Vinterns vackraste dag, utan tvekan. Idag hade jag kunnat sitta och bara titta på världen, så himla fint.
Men det hade vi ju inte tid med! Vi har jobbat vidare i stallet såklart! Jag var även väldigt sugen på att ha lite fotosession med hästarna i det vackra vintervädret, men eftersom Axel åker iväg på tisdag morgon och är borta över två helger ville jag ännu hellre få klart dörrarna till ligghallen. Förhoppningsvis blir det fler såna här vackra dagar 🙂
Lilla boxdörren till ligghallen är upp! Det var mycket som krånglade och bråkade med oss igår så det tog sin lilla tid. Men nu är den på plats och man kan både stänga och öppna den!
Låset och skruvhuvudena ska målas svarta, men det får bli när det är varmare ute.
Jag har länge varit sugen på att låta Kaprifol dra något och idag kändes som en bra dag. Först fick hon på sig bröstan och jag tog ena draglinan i handen och så gick vi på en kort promenad där jag rasslade med draglinan och ”slirade” den i snön så det frasade lite. Kaprifol brydde sig inte över huvud taget så jag vände tillbaka till stallet och så satte jag fast båda draglinorna i selen. De är gjorda av rejält läder och längst ut är det en bit kedja. Vi gick återigen på promenad och Kaprifol verkade inte ens märka att linorna var där. Jag tog då fram ett bildäck som jag fäste en longerlina i och så gick vi på vår tredje promenad; Kaprifol utan draglinorna den här gången men jag hade bildäcket i longerlinan så däcket släpades efter henne. Inte heller detta brydde hon sig om, duktig häst! Oftast är det ju inte själva dragmomentet som är läskigt utan just att saker låter och rör sig bakom samt att linorna/skaklarna kan vara ovant att ha, speciellt när man svänger. Eftersom Kaprifol var så duktig i allt detta tog jag faktiskt steget att hänga på däcket i draglinorna när de satt i selen, kanske lite ”hastigt” men lite spänning i livet måste man ju ha.
Godis i fickan och allt förspänt och jag bad Kaprifol ta några steg framåt; hon gick och däcket hängde efter. Ingen reaktion, godis och beröm. Det var ju nästan löjligt faktiskt. Kaprifol drog så fint så och tyckte det var jättekul eftersom hon fick godis hela tiden 😉
Vi gick bort till grannen där vi skulle vända, då lossnade ena draglinan från svängeln på nåt vänster och Kaprifol skuttade till lite när det hände. Men hon stannade direkt och väntade snällt medan jag rättade till det hela. Sen gick vi förbi stallet, förbi huset och ner runt ”rondellen” vid trädet. Nere på vägen gick en människa i reflexväst som var fruktansvärt farlig och vi var tvungna att titta på den en stund. När vi hade reflex-personen bakom oss på väg upp mot stallet igen steppade Kaprifol runt lite eftersom hon ville titta mer och fick då linorna mot benen och sidan, men det brydde hon sig inte om. Jag kunde lugnt stanna henne, få hennes fokus igen och gå vidare. Några meter senare kommer det plötsligt en tjej ridandes på en häst. Jättespännande tyckte Kaprifol men vi kunde dansa förbi dem utan problem, med däcket släpandes bakefter. Kaprifol blev lite laddad så vi tog en extra runda till grannen så vi kunde avsluta lugnt och fint, och det gjorde vi!
Så summa av detta. Att dra är inga problem, det är alla störningsmoment som distraherar som stör lite bara. Men med tanke på att hon vilat i drygt två veckor så gick det ju löjligt bra! Roligt att kunna låta henne dra lite som omväxlings skull. Med lite mer rutin och tömmar på så kan jag säkert även jobba henne lite medan hon drar och då ta lite fokus från omvärlden.
