Idag var det dags för Kaprifol klinikbesök och jag ska försöka dra mig till minnes allt vad vi gjorde. Resan dit gick bra och Kaprifol fick komma in i en box tills veterinären kom och hämtade oss. Vi började med att väga henne, alltid intressant tycker jag och hon vägde 588kg. Lite mer än jag trodde faktiskt, hon är ändå rätt fin i hullet nu.

Därefter började vi med undersökningarna och först ut var springa rakt fram på hårt underlag, longera på mjukt underlag och därefter longera på hårt underlag. Efter detta gick vi vidare till en av löpargångarna där Kaprifol (och jag) fick springa en omgång till med en sändare på Kaprifols huvud, rumpa och höger framben. Den mätte avvikelser i Kaprifols rörelsemönster och är ett bra komplement till veterinärens ögon.

Därefter satte veterinären igång med böjprov både högt och lågt på alla fyra benen samt en extra knä-böjning båda bak, med en springrunda mellan varje. Blev ett arbetsamt pass för både mig och Kaprifol 😉 Nu sprang vi så många gånger så jag minns inte exakt om hon markerade när vi böjde högt eller när vi böjde lågt om jag ska vara ärlig, men hon markerade aningens i höger fram när vi böjde höger bak, samt att hon markerade höger bak. Det var dock aldrig några stora grejer utan knapp så jag själv såg det. Efter alla dessa undersökningar var veterinärens främsta gissning att området vi skulle fokusera mest på var höger bakknä, vilket jag själv haft lite på känn så jag tyckte det lät som en bra start. Vi gick då till behandlingsrummet och Kaprifol fick bedövning både på insida och utsida av höger bakknä. Bedövningen fick sen verka i 20 minuter innan vi tog in Kaprifol i ridhuset igen för ett nytt longeringstest. Här såg hon bättre ut i vänster varv, men inte lika bra i höger varv. I löpargången fick hon springa med sändaren på sig som inte visade några avvikelser utan bedömde henne som ohalt. Vid ett nytt böjprov på alla fyra benen (högt och lågt + extra knä-böjning) var hon bättre, men markerade aningens vänster bak och höger bak. Ingenting i fram.

Eftersom bedövningen ändå hade gjort skillnad valde vi här att gå vidare med ultraljud i stället för att fortsätta leta fel med eventuell ny bedövning på nytt ställe. Vid bedövning tar man ju inte precis allt i de olika områden så det kunde fortfarande vara bakknäet som lurade. Kaprifol blev då inlockad i en undersökningsspilta och rakades och tvättades på höger bakknä samt vid gaffelbandet. Veterinären ville kolla gaffelbandet ”när vi ändå höll på” eftersom hältan inte var helt släckt samt att Kaprifol ju hade en skada där för ett par månader sen så ville vi utesluta att det inte fanns en gammal skada där (sticksåret i höstas).

Ingenting vid knäet visade på någon skada eller förändring och även vid gaffelbandet och böjsenorna såg det bra ut. Det fanns något tveksamt ”skuggigt” område vid gaffelbandet som eventuellt kunde vara något, men ingen av de båda veterinärerna som kikade på ultraljudet tyckte att det var något som skulle påverka henne. Inget att anmärka på här alltså. Vi gick då vidare till röntgen av bakknä samt has på höger bak, här fick ju dock inte jag följa med in så Axel fick ta över grimskaftet och jag fick sitta ute och vänta. Kaprifol fick lugnande innan röntgen så hon var minst sagt ganska medgörlig så Axel klarade det galant såklart 😉 Men inte heller på röntgen hittades något anmärkningsvärt, Kaprifol hade en liten, liten pålagring i hasen men inte heller detta ansågs påverka henne nämnvärt.

Efter att inte hittat något större vid vare sig ultraljud eller röntgen valde vi ändå att behandla höger bakknä på Kaprifol, eftersom bedövningen ändå tog bort det mesta utav hältan. Vi valde även att samtidigt behandla vänster bakknä eftersom när höger bakknä var bedövat visade hon en liten hälta på vänster bak. Kaprifol fick då kortison i båda bakknäna och sen var vi färdiga för idag. Nu ska hon vila i två dagar och sedan promeneras och skrittas i tre veckor och sedan åker vi tillbaka till Husaby för att se om detta har gjort henne bra, eller om vi får leta vidare. Diffust minst sagt, men min magkänsla har ”länge” sagt höger bakknä så jag hoppas att vi har träffat rätt 🙂

Kaprifol har för övrigt uppfört sig som en riktig pärla idag och har ställt upp på precis allt och varit lugn, väluppfostrad och duktig hela tiden. Hon är ju inte känd för att vara duktig på att stå stilla och nu när hon dessutom har tagit det väldigt lugnt med motionen i tre veckor var jag beredd på att hon faktiskt kunde vara rätt jobbig. Men hon har som sagt varit jätteduktig hela tiden och stått stilla vid böjprovet, sprungit fram och tillbaka ett tiotal gånger i löpargången och vilat snällt i boxen under väntetiden och både ätit och druckit lite där inne.

