Ögonblicket vi alla har väntat på är här!

För bara en liten stund sedan var jag inne i stan och hämtade min (och Axels) ring, de hade nu blivit graverade och var färdiga för att hämtas!

Vad är nu detta för ring? Metallen som ringen är gjord av är Palladium, en silvervit metall som upptäcktes år 1803. Hårdheten på Palladium är 4.75 på Moh’s hårdhetsskala som går frän ett till tio. Jämförelsevis är både silver och guld endast 2.5 på samma, logaritmiska skala.

De fem olivgröna stenarna som sitter i ringen är av mineralet Olivin, även kallad Peridot på ”smyckesspråk”. Olivin är ett magnesium-järn silikat och är ett vanligt mineral i magmatiska bergarter. Olivin har hårdhet 6.5-7 på skalan, jämfört med diamant som är det hårdaste mineralet på 10.

Anledningen till att jag har just Olivin i min ring är att det är det första mineralet som kristalliseras (”bildas”) i en avsvalnande magma (Bowen’s reaction series). Så, första ringen – första mineralet typ =) Axels idé såklart, men jag gillar den! Ytterliggare en anledning, som vi upptäckte efter att vi bestämt oss, är att Olivin kallas för ”Diamonds of Hawaii”, vilket ju är lite extra kul eftersom det var just där vi förlovade oss =)

Nu undrar ni säkert också vad vi har graverat i våra ringar. Det står 19°21’11”N 154°59’24”W och om ni slår in det på en karta så kan ni se var vi befann oss när vi förlovade oss. =)

För drygt en timme sedan fick jag ett telefonsamtal som jag lite smått gått och väntat på i lite mer än tre veckor nu. Det var nämligen ingen mindre än Frida från Nordstans Guld som ringde och meddelade att min ring hade kommit!

Jag var såklart tvungen att genast ta mig ner till stan och efter att jag mött upp Axel gick vi dit för att se underverket. Den är jättefin och precis så som jag ville ha den =) Det tråkiga är att jag bara fick titta på den en stund, hålla lite i den och sedan var jag så illa tvungen att lämna ifrån mig den igen. Även Axel fick skiljas från sin ring, de ska nämligen graveras också och vi får inte tillbaka dem förräns på måndag.. Det kommer bli en lååång helg.

Igår, onsdag, var det dags för Katla att bli kastrerad. Eftersom han skulle sövas fick vi plocka bort hans mat redan vid klockan tio kvällen innan, så ni kan tänka hur grinig han var när han inte heller fick någon frukost. Vi gick upp strax innan klockan sju och tog ganska snart bussen till redbergsplatsen. Bara några hundra meter därifrån ligger Smådjursakuten. Katla fick genast träffa en veterinär som kontrollerade så att det verkligen fanns något att plocka bort, sedan lämnade vi vår kissekatt i deras händer.

Klockan tre på eftermiddagen samma dag var jag tillbaka hos veterinären och efter en stunds väntan fick jag tillbaka vår söta lilla katt. Operationen hade gått bra, han hade piggnat på sig och ätit lite mat. Katla är nu även vaccinerad mot kattsnuva och kattpest, och vi ska på återbesök för en påfyllnadsdos om några veckor.

Katten var knäpptyst i sin lilla bur på vägen hem, men så fort vi kom innanför lägenhetsdörren så började han ”prata” igen =). Han var väldigt trött men både hungrig och jättekissenödig :P.  Efter lite mat och toalettbesök däckade han i soffan och snarkade högt i flera timmar. Jag trodde att jag skulle kunna lägga upp roliga bilder på Katla i en ful tratt runt halsen, men han fick faktiskt ingen. Såret ser bra ut och han låter det vara i fred så han ska nog inte behöva någon heller.

Idag är han sitt vanliga pigga, tokiga, pratiga jag, så han verkar ha klarat sig bra! Han har även fått en krya-på-dig leksak/julklapp som han är väldigt förtjust i. En liten bjällra på klösbrädan, den är väldigt skojig. (Hittade den i min ”jul-låda”) Får se hur länge vi står ut med oljudet, trodde inte den skulle bli sååå populär…

På hästfronten är det lite segt för tillfället. Det har nu frusit till ganska bra ute i Partille, ridbanan är hård och grusvägen är isbelagd. Tanken på att sätta i broddar i hästens nedslitna skor är inte lockande, speciellt inte när hon får nya dojjor på måndag. Är ju inte såå många dagar dit..

Synd att vi inte byter så mycket julklappar i år. Annars hade jag helt klart önskat mig ett ridhus i julklapp. Kanske skulle skriva brev till Tomten? ;P

Häromdagen klippte vi klorna på Katla, vi tyckte att de hade blivit lit väl långa (och vassa…). Turligt nog är Katla en ganska snäll katt, han låg på rygg i Axels knä och hade inte alls någon emot att vi tog tag i hans små tassar och knippsade av klorna en efter en. På onsdag är det dags för andra saker att klippas.. Bäst att inte säga högt vad det handlar om, då rymmer han väl och kommer aldrig mer hem igen. Det är iallafall inte vi som ska klippa den här gången. Det får veterinären göra 😛

Som om inte vår förmiddag var tillräckligt produktiv!

Efter att vi kom hem från stallet satte jag igång med att baka mumsiga lussekatter. Vid sjutiden kom Axels syster hit och åt middag med oss och efter det bakade hon och jag pepparkakor medan Axel gjorde ett pepparkakshus (med lite hjälp från oss såklart). Pepparkakshuset har vi funderat på i några dagar, Axel och jag. Häromdagen gjorde han en liten modell av det hela, och så idag växte själva huset fram.

Någon som känner igen huset? Lite likt iallafall va?

En röd ros för året som varit, en vit ros för året som kommer

Såå, vad händer här då? Inte då mycket som ni kanske förstår.

Igår var jag på Blodroppen och blev av med några deciliter blod, alltid lika trevligt. Var även i skolan en sväng för att kolla läget lite, fick lite jobbat också!

Idag har jag hälsat på hästen och ridit ett riktigt bra dressyrpass. Dock blev vi båda genomblöta av dagens kors-och-tvärs regn, så blev inte så mysigt efter en stund.

Ungefär 99% av alla hästar i stallet har fått en bakterie på benen (mugg-rasp) från leran i hagarna och idag hade även Alice fått den… Ytterst lite iallafall.

På söndag ska det bli snö, har jag hört. Får se om det lägger sig här i gbg eller inte.

Såhär såg det ut hemma hos bror för två år sedan.