Jag älskar ljusa, o-regniga helgdagar i stallet!! Jag tillbringade en dryg timme med att ”återställa” lösdriften efter vintern, nu hade nämligen nästan all skit tinat och jag kunde köra ut fem (!) överfulla kärror med hästbajs. Krattat och fint blev det också, så det kändes riktigt bra att få det gjort.

Jag träffade Sofia en sväng också, och vi bestämde att testa att släppa in Charm i lösdriften hos tjejerna. Han har ju gått ensam ganska länge nu, i sin ”favorithage” som nu inte längre är hans favorithage. han har nämligen vägrat gå ut i den och sett väldigt ledsen ut när han fått stå där. Tjejernas hage är ju lite för kuperad för honom egentligen (han är 34år!!) men som Sofia sa; han får hellre trilla och dö i hagen lycklig än vara helt bedrövlig och olycklig sina sista dagar i livet.

Charm i sin nya borg!

Vi släppte in Charm till en tjej i taget (Majsen, Blondie, Alice alltså) och han blev väldigt glad! Han gick runt och kikade på alla saker och så gick han in i ligghallen och mumsade på halm. Ingen av tjejerna brydde sig om honom direkt, de känner ju honom sen tidigare, däremot så verkade de vakna ur sin vinterdvala och fick helfnatt och började springa runt som små tokar! Även stona i hagen bredvid hängde på och de sprang säkert i tio minuter runt, runt. Fick slutet på film, ska försöka visa den sen.

Alice hade också fnatt!

När de lugnat sig lite tog jag in Alice och borstade lite och stack sedan ut i skogen en sväng. Min plan var ju att galoppera av lite energi på grusvägarna i skogen, men det hade hon ju lixom redan gjort i hagen precis! Gjorde det ändå och hon fick allt galoppera ordentligt, men hon var ju inte jättepigg precis! Fick lite bättre tempo på hemvägen såklart, och svettig och trött blev hon så det blev ju bra ändå.

Sen fick hon lite mat i stallet och så fick hon gå ut till sina polare igen!

Rullade sig gjorde hon också såklart… Sötnöt!

Hmm. Sadla en pisseblöt häst och rida i kolsvarta kvällen i spöregn, eller bara ge mulen en puss och åka hem och ha fredagsmys i soffan under en varm filt och med en påse godis?

Idag blev det alternativ två. Utan större tvekan.

Alice fick mumsig vetekli till middag idag, då jag räknat lite på foderanalysen på nätet och det visade sig att vårt hö nu har ”för hög Ca/F kvot” så för att minska den passade vetekli perfekt. Jag läste lite om det och vetekli är tydligen ”rikt på fibrer och är känt för sin goda inverkan på fodersmältningen. Det har högt proteinvärde och är rikt på B-vitamin och fosfor.” Låter ju som det passar min gamla tant perfekt 😉 Får se om det gör något underverk! Gott var det också sa Alice, och det gick verkligen ingen nöd på henne i regnet. Helt täckt i halm var hon också, så hon hade allt gosat ner sig i ligghallen ganska nyligen.

I morgon ska vi i alla fall ut och galoppera på alla grusvägar som förhoppningsvis inte längre är isiga.

Alice och Axel i galopp på just den grusvägen jag tror är perfekt i morgon.

Jag kom iväg i bra tid från jobbet idag så jag hann faktiskt mocka innan jag tog in och gjorde i ordning Zita inför kvällens dressyrträning. Skrittade och travade fram en stund innan det blev min tur. Chatrine har ju inte sett Zita förut så vi pratade lite kort först och sedan fick jag skritta och trava lite själv först så hon fick bilda sig en uppfattning innan vi drog igång. Chatrine tyckte att Zita var väldigt spänd till en början (vilket hon var); hon sprang med bakdelen indragen och ”knipandes”, ryggen sänkt och huvudet som en giraff ungefär! Inte så bra alltså!

För att lösa det här problemet fick jag först bara jogga runt henne i hela paddocken, rama in henne med bred handställning, ledande tygeltag och byta varv lite då och då. Sedan la vi in lite övergångar till skritt då jag fick släppa kontakten med hennes mun helt och hållet i övergången till skritt, och även när vi direkt satte igång till trav igen. Detta för att hon skulle bli ”tvungen” att bära sig själv och inte fuska och hänga i handen i stället. Vi travade även på lite mindre volter i bland för att verkligen böja igenom henne åt båda hållen.

Efter lite galopp och lite mera trav på volten släppte hon äntligen! Bakbenen trampade på fint, svansen lyftes, ryggen lyftes och jag fick ett härligt sug i tygeln. Här blev hon riktigt trevlig i traven och även i galoppen! Bensinen tog tyvärr slut väldigt snabbt här och hon orkade inte riktigt jobba på så fint så länge, men vi hann allt få en finfin känsla att ta med oss till nästa pass!

Nöjd och trött häst får lite mat efter passet.F.d blåa benlindor.. Kladdigt var det i paddocken!