Ja tömkörningsträningen för Åsa igår blev ju inte riktigt lika lyckad som jag hade hoppats på. Det började bra i vänster varv i alla gångarter och Kaprifol såg fin ut, även om hon inte riktigt höll galoppen så bra som hon kan. Sen när vi bytte varv var hon först ganska motvillig till att gå fram över huvud taget och sen när hon kom fram i trav så tyckte både jag och Åsa att hon inte riktigt såg helt fräsch ut. Hon var inte klart halt, men hon tog inte för sig riktigt med höger bak och rörde sig lite ”knipt” eller hur man nu ska förklara det. Vi tog av tömmarna och linade henne lite i båda varven i trav för att se bättre och hon rörde sig inte helt hundra i högervarvet. Så vi fick skritta av lite tidigare än planerat och åka hem. Jättetråkigt såklart, men sånt som händer. Jag ger henne ett par dagars vila innan jag linar henne igen och ser hur det ser ut då, om det behövs en ”utredning” på klinik eller om det är något enkelt som försvinner med lite vila. Min magkänsla säger dock att det inte kommer gå över med lite vila, så vi får se helt enkelt.

Hon var fin i alla fall 🙂

Nu har Axel hoppat på flyget till Tyskland! Inte lika lång resa denna gången, varken i tid eller sträcka. På torsdag är han hemma igen!

Kaprifol och jag tog vara på eftermiddagssolen och skrittade bort till paddocken för lite dressyr. Vi var lite extra tjusiga idag faktiskt, trots avsaknaden av fotograf.

Dressyrpasset gick bra. Jag repeterade lite från förra veckans dressyrträning och tyckte att jag fick en helt okej känsla. Det är lite svårare i paddocken för det händer så mycket saker runtomkring hela tiden, så Kaprifol tappar lätt fokus. Det kan vara en cykel som kommer på vägen, ponnyerna i hagen bredvid som busar, en katt som hoppar efter nåt i gräset eller en människa som kommer ut från huset. Jämfört med i ett ridhus där de fyra väggarna är väldigt bra för just fokuset! Men det är bra träning också, såklart. Men överlag var hon fin och det gick bra!

När vi var tillbaka vid stallet hade solen försvunnit bakom trädtopparna!

Och sen blev det kärt återseende i hagen såklart, och det bästa är ju när vännerna kan hjälpa en och klia lite där man själv inte kommer åt 🙂

Här kommer ett gäng bilder från hoppningen i söndags! Inte illa att rida i t-shirt i slutet av mars! Riktigt så varmt kanske det inte var egentligen, men jag red till banan i både fleece och tunn jacka så jag var alldeles för varm när vi kom dit upp.

Idag blir det vilodag för Kaprifols del och det passar bra in i både hennes och mitt schema. Hon har ju gått ett par ordentliga pass på rad nu och för min egen del passar det bra med vilodag för Axel är hemma idag men åker till Tyskland i morgon och är borta till torsdag kväll. Resten av veckan innehåller lite blandade aktiviteter!

Måndag: Vila
Tisdag: Dressyr
Onsdag: Handhästrunda
Torsdag: Tömkörningsträning för Åsa!
Fredag: Uteritt
Lördag: Löshoppning (eller söndag, beroende på Rebecka!)
Söndag: Dressyr (eller lördag)
Måndag: Vila

Då har vi avklarat årets första uppsuttna hoppning! Det känns grymt kul att vara igång lite mer nu och det blir ju inte sämre när vädret är så här underbart!

Axel tog på sig springkläder och efter en liten bit uppvärmning i skritt/gång så travade/sprang vi sen hela vägen upp till paddocken i Skog.

Eftersom vi inte har hoppat på väldigt länge (förutom Kaprifols löshoppning då) så började vi enkelt med ett par lätta hinder bara.

Efter ett par hinder kändes det som att vi blev lite varma i kläderna och min avståndsbedömning blev lite bättre också.

Kaprifol var alldeles lagom pigg och det märktes att hon tyckte att det var roligt. Det tyckte jag med 😉

När vi hoppat klart traskade vi hem tillsammans igen och det blev en riktigt härlig vårpromenad utav det hela.

Nu ska vi snart tända grillen och grilla medan solen ännu är varm och härlig!

Jag och Rebecka löshoppade som sagt igår och vi lät hästarna busa lite bäst de ville och hade alltså båda två lösa samtidigt. Ingen av hästarna hade hoppat på riktigt länge nu så vi ville mest att de skulle få busa av sig och inte direkt hoppa några höjder. Och roligt, det hade dem! Men de hoppade fint däremellan också 🙂

Sen var jag lite slarvig med inställningarna med kameran så det blev lite smådassiga bilder. Men bättre än inga bilder alls!

Det känns att motivationen till ridning och träning ökar i takt med att vädret blir härligare. Det blir ju också enklare att planera när jag inte behöver ta hänsyn till minusgrader som gör paddocken frusen, eller isgator som gör vägarna för hala. Jag fick kasta om veckans planer lite eftersom gårdagens träning blev flyttar, så just nu ser det ut så här ungefär:

Tisdag: Vila (mest för att det ska spöregna hela eftermiddagen faktiskt)
Onsdag: Uteritt
Torsdag: Dressyrträning
Fredag: Hovarna verkas och jag tar mig upp till paddocken i Skog och löshoppar.
Lördag: Skrittrunda som handhäst
Söndag: Hoppning/markarbete (vad är status på hoppning efter lååååångt uppehåll?)
Måndag: Vila
Tisdag: Dressyr

Här var ett gäng bilder till från ridhusbesöket i söndags! 🙂