När jag kom ut till stallet vid frukosten i morse var Alice ensam ute vid ligghallen, Kaprifol syntes inte till. Det har faktiskt hänt ett par gånger tidigare och jag tycker att det är lite roligt att Kaprifol ger sig ut på egna äventyr i hagen, och att Alice har ro att stå kvar själv. Hon stod och spanade på rådjuren i hagen bredvid när jag sa godmorgon. Kaprifol var inte långt borta, det räckte med ett halvhögt ”Kaprifo-ol” så tog det två sekunder innan en brun virvelvind kom runt hörnet i en gigantisk trav med knäna uppe vid hakan och svansen som en vimpel. Sötis =)
Kaprifols vila tog ju egentligen slut i torsdags men jag har inte hunnit/tagit mig tiden till att sätta igång henne ännu, det har varit både mycket att göra och så är det ju det här med alla minusgrader.. Men nu i helgen tänkte jag börja röra lite på henne, får väl passa på nu medan Axel fortfarande sover så vi kan jobba med stallet sen!
Så här blev gångjärnen efter andra lagret färg i går kväll, jag har inte kikat på dem i dag men förhoppningsvis har de hunnit torka där inne i verkstan.
Det var fortfarande lite ljust ute när jag kom hem efter jobbet idag (en grymt produktiv dag för övrigt, så jag gick hem tidigare med gott samvete). Så fort hästarna fått mat sprang jag in och hämtade kameran och tog lite vinterbilder. Såå vackert här omkring! 🙂
Inte långt därefter kom pappa och Regina förbi, med JULKLAPPAR dessutom! Pappa var ju sjuk över jul och kunde inte komma när resten av familjen var här. Vi kikade på stallet också, det är ju obligatoriskt nästan, och så fikade vi lite. När de åkt hann jag precis måla gångjärnen med ett lager svart färg till innan det var dags att hämta Axel vid flyget. Nu är vi hemma igen och det ska bli skönt att få sova. Axel pratar om ”sovmorgon” i morgon, men jag vet inte riktigt hur han tänker där? Ligghallen ska ju få boxdörrar!!!
*Ställer klockan tidigt*
😉
I kväll ska jag hämta Axel vid flyget efter ett par dagar i Helsingfors. Han är ju hemma över helgen innan han drar iväg på nästa resa så jag hoppas att det inte blir för kallt i helgen så vi kan jobba lite i stallet. Jag har målat lite den här veckan så att vi kan fortsätta med boxdörrarna och jag ligger rätt bra till enligt tidsschemat 🙂
Gångjärnen som Axel köpte med hem i måndags är målade en gång. När vi målade stålet till boxväggarna med den här färgen var den väldigt rinnig och blev lätt ful så nu när jag målade gångjärnen målade jag ett tunt, tunt lager för att i stället måla två gånger. Förhoppningsvis hinner jag måla andra lagret ikväll, men det är därför de är rätt fula på bilderna här nedan, de ska ju bli helt svarta såklart.
Fyra gångjärn till de mindre boxdörrarna:
Själva upphängningen:
Och två längre gångjärn till den större boxdörren:
Sen har jag även laserat de sista planken så om jag har räknat rätt har vi nu alla klara för montering (dessa målades igår kväll så bör torka tills i morgon). Jag har laserat två extra tillochmed ifall vi behöver dela någon eller liknande.
Så ett lager färg till på gångjärnen och så tre stålbitar som ska fixas, sen har vi allt till boxdörrarna och med lite tur och hårt arbete får vi det klart i helgen.
Ja för alldeles exakt ett år sedan skrev jag ett blogginlägg med den här titeln. Tänk att det redan har gått ett år?
Jag minns att slutet av vintern och början på våren förra året kändes olidligt lång. Skulle det aldrig bli sista april så vi kunde få nycklarna till vår dröm och flytta in? I år får tiden gärna gå långsamt, det ska bli väldigt roligt att ”vara med hela vägen”. När snön smälter, när småfåglarna börjar kvittra utanför fönstret, när gräset börjar växa, när vårblommorna kryper upp i rabatten. I slutet av april blir cirkeln sluten, då har vi bott här i ett helt år och upplev alla årstider. Jag ser såklart fram emot sommaren också, det är inte så att det blir tråkigt bara för att vi upplevt den en gång, tvärt om. Ingen sommar är ju den andra lik! Men våren är lite extra speciell tycker jag.
