Fortsättning

Axel är hemmaaaaa! Så kvällen är helt oplanerad och antagligen får hästarna vila, därav tänkte jag att ni ska få följa mina ”kakors” väg genom livet under nästa steg. När vi lämnade dem senast åkte dem in i konditionerinsskåp i 24h, för att härda, och idag tog vi ut dem.

img_4019

Först skulle betongkakorna tas ur formen och det gjordes genom att man skruvade loss väggarna på formen så betongen kom loss. Tre fina prismor från varje ballastmaterial blev det!

img_4021

Nu skulle prismorna vägas, längdmätas och ett initialvärde för expansionsmätningen skulle tas. Som jag nämnde i tidigare inlägg gjöt vi in små dubbar i prismorna, en på varje kortsida:

img_4022

Dessa använder man sedan i själva mätklockan för att få ett slags längdvärde för expansionen. Mätklockan är nollställd med hjälp av en kontrollstav och prismorna mäts utifrån avvikelser från kontrollstaven. Expansion sker om/när ballasten reagerar med cementet och bildar kiselgel som sväller och bildar sprickor i betongen.

img_4020

När mätningarna var klara lades prismorna i en förkonditionerande vattenbad i ugn på 80 grader. Här ska de ligga tills i morgon då man gör ytterliggare en initial mätning (men nu med vattenmättade prover) och därefter drar själva provningen igång. Under provningens gång kommer proverna ligga i natriumlösning i 80 grader i omkring en månad (vet inte exakt ännu). Vid ett par tillfällen kommer proverna tas ut och mätas, och sedan görs en avslutande mätning efter provningstiden.

img_4023

Baka på jobbet

Ja lite den känslan fick jag igår när jag var med under min första gjutning, trots att man varken fick slicka skålen eller smaka på resultatet. Jag har ju hjälpt till i labbet under en tid nu och igår var det dags att gjuta prismor av det materialet som jag har siktat fram. Fyra ballastmaterial skulle gjutas in för att genomgå en accelererad provning på ca en månad för att ta reda på om ballasten är reaktiv eller inte.

fullsizerender

Alla material var noga framsiktade så att alla innehöll rätt mängd av de olika kornstorlekarna, och fyra skålar med cement (snabbhärdande Skövde-cement med 1% alkalier) vägdes upp; en för vardera ballast.

img_3995

Därefter började vi med ett material i taget och cementen hälldes i rätt mängd vatten.

img_3994

”Degbunken” sattes in i blandar-maskinen och började blandas och därefter hälldes ballasten i under mycket strikta förhållanden och det blandades ytterliggare.

img_3999

Smeten:

img_4005

När smeten var klar var det dags att kontrollera konsistensen. Betongen måste ha en viss konsistens för att få gjutas; är den för trögflytande fyller den inte upp formen tillräckligt och är den för lättflytande är det lätt att betongen separeras = ballasten sjunker till botten. För att prova detta fyller man en kon med betong:

img_4002

Och när man sedan lyfter upp konen (som inte har en botten) och vibrerar/slår bordet (man vevar på en vev som gör så bordet ”hoppar” ett visst antal gånger) flyter betongen ut. Här ska kakan bli 205-220mm i diameter, är den för liten får man tillsätta flytmedel, är den för flytande får man slänga den och göra en ny blandning. Här nedan är den för liten:

img_4003

Kakan blir nästan alltid för liten så därför tillsätter man några droppar flytmedel, rör om blandningen i maskinen och gör ett nytt prov enligt ovan.

img_3998

När blandningen är klar är det dags att fylla formarna som man innan man börjat oljat in. För varje ballastmaterial gjuts tre prismor. Här nedan ser ni formarna med i-skruvade dubb på kanterna, dessa används senare under mätningen när betongen är klar.

img_3996

Formarna sätts i en maskin och får ett slags ”lock” på så man enklare får i betongen i formarna samt de passar ihop med ett verktyg man använder när man lägger i betongen så att det blir rätt mängd i formarna. Man fyller på betongen i två steg, först halva formen och därefter hjälper maskinen till att vibrera ner betongen innan man fyller på resten och vibrerar igen.

img_3997

När formarna är fyllda tar man av ”locket” och skrapar bort överflödigt material och märker upp proverna med rätt ballastmaterial.

img_4008

Till sist ställer man in formarna i ett konditioneringsskåp där de får stå i 24h innan det är dags att ta ur betongprismorna ur formarna. Hur det går till ska jag lära mig idag 🙂

 

..

