Tisdag 8:e mars

Jag slipper skotta idag!! Det har inte kommit nån ny snö och det har tillochmed töat lite.

IMG_0529

Hästarna stod och vilade på sitt favvoställe i hagen när jag kom hem och var inte helt övertygade om de var tillräckligt hungriga för att komma hela vägen till stallet, men till slut kom de skrittandes i sakta mak.

IMG_0531

När de ätit lite av sin middag gav vi oss ut i skogen och pulsade oss genom snön. Jag red lilla rundan genom skogen och ut på asfalten och runt hem igen, kändes ganska lagom efter gårdagens löshoppning. Lite jobbigt blev det ju ändå eftersom snön bitvis nästan gick upp till knäna på hästarna.

IMG_0545

Till en början var Kaprifol pigg men ganska snart kom hon fram till att hon ju faktiskt var ganska trött. 🙂

Guldstjärna

Kaprifol får återigen en guldstjärna i uppförande och beteende under gårdagskvällens utflykt. Vi plogade med Alice innan lastningen vilket gjorde Kaprifol lite stressad i hagen eftersom Alice försvann utom synhåll. Hon var ändå lugn inne i stallet när vi gjorde i ordning henne inför åktur men stissade upp sig lite på väg till släpet som ju stod nere vid huset. På vägen dit händer nåt oväntat, Rebecka som höll Kaprifol medan jag fixade släpet stod plötsligt med en grimma i handen och Kaprifol satte av i full galopp tillbaka upp mot stallet. Ena spännet på grimman hade öppnat sig (!), hur händer det ens? Kaprifol lät sig villigt fångas men var ju lite mer på tå efter ruschen såklart. Trots detta gjorde vi vår bästa lastning på hemmaplan! Så duktig!

Sen skulle vi ju ta oss därifrån, och det gjorde vi inte. Dagens plogning blev inte så bra (för tung och tjock snö så plogen åkte mest ovanpå, och när vi plogade med mig på plogade den bra tills den gick sönder…). Bilen slirade och slirade. Men jag och Rebecka är ju så himla bra så vi löste det hela med pellets under däcken och en av tjejerna i grannhuset hjälpte oss att putta. Alltid är det nåt som ska krångla! Är det inte låsta bromsar, felkörning eller avbrutna dörrhandtag så är det snö i ofantliga mängder!! 🙂

Men vi kom ju iväg och resan gick bra, men lite långsamt förstås. Väl framme lastade vi ur och väntade knappt fem minuter utanför ridhuset innan det var vår tur. Kaprifol kändes lite matt faktiskt, men var nyfiken på var hon hamnat. Inne i ridhuset var hon ganska spänd, det var lite folk där och hon är ju inte så van vid löshoppning heller så det var mycket som var nytt. Detta resulterade i att hon tappade bjudningen lite, men det gick bättre och bättre allteftersom. Här nere har ni allt på film, innan filmen börjar har jag gått två varv med henne och i samband med att filmen startar släpper jag henne lös. Alla hopp förutom de tre sista är med, där fick hon hoppa ett lägre enkelhinder ett par gånger som avslutning. Sista hoppet på filmen är också lite lägre som ni ser, så hon fick sluta med något lite enklare.

Jag är toppennöjd med dagen och min fina häst! Det syns ju att hon behöver det här, och förhoppningsvis åker vi hit fler gånger inom en inte alltför avlägsen framtid så blir hon säkerligen mer trygg i ”löshoppningssystemet”!