Provsvar

Som alltid är det otroligt snabba svar när man skickar in träckprov för analys. Jag la kartongerna på lådan på tisdag morgon och redan igår, onsdag, strax efter lunch fick jag svaret på mail. Jag har bara analyserat för blodmask och springmask den här gången och jag har heller inte bett om att få odling på blodmask för att se om det är liten eller stor blodmask. Det måste nämligen gå 6 månader efter senaste avmaskningen för att man ska kunna se stor blodmask på träckprov och mina hästar avmaskades ju i slutet av april, vilket är för bara drygt fyra månader sen. Detta kan jag först göra till våren, om jag avmaskar nu.

Båda hästarna hade blodmask, den ena dock så pass lite så att avmaskning egentligen inte är nödvändigt men så är det ju det här med styngflugor. En bi-liknande fluga som sprayar sina ägg på hästarnas päls, framför allt på frambenen.

När äggen kläcks på hästarnas ben kliar och irriterar det vilket leder till att hästarna biter/slickar på sina ben och larverna kommer då in i munnen på hästarna där de borrar sig in. ”Efter att ha grävt sig igenom halva tungan dyker de vidare in i tandköttet där de bosätter sig ytterligare ett par veckor och orsakar tandköttsinflammationer framför allt i överkäken.” Mysigt va? Efter ca en månad i munnen tar de sig vidare till magsäcken där de klamrar sig fast över vintern och när våren/sommaren kommer släpper de taget, åker ut med hästens bajs, borrar ner sig i marken och efter 1-2 månader blir det nya irriterande flugor som återigen sprayar sina ägg på hästarnas ben.

IMG_4380

Eftersom larverna inte lägger några ägg inuti hästen kan man inte upptäcka dessa på träckprovet som man skickar in, men man ser däremot äggen som sprayas på hästarnas ben. Både Alice och Kaprifol har haft stora mängder med ägg på sina framben och även på magen och jag har tyvärr inte varit speciellt duktig med att skrapa bort äggen den här sommaren så därför är det ju högst sannolikt att de har fått i sig en del ägg och då vill jag gärna avmaska dem båda.

Lyckligtvis tar ”vanligt” avmaskningsmedel med även styngflugans larver så nu är bara frågan när jag ska avmaska. I blodmask-synpunkt ska man helst avmaska i samband med att man byter till en ”ren” hage så att hästarna inte plockar upp någon ny smitta efter avmaskning. I år har jag ju inte denna möjlighet eftersom vi har använt vinterhagen även som sommarhage, så ur den synpunkten spelar tidpunkten mindre roll. Ur styngflugans synvinkel ska man avmaska när det blir för kallt för styngflugan att flyga, för då sprayar den ju inte längre några nya ägg på hästarna. Jag har hört att den slutar flyga både vid 14 grader och vid 8 grader, så det är frågan vilket som är rätt? Jag tycker att antalet ägg på hästarna har minskat avsevärt den senaste tiden så troligtvis avmaskar jag ganska snart, men först ska jag ju få recept utskrivet och få tag på medel så det hinner ju gå ett tag till.

Mörkret faller

Nu börjar hösten ge sig till känna på riktigt och det är numera ganska mörkt när klockan ringer på morgonen och det skymmer snabbt på kvällen. Axel och jag red ut i går efter middagen och det hann skymma ganska bra så vi tog på oss reflexer innan vi gav oss i väg. Tanken var att prova en ny ridväg och vi började på den i alla fall, men sen blev det lite väl mörkt för att fortsätta på okänd väg så vi vände. Det var dessutom grusväg och inte skogsväg som jag hade trott så Alice ömmade lite bitvis. På asfalten och på gräset gick hon utan problem i alla fall.

Det lilla vi såg av ridvägen verkar i alla fall riktigt bra! Det är en väg som gör en båge genom skogen bara, så det finns ingen trafik där och min förhoppning är att det inte är så slingrigt så att man kan trava och galoppera i princip hela vägen runt. Det skulle i så fall vara en perfekt runda för Kaprifol, att få galoppera i ett jämnt tempo en längre sträcka. Själva skogsslingan är drygt 2.5 km lång, nu red vi knappt en kilometer på den igår så än vet jag ju inte hur hela ser ut, men som sagt, det verkar lovande!

Man kan välja att rida kortaste vägen dit längs asfaltsvägen (bilden ovan) men man kan också rida en omväg och ta sig dit enbart på grusvägar. Får se om jag och Kaprifol kan göra ett nytt försök i helgen kanske!

Kaprifol var för övrigt riktigt pigg och glad igår, lite extra lajbans med Alice och Axel som sällskap och skymningen kanske? Hon skrittade i racerfart hela tiden, men ändå avslappnat, så Alice hade inte en chans att hänga med trots att hon skrittade på fint. När vi sedan vände ville Kaprifol gå in på alla sidospår som fanns och sen när hon insåg att vi faktiskt var på väg hemåt gick liksom luften ur, hon drog en djup suck och nästan sa ”kaaan vi inte vara ute en stund till, det var ju så roligt”. Sötis. =)IMG_6001