Vackra höst!

Suddigt och dant, men vackert!

img_4018

Jag och Kaprifol tog oss ut på en ensam runda idag, var ju ett tag sen nu faktiskt! Vi tog rundan förbi badplatsen och hade inte min mobil dött så hade jag bjudit på en väldigt fin utsikt över en stilla och blank Ornungasjö i höstkvällen. Kaprifol var pigg och superfin, så himla roligt är det! Hon har dock fortfarande en envis svullnad kvar på benet, som dock är som bortblåst efter motion men jag blir ju fundersam över det hela. Får ge det några dagar till, sen får vi konsultera veterinären igen.

Alice har fått vila, däremot har Goliat fått arbeta för det var nämligen dags att köra ut en ny höbal i hagen under kvällen. Lite extra trixigt när det var mörkt, men vi löste det fint, traktorn och jag! Även Rebecka kom efter en stund och gav mig en hjälpande hand.

I morgon kommer Axel hem! Han går på planet nu under kvällen, och ska anlända till Landvetter strax efter tre i morgon. 🙂

Om rikskilot och Fröken UR

Idag är en sån där dag som jag egentligen inte riktigt har något att skriva om. Men så gick jag in på intranätet nu när jag kom till jobbet och såg att det har skrivits en liten trevlig artikel om SP, moderbolaget till CBI som jag jobbar på. Jag håller ju främst på med sten och betong, men själva principen är ju den samma. Det ska hålla för det som det ska användas till!

Håller dina grejer måttet?

IMG_1694

 

Promenad och barbackatur

Båda mina små fyrbenta har fått röra på sig idag. Kaprifol var först ut och jag tog henne direkt ur hagen, tog av täcket och satte på oss lite reflexer och så gick vi ut på en promenad  i dagens sista ljus.

Tillbaka i stallet hann jag mocka lite i hagen innan Rebecka kom och gjorde mig sällskap på ytterligare en runda. Hon hade Zack och Simon i snöre och jag åkte på Alice. Så check på lite lätt motion på båda hästarna idag 🙂

Trött Kaprifol

Jag red Kaprifol tillsammans med Rebecka och Zack även igår och vi skrittade upp till paddocken i Skog för att rida över lite bommar. Kaprifol var dock väldigt trött igår så jag nöjde mig med att trava några enstaka varv och ta en kort galopp, sen hoppade jag av och kikade på när Rebecka red. Men det är okej att vara trött ibland, jag tänker låta henne ta det lite lugnare även idag. Hon kändes fin det lilla jag red i alla fall 🙂

Rebecka var snäll och tog några bilder med min mobil, vår kamera är ju i Sydafrika tillsammans med Axel såklart.

Seg söndag

Jag hade en väldigt trevlig kväll igår med tjejerna, vi åt (massa!!) god tapas, drack vin och åt lite chips framåt kvällen och uppdaterade varandra om hur livet ser ut för tillfället. Sanna är ju även den enda av oss som har barn, en fyramånader gammal pojke som charmade oss allihop! Vi satt uppe och pratade till ett ungefär, då gick vi och lade oss och sov till nio ungefär då vi åt god frukost innan tjejerna åkte hemåt vid halvt tolv-tolv. Direkt efter detta gick jag ut till stallet och red tillsammans med Rebecka och efter ridningen gick jag in och tappade upp ett varmt bad. Inte alls dumt faktiskt!!

I skrivandes stund har jag gått upp ur badet och placerat mig i soffan tillsammans med katten och lite chips-rester från igår (haha) och jag klurar på om jag ska gå ut och pyssla lite med Alice, eller om jag ska se en film. Får se vad jag bestämmer mig för, Alice ska pysslas lite med i vilket fall som helst, men det kan jag ju göra senare.

img_3965

Kaprifol idag, men mer om det i morgon.