Så här såg det ut när hästarna flyttade in, den andra maj:
Jag är som bekant med i stallgruppen under Göteborg Horse show i år och igår var jag på ett infomöte och träffade ungefär hälften av gänget inne på Scandinavium. Det verkar vara ett härligt gäng där några är nya precis som jag och några har varit med i flertalet år. De två tjejerna som ”styr” gruppen har varit delaktiga i elva år, så de har minst sagt koll på grejerna. Vad ska vi göra då?? Jo stallgruppen börjar jobba redan på torsdagen den 17:e mars (jag börjar dock inte förrän den nittonde). Det är inte vi som bygger skalen på stallen men vi slår upp boxar (tror jag) ”inreder” med skyltar, hästplaceringar, strö/halm, redskap, vatten med mera. Redan dagen då jag börjar ska ett av stallen vara klara för ankomst av hästar från USA. Ankomsten av hästar är vårt största arbetsmoment då vi tar emot lastbilarna som kommer, ser till att hästarna hamnar i rätt box och hjälper till att tömma lastbilarna på grejer och foder. De flesta hästarna kommer under tisdagen så då ska alla fem stall stå klara, det brukar vara omkring 200 hästar som kommer, säkert fler i år eftersom det är dubbla världscupsfinaler och en extra tävlingsdag.
När alla hästar kommit är det ”underhållsarbete” med att hålla allt i ordning i gångarna och stallen, kontrollerar brandsläckare, parkeringen, vägar och så drar ju tävlingarna igång redan på onsdag kväll! Några hästar ska även åka så fort de är klara, så att vi kan rengöra boxarna till nästa häst. De flesta hästar är dock där hela perioden. Vi är även ”ögon, öron och näsor” nere i stallarna tillsammans med vakterna, ser till så ingen röker eller gör något annat otillåtet. Vi har inget att göra med hästarna, såklart, de sköts av sina groomar och ryttare och vi rör inte, klappar inte, matar inte, mockar inte.
Jag har inte fått mitt schema ännu men det kommer om nån vecka eller två. Jag kommer ha ackrediteringspass under hela tiden så även när jag inte är schemalagd får jag vara på plats, jobba, gå på mässan eller sätta mig i arenan och kika på hästbesiktning, uppvärmning, tävlingar, shower eller vad som pågår just då. Vi får även arbetskläder, matkuponger, fika och frukt mm, så vi överlever veckan.
Det ska bli väldigt roligt, lärorikt och spännande! Men det förstår ni säkert! Nu är det bara två månader kvar och innan dess har vi kick-off med alla funktionärer, kick-off med stallgruppen och så en brandövning. Under dagarna innan tävlingarna kommer igång kommer vi även ha en övning med ambulanspersonalen och hästambulansen. Hur vill de att vi reagerar vid en eventuell olycka?
Bild från igår som Rebecka skickade till mig när hon matade mina sötnosar.
Tänka sig vad tiden går, jag fick den här alldeles nyss:
Jag berättar om mötet i morgon! Nu ska jag sova =)
När jag steg in i huset i går eftermiddag/kväll, efter att ha fixat hos hästarna efter jobbet, fick jag känslan av att det var renare i stallet än det var i huset. Inte helt okej va, även om mitt stall är ganska rent. Lite senare på kvällen satte jag därför igång med att röja och damsuga i hela huset. Det händer ganska ofta faktiskt, att jag får lite halvt städmani sent på kvällen. Axel brukar bli tokig på mig när jag sätter igång med att sortera papper eller röja köket sådär klockan tio på kvällen. Men jag gillar det, och jag har alltid fått såna där kvällsryck, även när jag bodde hemma som yngre. Jag gillar att gå och lägga mig när det är städat, och ännu bättre är att vakna till ett städat hus och äta frukost i ett rent kök. Jag var lite för trött i går dock, så det blev inte helt färdigt men jag kan ju alltid fortsätta ikväll.
Så vad är planen för idag? Jo jobb såklart, och direkt efter jobbet åker jag till Göteborg för jag ska på möte med ”stallgruppen” inför Göteborg Horse Show som går av stapeln i slutet av mars. Ni minns väl att jag ska jobba som funktionär i år, idag är det alltså dags för första infomötet. Det ska bli roligt att träffa de andra i min grupp, och få veta lite mer om hur saker och ting ska gå till. Det har utlovats fika också!
Jag kommer alltså hem ganska sent iväll så Rebecka är snäll och åker förbi stallet och ger hästarna lite mer hö. =)
LoviseC 