Idag var det som sagt dags för dressyrträning igen! Kaprifol kändes lite matt till en början men hon kom igång bra när vi började jobba och taggade till lite extra när vi började jobba med galoppen. Det blev mycket övergångar och volter i skritt och trav och lite arbete på stor volt i trav. Kaprifol var väldigt känslig för hjälperna idag, på ett bra sätt, och när jag skulle göra tempoväxlingar i traven blev det snabbt skritt i stället för minskning för att jag var lite väl tydlig i mina hjälper.Även galoppfattningarna tog hon riktigt bra idag och även arbetet i galopp kändes ganska bra. Efter galoppen blev hon extra lösgjord och fin och vi avslutade med lugn trav på stora mittvolten i båda varven och då kändes hon riktigt genomriden och trevlig. Bra avslut!

Kaprifol fick ju som sagt vila ett par timmar i en gräshage medan jag och Axel åt lunch och latade oss lite i solen under vår heldagsterräng i söndags. Halv fyra satt jag till häst igen och det var dags för andra terrängpasset för dagen. Nu var det dags att hoppa en bana och efter lite uppvärmning började vi.

Den banan som jag hoppade började med stocken inne på ridbanan.

Sen däckhindret:

Och den andra stocken som vi hoppade under förmiddagen.

Därefter lite galopp upp till en stock i skogskanten som vi inte hoppat tidigare, lite halvt dold i skuggan, men det gick fint.

På tillbakavägen hoppade vi även över en av dikena, jag tycker diken är lite läskiga att hoppa över men det tycker inte Kaprifol så det är ju en bra kombination. (Man ser inte diket på bilden, men här är vi mitt över det.)

Vi hoppade den här lilla banan två gånger och det gick bra! Vi hoppade den själva utan draghjälp och det gick bra att lämna kompisarna när vi väl kommit igång lite. Inga tveksamheter på några hinder trots att några var nya och bara dök upp framför nosen på henne! Så, så duktig!

Som avslutning gick vi över till den andra sidan av terrängbanan och hoppade fyra små enkla stockar (som jag och Kaprifol hoppade förra gången vi var här). Även här hoppade vi utan de andra hästarna och det gick fint!

Det kändes som en bra avslutning på dagen, att ”gå tillbaka lite” och hoppa något extra enkelt så att hästarna fick mersmak och sluta på topp. Kaprifol var fortfarande pigg och glad och vi kunde skritta av med energi kvar! Roligt, roligt!

Det känns som om det har gått en evighet sedan jag satt framför datorn! Här har varit full rulle ända sen i fredags kväll, men det vet ni ju redan. Jag har massa bilder att visa, vi börjar väl med förmiddagens terrängpass!

Strax innan klockan 11.00 i förmiddags rullade vi mot Hajarnas terrängbana för en heldagsträning tillsammans med flera andra hoppsugna ekipage. Vid tolv satt vi alla till häst på terrängbanan (vi var fyra i min grupp; alla med femåriga hästar).

Vi började med att värma upp lite i trav och galopp på gräset och sedan kom vi i ström och skuttade över en liten stock åt båda hållen.

Kaprifol  var taggad och hoppade fint! Eftersom vi hoppade i ström hade hon dessutom hela tiden en häst framför sig så vi hade inga problem med att vara överens om i vilken riktning vi skulle ha, annars har ju Kaprifol en tendens att hellre springa efter nyfunna vänner än åt något annat håll.

Axel fotade 256 (!) bilder under hela dagen (på alla ekipage i min grupp), så ni förstår att jag hade lite svårt att välja!

Efter stocken gick vi vidare till ett annat hinder som även det gick bra, det hoppade vi dessutom när vi var på Hajjerna för en månad sen så vi kunde känna oss säkra.

Kaprifol var lite busig emellanåt och skuttade lite glatt efter hindren ibland, men det var bara att driva på framåt så vi kom ur det.

Vi hoppade även en ganska smal stock som låg inne på ”ridbanan”, inte heller några problem!

Stålande sol hade vi och det blev riktigt varmt! Kaprifol verkade dock inte speciellt bekymrad över värmen.

Efter stockhindret på ridbanan galopperade vi direkt vidare till däckhindret, det var lite vingligt men vi kom dit och över =)

Vi hoppade dessa hinder 2-3 gånger var, beroende på hur det gick så även om vi inte hoppade så många hinder blev det allt ett par språng. Till sist gick vi ner till vattenhindret och stannade där en stund och både skrittade och travade genom vattnet. Kaprifol skötte sig OK, efter en stund fick vi dock rida igenom vattnet en i taget och då skulle vi ju både lämna kompisarna och ner i vattnet och då blev det lite krångel men hon gick i vattnet efter lite övertalning. Upp på andra sidan och sen tillbaka igen; då lockade kompisarna och det gick utan problem. Inte så illa ändå, det blir nog bättre med mer träning!

