När jag fyllde upp mina boxar med strö inför installningen köpte jag nitton säckar värmepellets á 16 kg. Tio av dem köpte jag till extrapris så jag betalade endast 600kr för att fylla upp båda boxarna. Eftersom Kaprifols box är en kvadratmeter större än Alices box fick hon tio säckar och Alice nio.

Nu har hästarna stått inne på box i två veckor och jag har således mockat boxarna ett antal gånger och jag måste säga att jag är jättenöjd med mitt val av strö. Det är ljust, luktar gott och eftersom det är såpass finkorningt och luftigt är det superlätt att mocka så man slänger inte en massa strö i onödan = ekonomiskt! Jag har, efter dessa två veckor, än så länge inte behövt fylla på något nytt strö alls i någon av boxarna, men snart kommer jag nog lägga in lite nytt strö till Alice då hon kissar mer än vad Kaprifol gör så då går det ju åt lite strö.

Jag kan komma på två nackdelar med ströet och den ena är att det dammar lite när man mockar, men det gör å andra sidan andra strösorter som jag har använt också. Den andra nackdelen är att varenda liten klutt inne i boxen syns så för att det ska vara så där ljust och fint hela tiden måste man mocka extremt noga! När man har torv försvinner ju skiten i mörkret lixom…

Kaprifols bästa natt hittills var i torsdags, alla skitar i en enda hög!

(Det är nog föresten bara hästtjejer och småbarnsmammor som kan snacka så här mycket skit… )

Hästarna är ute i hagarna, boxarna är mockade och kvällsmaten är iordninggjord! Axel hjälpte mig så det gick relativt snabbt. Även Katla var med i stallet men han fick hålla sig i buren, och verkade ganska nöjd med det. Hästar är rätt stora för en lite katt.

Bilen går mycket bra efter besöket på Mechanum igår. Bilen fick en ny vevhusventilation och går nu lite tystare och är mycket piggare. Förhoppningsvis dricker han lite mindre olja också. Verkstan gav för övrigt ett väldigt trevligt intryck och allt gick snabbt och smidigt. Att vi dessutom fick 50% rabatt på arbetskostnaden, för att de tidigare inte bytt vevhusventilation på just vår bilmodell tidigare, gjorde ju inte saken sämre!
Så nu är vi alltså på väg till Axels familj och där stannar vi tills i morgon.

Idag jobbar jag inne i Göteborg! Den huvudsakliga anledningen till detta är att bilen ska in till verkstan idag och få en ny vevhusventilation som förhoppningsvis ska göra bilen lite gladare. Jag ska lämna bilen i Mölndal runt 7-8 tiden och efter det åker jag till universitetet där jag möter upp Linus, vi ska nämligen köra SEM ett par timmar på förmiddagen. Mitt jobb har ett avtal med universitetet (GVC, där jag läste geologi) som gör att vi får använda deras SEM och även de vanliga mikroskopen och det passade ju väldigt bra för min del att göra det just idag eftersom ändå bilen är på verkstan.

Efter lunch har jag även ett telefonmöte och efter det blir det lite rapportskrivning och annat datajobb och sen får jag förhoppningsvis tillbaka bilen någon gång så jag slipper ta bussen till stallet!

Under årens lopp har ju Alice stått i ett antal olika boxar i ett par olika stall och hon har väl egentligen aldrig älskat att stå inne. Under sina tre första levnadsår gick hon på lösdrift (har jag för mig) och sedan köpte vi henne som treåring och sedan dess har hon stått uppstallad på box under vinterhalvåret, förutom de senaste (tre?) åren då hon har gått på lösdrift. Men nu står hon alltså på box igen och jag måste säga att jag tycker att hon verkar vara rätt OK med det.

Jag har ju haft utsläppen ett par mornar nu under dessa elva nätter som hästarna varit uppstallade, och när jag kommer in i stalldörren och säger ”god morgon hästarna” innan jag tänder lampan är det alltid Alice som gnäggar välkomnande. Ibland är det fler, men oftast är det bara hon. Och det är inget panikartat SLÄPP UT MIG-gnägg utan mer, ”jag skulle bli väldigt glad om jag fick min frukost”. Sen följer hon mig med blicken när jag går genom stallgången för att hämta kraftfoderhinkarna, gnäggar lite uppfodrande om jag är långsam, men i övrigt väntar hon duktigt tills jag kommer med maten. Inga dunkar med framhovarna i dörren som annars brukar vara hennes signatur-melodi så där på morgonen.

Medan hästarna äter upp sin mat får stallkatten sin frukost, jag sköljer ur frukosthinkarna och lägger ut frukosthöet i hagarna (än är det bara en hage som får frukost). Sen brukar de flesta ha mumsat i sig sitt kraftfoder och då börjar jag med att ta ut Alice och Kaprifol och inte heller då har Alice bråttom ut. Jag kan ta på Alice grimman, hänga grimskaftet över halsen och lämna henne med boxdörren öppen medan jag sätter grimman på Kaprifol för att sedan gå ut med dem tillsammans. Skönt att hon redan har lärt sig rutinerna och är OK med det. För det är klart, skulle jag ta ut nån annan häst först, ja då skulle tanten bli tokig =)

Men, vad jag egentligen skulle komma till i det här för långa inlägget, är att jag visste ju inte hur Alice skulle uppföra sig på mornarna utan jag var lite rädd för att hon skulle dunka i dörren ganska så ordentligt. Och eftersom den bara har en hasp upptill var jag lite fundersam på om jag borde sätta en hasp nertill för att göra dörren lite mer stabil. Jag ventilerade mina funderingar för Camilla (”stallchefen”) och bara någon dag senare hade Alice fått en liten kloss på sin boxdörr utav Leif (äger gården men Camilla hyr stallet). För som Leif sa, han sätter ju hellre upp en liten kloss än lagar hela boxdörren.

Nu verkar den ju inte behövas, men det skadar ju inte att den finns!

Jag var i princip bara hemma och matade katten och bytte kläder innan jag susade iväg till stallet för att ta hand om hästarna. Jag kom dit vid insläpps-tid så mina hästar fick stå ute en stund extra i regnet medan jag mockade boxarna. De verkade dock inte dö av det utan stod fint och väntade vid grinden när jag hämtade dem. Båda småtravade bredvid mig in till stallet och dök genast ner i krubborna där kvällsmaten väntade.

Mina fina tjejer, lite mysigt att packa in dem i sina boxar när regnet pölar utanför dörren!

Efter två intensiva dagar i Uppsala ska det bli väldigt skönt att gå och lägga sig tidigt i min egna säng! Får ju dock vänta tills på fredag innan jag får träffa Axel igen, men Katla håller mig sällskap i alla fall =)