Nu när hästarnas vila äntligen är slut och jag är hemma för en gång skull, ja då blir det ridning oavsett väder. Kaprifol höll inte med för fem öre och jag fick muta henne med en morot för att hon över huvud taget skulle följa med mig ut ur stallet. Sen när vi väl kom iväg så var det ju inte SÅ illa till en början, utan vi skrittade på ganska bra. Först tänkte jag rida samma runda som jag och Rebecka red igår men när himlen öppnade sig när vi var ute på grusvägen över åkrarna bestämde jag mig snabbt för att det fick bli en lite kortare runda, och svängde höger innan vi kom ner till Kvarnen. Det blev således en av de kortaste rundorna men det passade väl ändå ganska bra så här tredje dagen efter vintervilan. I morgon blir det en skrittpromenad tillsammans med Alice och sen blir det ju vila i alla fall onsdag och torsdag då jag är i Nyköping med jobbet. Jag vet inte riktigt när jag kommer vara hemma på fredag, så om det blir nåt motionerat då låter jag vara osagt.

Kaprifol känns för övrigt riktigt fin, jag ser fram emot första paddockbesöket! Får se om plusgraderna håller i sig så kanske det blir i helgen.

Kaprifol, Kaprifol. Självklart var hon pigg och glad idag, efter en tids vila, solen sken och fåglarna kvittrade och Rebecka och Alice hängde med oss ut på tur. En riktig lyckodag nästan! Hon visste inte riktigt var hon skulle göra av sin energi i början av turen utan trippade fram, kastade med huvudet och så fort vi skulle trava lite så blev det skutt och galoppsteg och taktinslag och benen sprattlade åt alla håll och kanter. Det lustiga i det hela är att hon inte gör så mycket mer, hon är fortfarande otroligt lätt och fin i munnen och hon har inga tendenser till att tokbocka eller skena iväg, vilket jag såklart är väldigt tacksam över.

Vi red rundan förbi badplatsen och när vi kommit till badplatsen (halvvägs ungefär) hade vi hunnit trava två sträckor varav en lite längre. Vid det här laget hade Kaprifols värsta energi pöst ut och hon kunde skritta avslappnat på långa tyglar med energiska steg. Alice däremot hade fått upp ångan och vägrade att gå långsammare än sin egna gångart. Westernjogg har Rebecka döpt den till, ni vet, så där som westernhästarna ute på fälten joggar runt sin flock med kor och ryttaren kan bara sitta helt avslappnat utan att det skumpar så som traven gör. 😉

Snart kunde vi dock trava igen och vi travade hela uppförsbacken från badplatsen upp till asfalten (1km), där var hästarna nästan lite flåsiga, och det blev lagom att skritta av dem sista biten längs asfalten.

Efter ridningen hängde hästarna sig kvar en stund inne i stallet och tiggde minimorötter som Rebecka hade med sig och kikade på var vi höll på med i stallet.

Efter att Rebecka åkt hem grejade vi lite i stallet, jag och Axel, och nu på kvällskvisten är vi trötta och hungriga. Men dagen är ju inte slut än, nu ska vi inviga fondue-grytan Axel fick vid jul. Blir förhoppningsvis gott!

Söndagen den 7:e februari är här. Veckan har gått väldigt fort, men så har jag ju inte ens varit hemma under veckan så det är väl inte så konstigt att det känns så. Det har blivit en hel del ljusare under tiden som jag varit borta och nu går inte solen ner förrän 16.48. Härligt! Snart hinner jag rida efter jobbet medan det är ljust! Nu är det dessutom bara två knappa månader kvar innan det är sommartid igen.

Men nu var det ju söndag sa vi. Om två timmar kommer Rebecka hit och rider en sväng med mig, ska bli intressant att se hur pigga hästarna är idag! Resten av dagen är lite oplanerad men jag hoppas att även Axel är lite sugen på att jobba i stallet! Kanske fixa de där tre sista stålbitarna till boxdörrarna, köra in lite höbalar i ladan och eventuellt börja på taket till torkrummet? Får se får se.

Kanske borde ta lite bilder på stallet medan det är dagsljus också, det har ni inte sett tror jag.

Äntligen lite dagsljus och uppehåll! Jag red ut på Alice och hade Kaprifol som handhäst idag, ganska lagom att starta så efter en lite längre period med vila och skritt. Båda var pigga så jag höll mig bara i skritt, kändes säkrast så!

Jag berättade ju häromdagen att jag har klippt Kaprifol och jag har faktiskt klippt hela henne så nu är hon en riktig nakenfis! Haha. Skratta inte för mycket åt henne, men med tanke på att det var första gången jag helklippte en häst, första gången med denna maskinen och andra gången Kaprifol klipptes över huvud taget så är det ju inte sååå illa ändå!

Benen är bara klippta ner till knät ungefär, och så har jag lämnat lite ludd under magen för jag visste inte riktigt om jag skulle våga klippa där, hon är ju lite kittlig. Nu ser man ju att ryggflärpen blev väldigt ojämn också, den här nedan blev bäst men jag kunde allt sparat lite till.

Plusgrader är det också och ser ut att vara det ett tag till så nu har hästarna vatten i badkaret igen, det får ju plats lite mer vatten där i jämfört med den isolerade tunnan.

Och så här ser det ut utanför stallet för tillfället, det har gått att kratta bort det mesta av höresterna nu när det varit plusgrader så pass att all is är borta.

I morgon kommer antagligen Rebecka hit och rider en sväng med mig. =)