Igår släpade jag med mig barnen ut till stallet efter skolan, det var faktiskt Loke som var mest drivande för jag har äntligen fått tummen ur och fixat en säkerhetsväst till honom och han var taggad på att testa den. Han har också blivit ordentligt kittad med vinterridbyxor och en bra jacka så han drog på sig hela munderingen (och höll sig varm hela tiden så det var ju bra!). Nora blev dock snabbt kall, jag har inte hittat några vinterridbyxor till henne än och hon vägrade överdragsbyxor och overall så hon fick lite skylla sig själv faktiskt.
Men hästarna togs in och i stället för att bara ta in Milli och Domino fick, framförallt jag och Loke, ett infall – jag kunde ju rida med på Kaprifol! Vi skulle bara skritta en liten sväng runt gården och Domino är ju en pärla och bara hänger på, och det har ju gått så bra med Milli, så vad kan hända?

Hästarna gjordes i ordning och vi hoppade upp. Nora och jag red barbacka, Loke med sadel. Det började bra, hästarna skrittade så glatt så på vägen ut mot gärdet och vi var glada i håge, tänk att vi tre var ute och red tillsammans!! Men säg den glädje som varar, när vi kom till gärdet drog sig Milli lite ut på gärdet, troligtvis för att undvika gruset som ligger några meter på vägen där vi grävde upp avloppet för några år sedan. Det hade kanske gått bra om Loke bara lät henne gå lite vid sidan, men Loke ville att hon skulle gå tillbaka till vägen och det ville inte Milli. Så hon började trava, och bocka… Det är i alla fall så som jag tolkar händelsen, jag tror inte att hon ”satte av” bara för att busa lite på gärdet. Hon gjorde inga stora grejer och det gick rätt långsamt, men stackars Loke som inte riktigt är en van ryttare åkte av och dunsade i backen. Milli stannade ganska snart och travade tillbaka till honom, lite för att undra vad som hände. Loke klarade sig bra, och slog sig inte direkt men blev lite rädd såklart. Han ville inte sitta upp på Milli igen, men hoppade upp på Kaprifol igen och så gick vi en liten runda och tillbaka till gården. Vi gick då in på ridbanan och så satt jag upp på Milli och skrittade och travade henne lite på banan och hon skötte sig fint.
Men så onödigt! Jag är lite för bortskämd med Kaprifol, Domino och innan det – Assim och Alice, alla dessa har ju varit pärlor. Men Milli har en liten annan inställning än så länge så jag skulle ju såklart åtminstone haft en lina på henne! Nåja, idag blir det avramlingstårta så nåt gott kommer ju ur det i alla fall!