Åh vad härligt att vakna upp till solsken nu efter ett par gråa dagar. Jag har precis varit ute och tittat till hästarna, tagit av täckena som de haft under den regniga natten och gett dem frukost. Det är fortfarande lite rörigt bland dem, men jag tycker att det har blivit lite bättre i alla fall.

Mina planer för dagen är ganska lösa. Jag tänkte ta med mig Kaprifol bort till paddocken och rida lite lätt och sen blir det väl lite fix i stallet. Ska försöka komma ihåg att ta nån bild på sadelkammaren också, så här såg den ut innan vi tog bort diskbänken och det vita skåpet ovanför.

Mest tid av dagen har lagts i sadelkammaren, och ändå har jag inte en endaste bild på det hela. Axel har hjälpt mig, framför allt att koppla om vattnet lite. Vi har tagit bort diskbänken och fixat lite med rören så det nu är lite färre rör, kopplingar och kranar vilket blev mycket bättre. De vita garderoberna står numera i blivande tork/förvaringsrummet och de ”nya” skåpen står inne i sadelkammaren. Det blev bra, och själva möbleringen blev lite luftigare. Jag får visa er i morgon helt enkelt.

Vid tolvtiden kom Rebecka och hjälpte mig att packa in allt i sadelkammaren igen och sen skrittade vi ut en sväng tillsammans. Lagom med en lugn tur för Kaprifols del idag, efter ett lite tuffare dressyrpass igår.Inte så länge efter att vi var klara med hästarna efter ridturen rullade transporten in på gården med en nykomling lastad. Wadis, en arabvalack på 2.5 år, fick komma in på ridbanan först och få resan ur benen, hälsa på tjejerna över staketet och känna in atmosfären lite innan han blev utsläppt i stora hagen. Jag föredrar att nya hästar går i egen hage ett par dagar innan ett ihopsläpp, men eftersom vi inte har några boxar ännu och bara en lösdrift hade ju nykomlingen isåfall fått gå utan något skydd alls även nattetid, och det känns ju lite taskigt. Därför släpptes han in ganska direkt. Greta tog kommandot och visade nykomlingen att det här är hennes territorium, och att Alice och Kaprifol var hennes polare och ingen annans, och lät inte riktigt Wadis komma till. Kaprifol höll sig bakom Greta, och Alice gömde sig bakom Kaprifol 😛 Men det ska nog inte ta lång tid innan han är en i gänget.

Tjusigt med en skimmel i hagen! Väldigt söt och verkar trevlig.

God morgon, god morgon! Jag fick lite hjälp i stallet utav Axel igår, vi hjälptes åt att kapa ett par brädor både på längden och på bredden som senare ska sitta på de resterande stolparna i stallet. Vi hade dock inte brädor så det räckte till alla stolpar, men tre utav sex kommer kunna bli klara i alla fall.

Axel åker till Tyskland nästa vecka och är borta måndag till fredag så tanken är att jag ska roa mig med att måla lite medan han är borta. Både brädorna som vi just sågat, resten av stolparna och de två längsgående balkarna i taket ska både grundmålas och få ett och två lager svart färg. Det är ju inte ett moment som egentligen är högt prioriterat i stallet men det är något som jag kan greja med själv i alla fall!

I helgen kommer vi fixa staketet också, och så ska jag greja med sadelkammaren. Vi får ju en till hyresgäst i helgen, så vi behöver få lite mer ordning och plats där inne!

Hästarna verkar trivas med sin lösdrift. Både Kaprifol och Greta kommer gärna in på kvällen när vi är där och grejar, Alice tycker dock att det är ganska onödigt. Hon har varit där inne med både en och två hästar utan problem, men hon är inte helt avslappnad i situationen tror jag. Men jag tror att hon vänjer sig när alla blir lite mer ”inbodda”.

Efter att jag och Axel ätit middag vid femtiden gick jag ut i stallet, och jag kom alldeles nyss in och klockan har precis slagit 21.00. Det kallar jag helkväll i stallet! Grymt, härligt, underbart!

Det som tog mest tid var målning utav skåpsluckor. Häromdagen tog jag och Axel en åktur med bil och släp och hämtade två gamla skol-skåps-moduler som nästan skänktes bort. Ganska fula, men de blev genast lite snyggare när jag kladdat svart färg på luckorna. Mobilen dog dock under arbetets gång så ni får bara se hur de såg ut innan jag började måla:

Praktiska skåp med lite hyllor i som ska in i sadelkammaren så småningom. (De vita garderoberna ska stå i det andra rummet).

Den nya skottkärran har blivit monterad också och så har jag röjt lite i stallet så att vi kunde ta in både Greta och Kaprifol i stallet när Rebecka kom vid sjutiden. Vi gjorde i ordning hästarna tillsammans och sen skrittade vi ut en sväng i skenet av våra pannlampor. Jätteroligt med sällskap och båda hästarna var så duktiga så!

Nu är tiden kommen då jag får slå på helljuset både på vägen till jobbet och på vägen hem. Det som är lite extra krångligt är att vi har näst intill obefintliga lampor i stallet så det mesta blir lite tungjobbat och dystert på veckodagarna. Vi har lampa i sadelkammaren och en bygglampa upphissad i stallet, men det är allt. Det funkar, såklart, jag har på mig pannlampa mest hela tiden för att se om jag behöver fylla på vatten, om hästarna är hela, om de har bajsat i ligghallen. Och när jag ska ut och rida såklart. Nu har jag faktiskt inte ridit med pannlampa än, hästarnas motion har blivit lite lidande den senaste tiden eftersom mycket tid har lagts på stallet. Förhoppningsvis blir det lite mer tid över nu när hästarna kan komma in och det mest akuta är i ordning.

Kaprifol fick en promenad i skogen idag, med pannlampa såklart! Under resten av veckan ska jag försöka rida ut och tömköra lite på vår ridbana. Viksgårdens paddock som jag lånar ibland har tyvärr ingen belysning så ridningen där får inkräkta på de dagar jag kan rida medan det är ljust. Men det är ju för en kort period bara, snart är det julledighet och efter det dröjer det inte länge innan jag återigen kan rida i dagsljus efter jobbet! Det ju faktiskt bara 49 dagar kvar tills det blir ljusare igen, lite sjukt ändå! Till nästa mörkersäsong har vi förhoppningsvis en egen ridbana med belysning. =)

Alice och Greta samsades inne i ligghallen medan jag hade Kaprifol inne i stallet. Så himla mysigt att hästarna kan komma in och ”vara med”!!Kvällens ”projekt” var att ställa ut två pallar med pallkragar på vår grusplätt. Där i får hästarna sitt hö nu i fortsättningen. Mindre spill och mindre kladd i hagen och inte behöver vi gå lika långt med höpåsarna heller. Men som sagt, det är mörkt så jag kan inte bjuda på några bilder som visar hur det blev!