Under ett tag nu har jag misstänkt att Kaprifol har pälsätare, ett otäckt litet kryp som ger klåda och pälslösa fläckar. Jag började misstänka det hela när Kaprifol började bita sig själv, jag trodde dock först att det var kolikkänningar eftersom hon bet sig mag-området men det var det alltså inte. Mina misstankar blev starkare när jag kände små skorpor på huden och när man kliade henne på dessa ställen tappade hon små tussar av pälsen. Jag råkar dessutom veta att Kaprifol hade pälsätare hos förra ägaren (som hon blev omhändertagen ifrån). Hon säjs ha blivit behandlat mot det, men om hon verkligen blev det låter jag vara osagt.
Jag kontaktade veterinär som skrev ut Sebacil till mig som jag fick hämta ut på apoteket. Kaprifol skulle sedan badas med detta medel ett par gånger för att bli av med krypen. Just vid detta tillfälle var det dock omkring fem-tio minusgrader ute och eftersom vi varken har varmvatten eller någon inomhusplats för att duscha en häst i stallet valde jag att avvakta lite.
Nu har dock mildare väder kommit så idag drog jag och Axel på oss plasthandskarna, blandade ut medlet med lite varmt vatten hemifrån och så duschade/tvättade vi Kaprifol med blandningen utanför stallet. Axel fick hålla i henne och muta med hö medan jag gjorde själva tvättningen. Det var inte uppskattat, men det gick ändå förvånansvärt bra med tanke på att Kaprifol tidigare har varit väldigt anti mot allt som har med vatten att göra. Förutom att dricka förstås, det gillar hon.
Så nu är första behandlingen gjord och det ska göras igen om två veckor och eventuellt blir det även en tredje omgång med medlet. Täckena är tvättade, grimman är bytt och även borstarna ska rengöras innan de används igen.
Efter tvättningen fick hästarna en promenad för att Kaprifol skulle få torka och vi släppte ut dem i sommarhagen där de fick busa lite samt äta lite gammalt gräs medan vi mockade och städade upp efter oss. Det var helt klart uppskattat!