Det finns hopp!

Jag och Axel var i stallet en kort sväng förut och pysslade lite med sjuklingen Alice som nu vilade sin tredje dag. Jag inbillade mig att hon såg piggare ut men troligtvis har hon bara sovit extra gott i natt, hon hade massa halm i både pälsen och svansen iallafall.

Jag fick faktiskt ett riktigt bra tips av en stallkompis på hur man bekämpar Alices hudbakterie på ett smart sätt, nämligen kleta in henne i vinäger. Låter ju ganska äckligt och tydligen tycker bakterierna det också. Tre hästar i stallet har haft den här bakterien tidigare under hösten och de hade alla tre blivit av med den på kort tid med hjälp av just vinäger (tips från veterinär). Alices fall är lite värre, men massa vinäger kan ju vara lösningen!

Så äppelcidervinäger är inhandlat och i morgon kommer jag kleta in Alices rumpa med detta! Haha. Hade hon haft några kompisar i hagen hade hon ju lätt blivit av med dem nu… Får hoppas det hjälper iallafall!

Nu ska vi åka till Susanne och Johan och passa lilla Lucas medan han sover. Hans föräldrar ska nämligen ut och fira Johans födelsedag!

Sinterklaas

När vi kom hem ifrån Sydafrika låg det ett paket i vårt vardagsrum som hade öppningsdag den 17:e november. Jag hade ingen aning om vad det var som skulle firas den 17:e november och det tog en stund för Axel innan han kom på det.

(OBS: Nästan all kommande fakta kommer ifrån Axel och wikipedia, så skyll inte på mig om det är nåt som är fel!)

Idag, den 17:e november, anländer nämligen Sinterklaas tillsammans med sina medhjälpare till Holland. Sinterklaas är den holländska benämningen på helgonet Sankt Nikolaus, och är alltså motsvarigheten till den amerikanska Santa Claus. Sankt Nikolaus var en biskop på 300-talet som helgonförklarades på grund av sin givmildhet, och det är väl lite det som man firar på Sinterklaas i Holland.

Sinterklaas anländer i en ångbåt och väl i land hoppar han upp på sin vita springare och rider genom staden tillsammans med sina gående medhjälpare som delar ut godis till alla barn. Den stora festen är tre veckor senare, då man firar Sankt Nikolaus helgon- och dödsdag (fast man lurar alla barn att det är hans födelsedag man firar). Då får man lite paket och mera godis (lite som julafton med andra ord.) Under de tre veckorna fram till den stora festen kan barn lägga fram en av sina skor innehållandes en morot eller lite hö tillsammans med en skål vatten till Sinterklaas´häst. Har barnen varit snälla under året får de godis i skon. När jag var liten brukade vi hänga fram strumpor för att få godis i men inte några morötter till tomtens renar. Däremot är det väl brukligt att man ska ställa fram en skål gröt till tomten, kan dock inte minnas att vi gjorde det någon gång!

Det som är mest intressant i den här sagan är ju självklart Sinterklaas´vita häst. Under de tre veckorna mellan ankomsten och den stora festen rider Sinterklaas runt på alla hus i Holland och delar ut godis till alla snälla barn genom att klättra ner genom skorstenarna. Duktig häst som kan hoppa upp på husen alltså! Medhjälparna är väldigt akrobatiska av sig, så det är bara Sinterklaas’ som behöver en häst då han är väldigt gammal.

Sinterklaas och Amerigo, 2007

Sinterklaas´ ankomst till Holland tv-sänds över hela landet och mellan åren 1990 och 2010 var det en och samma häst som spelade Sinterklaas vita häst. Enligt lite efterforskning på internet hittar vi att denna Amerigo (e. Orthos), (Holländskt halvblod född 1982), var tänkt att bli dressyrhäst på hög nivå men led av luftvägsproblem så den blev polishäst i stället. År 2011 blev Amerigo pensionerad och lever nu ett trevligt lugnt (30-årigt!) liv med några få turer i skogen.

För att inte skapa förvirring bland folket kallas även den nya hästen för Amerigo, trots att de inte är ett dugg lika (förutom färgen). Den nya Amerigo är även den polishäst men har troligtvis inte lika mycket erfarenhet som den gamla, då den såg lite nervös ut på teven förut när barnen dansade och sjöng mitt framför näsan på den!

Så har ni gissat vad det låg i paketet ännu?