville gärna springa fram och hälsa på fölet med den lite överbeskyddande mamman berättade snart för honom att det kunde han glömma! Han nöjde sig då med att beta en liten bit bort.

Här i hagen har de haft det gott hela dagen. Kaprifol är världens bästa mamma och fölet är än så länge en rätt beskedlig liten pojk. Ibland vill han irra iväg lite men då är mamma snart där och vallar tillbaka honom. Men snart kommer hon låta honom gå på längre strapatser!

Mycket vila och mycket mat bestod dagen av. På kvällen tog han även en liten galopp, väldigt gulligt!! Får ta fram den riktigt kameran när han fyllt kroppen lite, här kan man inte ta för få bilder tror jag va!”