Länge har vi pratat om att rida ut tillsammans ”på riktigt”, jag och Nora, men vi har inte riktigt lyckats få till det, förrän i helgen! Vi tog in båda hästarna i stallet — så skönt att numera ha alla hästarnas grejer i en och samma sadelkammare i stället för att ha ponnyernas på ett ställe och Kaprifols på ett! Nora var så duktig och gjorde i ordning Domino i stort sett själv, och hon hängde fram tränset, tog på sig säkerhetsvästen och kunde bära fram sadeln själv. Jag hjälpte till att få upp den på Domino, och sen kunde hon även spänna sadelgjorden (till första hålet) själv. Stora tjejen!

När hästarna var klara satt Nora upp inne i stallet och så gick vi ut så jag kunde sitta upp där ute. Jag tog med mig longerlinan i fall vi behövde den, men vi startade utan. Och så red vi iväg! Den svåraste biten blev på vägen mellan gärdena, trots grästygel och att själva vägen är klippt är ju gräset i vägkanten lika högt som Dominos nos så det är ju inte lätt för honom att låta bli att stanna och äta, och då är det heller inte så lätt för Nora att få honom därifrån, men hon löste det väldigt bra får jag säga!

När vi kom in i skogen gick det bättre och även resten av rundan på grusvägarna gick det toppen ur den synpunkten! Nora ville att jag skulle knäppa på linan när vi gick över ett dike i skogen, det är ett lite blött område där hästarna får gå upp på en stor platt sten som ligger i diket, och sen över på andra sidan. Det är också lite träd i vägen och hästarna får se lite var de sätter fötterna, men vi har gått här många gånger så de har lärt sig att gå här jättebra. Men jag knäppte såklart på linan, inte för att det behövdes, utan för att Nora ville det och så gick vi över på andra sidan så lugnt och fint. Han är en riktig pärla den här ponnyn! Efter diket knäppte jag loss linan igen.

Ute på andra sidan skogen travade vi en lång sträcka och i slutet av den snubblade Domino till lite och gick över i galopp, hehe. Lugn och fin galopp och när Nora hämtat sig från chocken efter tre galoppsprång och sa ptroo saktade han snällt av till trav, så det gick ju bra det med! Sen skrittade vi en lång bit och jag lät Kaprifol skritta på med sina älgakliv så kunde Nora växla lite mellan att skritta och trava i kapp, det tyckte hon var roligt. Lite senare på rundan travade vi tillsammans igen och även det gick bra.

Tillbaka i stallet fick hästarna lite mat och massa flugspray, och så fick de komma ut i sina hagar igen.