Vi har faktiskt inte jobbat något alls på stallet den här veckan, men däremot har Axel haft mycket kontakt med flera företag angående material till stallet. Förutom leveransen som kommer i morgon och betongen som troligtvis kommer nästa vecka har vi även fått offert på de u-profiler i stål som ska ”hålla ihop” boxväggarna samt skydda från eventuelle trägnagande hästar. Snart behöver vi även börja fundera på lite mindre detaljer som vilka boxlås vi ska ha, vi behöver gångjärn till boxdörrarna (fast det tror jag vi har redan om vi letar lite) och ett lass grus ska läggas utanför öppningen till ligghallen. Och ja, jag säger ”boxväggar” och ”boxdörrar” men då menar jag även väggarna och dörrarna till ligghallen. =)
Angående boxlås så är ju dessa varianter här nere ganska standard på slagdörrar men jag är verkligen inget fan av dem. De är ofta svåra att öppna och fästet är väldigt utstickande och hästen kan lätt skrapa i när de går in och ut ur dörren.

Själva ”öppningsproblemen” kan man ganska enkelt lösa med en sån här lösning eller liknande:

Men jag är fortfarande lite skeptisk och funderar just nu på om vi inte ska ha den här varianten i stället:

Jag har dock ingen egen erfarenhet av dessa och har en känsla av att de kan vara lite för veka? Vissa hästar kan säkert lära sig att öppna dem också, men eftersom mina går på lösdrift tror jag inte att de kommer känna nåt behov att öppna boxdörren. Jag får nog åka och känna lite på båda varianterna, båda finns på bland annat Biltema!

Kaprifol var ömsom halvsovande ömsom stissig inne i stallet och hon fortsatte på det stissiga spåret när jag satt upp och skrittade iväg. Jag hade tänkt att rida lite på fältet men med tanke på blåsten och hennes öron uppe i det blå ändrade jag mina planer. Jag skrittade fram henne på en kort slinga i skogen och red sedan in i den hagen som hästarna inte går i för tillfället. Kaprifol lugnade sig lite när hon fick vara i närheten av de andra hästarna och ytterligare när hon fått komma igång och jobba lite. Med tanke på den starten gick passet över förväntan och efter lite övergångar, volter och galoppfattningar blev hon riktigt mjuk och fin och kändes riktigt lösgjord. Hon blev väldigt trevlig att rida och så följsam och härlig! Jag ville aldrig sluta rida, men det måste man ju tyvärr!
Lyckligtvis kunde jag ta hand om Kaprifol och sedan göra i ordning Alice för ännu ett dressyrpass. Alice fick jogga runt lite hon med och kändes riktigt trevlig hon med. Jag tycker att hon har minskat lite i omfång också, trots att björnpälsen börjat komma. Skönt att hon inte är lika tunn-lik längre även om det allt finns lite att ta av. Men det ska ju bli en kall vinter sägs det ju, så det är väl bra att ha lite extra värmande fett då 😉


Kaprifol var lite matt i värmen men taggade till fint när vi började hoppa lite. Roligt!

















Efter:
Och åt andra hållet, före:
Efter:
Nu är det inte mycket kvar innan golvet kan gjutas =)