Tränset

Nu när det har blivit lite mer ”bestämt” att Kaprifol kommer ridas mestadels på hackamoret har jag nu snyggat till det lite. Mitt fina pannband har fått flytta över och jag har även bytt tyglar. Tidigare hade jag ett par tyglar med snabbknäppe vid hacket, vilket jag inte är så förtjust i, så nu är det mina vanliga sköna tyglar som sitter på. Jag har även köpt ett par nya sidostycken som har en extra rem under käken för att förhindra att sidostyckena åker in i ögat när jag tar i ena tygeln.

Alice rids ju också på hack för det mesta, och hon har ju fått ett PS-träns där den vanliga käkremmen sitter längre ner för att förhindra just att tränset ska åka in i ögat, jag är dock inte så jättenöjd med det tränset, därav provar jag denna (billigare!!) lösning för Kaprifols del. Här blir det ju dock två remmar under huvudet, vilket känns lite onödigt så funderar på att klippa bort den vanliga käkremmen. Alternativt om jag kan få tag på ett nackstycke som dels bara har en ”flärp” på varje sida för sidostyckena samt som passar med dem sidostyckena jag har. Får klura lite!

img_39406

Lyckopillret

Vad hon gör mig lycklig min bruna lilla häst! Idag har jag och Rebecka ridit ut på Kaprifol och Zack, och det blev galopprundan idag igen, fast inte så mycket galopp. Zack var lite skeptisk till vädret och stannade och började backa och vända vid ett tillfälle och kom en bit bort från mig och Kaprifol. Kaprifol var dock helt lugn och stod snällt med långa tyglar och väntade tills de skulle komma åt rätt håll igen. Sexåringen uppförde sig både vuxnare och duktigare än sextonåringen helt klart 😉

Det är verkligen inte mycket som skrämmer henne, eller får henne ”ur balans”, förutom kor då, men även där tycker jag att hon släpper det rätt fort och när en flock kor kommer springandes mot en tycker jag ju ändå att det är rätt okej att bli lite rädd. Så himla roligt att hon har blivit en sådan grymt trevlig häst!! Lite stolt över att jag ändå nog har en del att tacka mig själv i det, även om hennes psyke har varit riktigt trevligt redan från början.

Sen kan jag helt plötsligt dressyr-rida även ute i skogen nu, vilken underbar känsla! Kaprifol gick hur fint som helst och tog stöd och var avslappnad, men var ändå väldigt pigg och glad.

Nu kommer alldeles strax Sanna, hennes son, Marléne och Elin hit! Skoj skoj 🙂

Hönät eller ej

Som ni kanske minns testade jag att ställa ut den förra höbalen utan hönät för att se hur det skulle gå, och det gick ungefär som jag hade tänkt. Inte så bra 😛 Andra dagen fyllde jag sju IKEA-påsar med ”spill”, sånt som hästarna river ner på marken och inte äter. Jag kunde fylla på med dessa påsar sen när de ätit ner balen under lådans kanter, och då åt dem, men så tänker jag ju inte riktigt hålla på. De åt upp balen på två dagars kortare tid, sen om det beror på att de kunde äta snabbare eller om det fanns mindre gräs i hagen, det återstår att se. Men nu har jag i alla fall provat och kan lättare ”argumentera” för att varför vi ska ha nät på vår höbal, om det skulle behövas.

Däremot tyckte jag ju att höet blev lite väl packat i vår hölåda när balen liksom expanderat i lådan, så det blev lite väl svårt för hästarna att få loss maten när vi hade nätet på. Därför har jag nu gjort lådan en sektion större. Vi tog ju av ett lager när lådan var klar, så jag behövde bara såga till en extra bräda, så hade jag material så det räckte till en sida till. Sen vet jag inte riktigt om jag satte fast sektionen så himla bra, men det går ju alltid att göra bättre i efterhand. Jag hade nämligen ingen lust att starta den sågen som sågar brädor snett på längden i mörkret när jag var själv hemma, så jag kunde inte sätta en snedsågad bräda i ”hörnet” utan det blev en fyrkantig en. Men men, det funkar i alla fall, så nu är lådan lite större, får se om det räcker.

Jag har även kopplat in ”utelampan” så nu kan man mocka ute medan det är mörkt också. Förhoppningsvis har vi ju snart en knapp till denna lampan också, så man slipper ha sladdar hängandes överallt i stallet. Jag vet ännu inte när elektrikern kommer, men jag hoppas han kommer i november i alla fall.