Efter vattnet var förmiddagspasset klart, Kaprifol fick komma ut i en liten gräshage och jag och Axel åt lunch. Sen vilade vi i solen i en dryg timme innan det var dags för nästa pass! Men mer om det en annan dag =)

Jag är inte helt nöjd med dagens dressyrträning, men jag är heller inte missnöjd. Fokuset på dagens träning var på att saker och ting ska ske på sin plats och jag fick rida lite programdelar. Just det här med att saker ska ske på sin plats är något som jag inte har tänkt så mycket på förut. När man rider unghäst är det ju oftare så att man vill ha hästen i rätt läge så att säga innan man exempelvis fattar galopp, gör en skrittövergång eller en halt. Idag tränade vi på ”motsatsen” vilket var väldigt ovant och då också ganska svårt, men nyttigt såklart och nödvändigt eftersom jag nån gång vill starta Kaprifol i dressyr.

Vi red mycket serpentiner med skrittövergångar vid medellinjen och det gick bitvis bra och bitvis dåligt såklart. Mycket att tänka på och det händer saker hela tiden så jag hade inte alltid Kaprifol (eller mig själv) med mig. Men det är bara att träna vidare såklart och det gick ju inte direkt dåligt, men jag vill ju gärna att det ska ”se fint ut” och det gjorde det inte så ofta idag. 😛

Vi hade inte heller de bästa yttre faktorerna idag för det blåste nåt otroligt, det gick nya kossor i en hage nära paddocken och tränaren var 20 min sen på grund av biltrassel. När tränaren kom hade jag alltså redan ridit Kaprifol i en halvtimme samt promenerat med henne i 15min så att Kaprifol tröttnade lite bitvis under träningen idag är helt förståeligt.

Det tog mig och Kaprifol ungefär 20 minuter att promenera bort till Viksgårdens paddock idag, Kaprifol hade relativt bra tempo och gick förbi både får och kossor utan att stanna och stirra. Det går framåt!

Jag hann skritta och trava ett par varv i paddocken innan Camilla, dressyrtränaren, kom. Vi fick först ”visa upp oss” i alla tre gångarter i båda varven lite enkelt så hon fick en uppfattning om var vi befinner oss i dagsläget. Just då började familjen som bor vid paddocken att lasta ut ett bilsläp fullt av grejer så Kaprifol blev lite spänd men hade finfin bjudning och gick relativt OK ändå. När Camilla var nöjd började vi i skritten och tränade på lite halter och övergångar mellan skritt och trav. Kaprifol slappnade av ganska snart och gjorde riktigt trevliga övergångar ner till skritt. Hela arbetet med övergångarna gjorde henne väldigt trevlig och jag fick bra hjälp och påminnelser om hur jag ska tänka med förberedelser, eftergift och skänkel i rätt ögonblick. Alltid så mycket lättare med någon på marken som påminner! Detta arbetet gjorde vi på fyrkanten och efter en stund fortsatte vi i trav på stor volt där jag fick göra skrittövergångar med bara ett par steg när vi passerade medellinjen både på öppna och slutna delen av volten. Så nyttigt! Och roligt att få lite hjälp att våga ställa lite högre krav på Kaprifol, vi kan ju faktiskt börja arbeta på riktigt nu!

Kaprifol hade väldigt bra framåtbjudning idag så under hela passet fick jag tänka på att dra ner lite på tempot framför allt i traven och ge henne en chans att hitta bättre balans och få henne att arbeta lite mer med bakbenen. Hon gick väldigt trevligt i traven där och det hjälpte oss såklart med att få till bättre övergångar. Det gjorde det dock lite jobbigare att fatta galopp så fattningarna blev inte lika ”rena” som de brukar men det är ju en styrkefråga helt klart. Vi höll till på volten även i galoppen vilket var lite jobbigt tyckte Kaprifol, men hon gjorde det väldigt bra! Vi gjorde ca tre fattningar åt varje varv med ett par varv i lugn galopp däremellan. Det behöver vi träna på mer helt klart, men heller inte nöta. Kaprifol orkar ännu inte riktigt hålla ihop sig i lite kortare galopp på volten men hon försöker verkligen och då är det lätt att nöta för mycket och ge henne onödigt mycket träningsverk. Och det vill vi ju inte! Hon måste alltid tycka att det är roligt.

Efter galopparbetet var Kaprifol ännu finare i traven och jag är förvånad över att hon fortfarande orkade! Vi tog lite mer trav efter galoppen och sedan fick jag länga ut tyglarna lite och låta henne sträcka ut överlinjen lite och då var hon så, så fin i vänster varv men där sen började hon bli trött så hon föll i sär lite när vi bytte varv men vi nöjde oss ändå där.

Långt inlägg men kanske orkade ni läsa allt! Camilla tyckte att Kaprifol såg väldigt fin och färdigväxt ut i kroppen och hon har tre bra gångarter med lite extra plus för hennes galopp där hon har väldigt bra balans och kroppskontroll. Roligt att höra såklart! Hon tyckte även att hon var lika sin mamma, jag måste verkligen åka dit och hälsa henne och Kaprifols halv-lillebror snart!

Och jag fick ju påminnas om mina vanliga skavanker såklart, att man aldrig lär sig!! I mitt fall handlar det ju om att jag faller lite framåt, är lite för stark i min vänsterhand och att jag lägger omkull händerna HELA TIDEN (främst i skritten) och då blir lite för stum. Får se om jag kan banka in det i huvudet den här gången? Kan ju försöka i alla fall!

Nåväl, superduper nöjd över träningen och ser fram emot nästa fredag då vi kör igen!