Trots att det fortfarande var ljust vid femtiden när jag anlände till stallet blev det paddockridning idag. Kändes som det var dags igen! Underlaget är inte helt perfekt för tillfället, men volterna och fyrkantspåret är bra att rida på. Jag la ganska lång tid på uppvärmning i skritt och trav idag och ökade gradvis kravet på henne vilket funkade bra. Gjorde mycket sidvärts när hon var ordentligt uppvärmd, och som oftast så blev hon fin och lite mer självgående efter det. Finast blev hon efter galoppen, då blev hon rund och go och fick bra tramp i steget.

Sötnosar!

I morgon är det dressyrträning för Chatrine! Dock inte med Alice då, utan med Zita. Ska bli väldigt spännande och jag hoppas att Chatrine har lite tips och trix åt oss!

Häromdagen skickade jag iväg ett meddelande på Facebook till min förra ponnys nuvarande ägare, för att se hur det står till med honom. Silver Shamrock, eller Champis som han kallas, köpte min familj år 2000 och vi hade honom i åtta underbara år innan vi sålde honom till en härlig familj i Leksand. De tre döttrarna i familjen har haft väldigt roligt med Champis under åren och numera är det mest den yngsta, Hanna, som rider honom då den äldsta har flyttat hemifrån och den mellersta är utbytesstudent i Skotland.

Så här svarade Hanna när jag frågade om Champis:

Champis mår bara bra, är frisk och har inga problem! Det går riktigt bra nu för oss. Vi tränar dressyr regelbundet, ska vara med i lite tävlingar på klubben och hoppar lite då och då.  Han är busig och pigg som vanligt! Emma har varit i Skotland på utbytesår, men kommer hem om någon vecka och kommer då börja rida igen. Champis beteskompis har flyttat in i samma stall så de går i samma hage och har box bredvid varandra. De trivs riktigt bra tillsammans! Champis är en riktig drömhäst! Om ni någon gång ska mot Dalarna är det bara att säga till så ni kan träffa honom igen! Kram

Jag är så himla glad över att de fortfarande har kvar honom och att de trivs med honom lika bra som jag gjorde. Jag kan inte önska att han hamnade någon annanstans!

Det känns lite overkligt att de snart har haft honom lika länge som jag! Men jag drömmer om att jag kan få tillbaka honom någon gång när han och Alice är 30+åringar så de kan beta tillsammans och leva lyckliga i alla sina sista dagar. På min hästgård eller så!

Jag blev kvar lite längre på jobbet än vad som var tänkt idag, så jag fick ändra kvällens planer lite. Tanken var att trimma lite dressyr i paddocken men eftersom jag kom dit lite sent så skulle jag inte hinna rida så länge innan det var träning där inne. Så jag utnyttjade kvällssolens sista strålar och mockade lösdriften lite extra ordentligt. De gamla frusna skitarna kommer ju upp nu så det är rätt äckligt där inne just nu, men det blir bättre dag för dag. Jag fyllde även på rejält med vatten och spred ut ny fin halm i ligghallen så hästarna kan sussa gott!

Sedan tog jag in Blondie i stallet och borstade henne lite grand medan hon fick lite kraftfoder, högdräktig som hon är behöver hon ju lite extra protein i sig! Hon är verkligen tjock nu, men så är det ju bara tre månader kvar innan fölis kommer ut! Vid det här laget har fölet fått all sin päls och även manen och svansen och det väger omkring 17kg och är uppemot 75cm långt, så det är ju inte så konstigt att Blondie är tjock! Men tjockare ska hon bli! Hon går nu in i den största tillväxtfasen nu vid åtta månader, och fölet kommer väga runt 40kg vid födseln..

Blondies bebismage! (Innan jag borstade henne!)

När Blondie var lite renare än innan och hade ätit upp sin mat tog jag med henne och Alice ut på en promenad på 2.5km ungefär. Jag gick relativt raskt, med ett grimskaft i varje hand, och damerna traskade på riktigt glatt och surade inte ett dugg mot varandra utan verkade verkligen gilla promenaden. Inte alls dumt!

Det blev en tur till stallet! Jag fick sällskap av en tjej och red ut en knapp timme på Zita, mest skritt men det blev lite trav också där underlaget tillät. Det var skönt att komma ut från paddocken, vi har fastnat lite där de senaste gångerna tyvärr, men jag är lite beroende av sällskap när jag ska rida ut på Zita då hon är lite för mycket bebis för att våga gå ensam tror jag! Speciellt på kvällarna när det är mörkt.

För hon är verkligen en liten bebis! Vi red en riktigt miljötränings-runda ner i samhället idag och det mesta var farligt, men hon är väldigt nyfiken av sig så hon är inte rädd speciellt länge. Hon är heller inte den hästen som tar till flykt det första hon gör, hon mer hoppar på stället och vet inte riktigt vart hon ska ta vägen. Det allra farligaste vi mötte på vår tur idag var en buss, helt livsfarlig var den. Zita darrade nästan där hon stod och så var hon tvungen att bajsa också såklart. Men vi stod stilla och tittade på den när den kom och stannade för att plocka upp passagerare och så åkte den igen. Farligare än så var det lixom inte! Kanske kommer hon ihåg det till nästa gång. Nyttigt för en liten unghäst i alla fall!

Jag hoppas att jag kan få med mig syster eller pojkvän på Alice nästa gång, för det finns ingen bättre häst än Alice att ha med sig när man rider ut på en unghäst! Lugnet och tryggheten själv som går fram överallt!