Nu sitter vi i bilen på väg till Åmål och kvällens kräftskiva inte långt därifrån!
Innan vi åkte gick jag på en liten morgonpromenad med mina två fina hästar och de traskade på så fint så. 
Kaprifol var lite seg i starten men kom igång fint och verkade inte vara trött eller stel sen träningen igår. Passade bra med en skogspromenad idag i alla fall, och smidigt att ta med Alice samtidigt också såklart.
Det tog mig och Kaprifol ungefär 20 minuter att promenera bort till Viksgårdens paddock idag, Kaprifol hade relativt bra tempo och gick förbi både får och kossor utan att stanna och stirra. Det går framåt!
Jag hann skritta och trava ett par varv i paddocken innan Camilla, dressyrtränaren, kom. Vi fick först ”visa upp oss” i alla tre gångarter i båda varven lite enkelt så hon fick en uppfattning om var vi befinner oss i dagsläget. Just då började familjen som bor vid paddocken att lasta ut ett bilsläp fullt av grejer så Kaprifol blev lite spänd men hade finfin bjudning och gick relativt OK ändå. När Camilla var nöjd började vi i skritten och tränade på lite halter och övergångar mellan skritt och trav. Kaprifol slappnade av ganska snart och gjorde riktigt trevliga övergångar ner till skritt. Hela arbetet med övergångarna gjorde henne väldigt trevlig och jag fick bra hjälp och påminnelser om hur jag ska tänka med förberedelser, eftergift och skänkel i rätt ögonblick. Alltid så mycket lättare med någon på marken som påminner! Detta arbetet gjorde vi på fyrkanten och efter en stund fortsatte vi i trav på stor volt där jag fick göra skrittövergångar med bara ett par steg när vi passerade medellinjen både på öppna och slutna delen av volten. Så nyttigt! Och roligt att få lite hjälp att våga ställa lite högre krav på Kaprifol, vi kan ju faktiskt börja arbeta på riktigt nu!
Kaprifol hade väldigt bra framåtbjudning idag så under hela passet fick jag tänka på att dra ner lite på tempot framför allt i traven och ge henne en chans att hitta bättre balans och få henne att arbeta lite mer med bakbenen. Hon gick väldigt trevligt i traven där och det hjälpte oss såklart med att få till bättre övergångar. Det gjorde det dock lite jobbigare att fatta galopp så fattningarna blev inte lika ”rena” som de brukar men det är ju en styrkefråga helt klart. Vi höll till på volten även i galoppen vilket var lite jobbigt tyckte Kaprifol, men hon gjorde det väldigt bra! Vi gjorde ca tre fattningar åt varje varv med ett par varv i lugn galopp däremellan. Det behöver vi träna på mer helt klart, men heller inte nöta. Kaprifol orkar ännu inte riktigt hålla ihop sig i lite kortare galopp på volten men hon försöker verkligen och då är det lätt att nöta för mycket och ge henne onödigt mycket träningsverk. Och det vill vi ju inte! Hon måste alltid tycka att det är roligt.
Efter galopparbetet var Kaprifol ännu finare i traven och jag är förvånad över att hon fortfarande orkade! Vi tog lite mer trav efter galoppen och sedan fick jag länga ut tyglarna lite och låta henne sträcka ut överlinjen lite och då var hon så, så fin i vänster varv men där sen började hon bli trött så hon föll i sär lite när vi bytte varv men vi nöjde oss ändå där.
Långt inlägg men kanske orkade ni läsa allt! Camilla tyckte att Kaprifol såg väldigt fin och färdigväxt ut i kroppen och hon har tre bra gångarter med lite extra plus för hennes galopp där hon har väldigt bra balans och kroppskontroll. Roligt att höra såklart! Hon tyckte även att hon var lika sin mamma, jag måste verkligen åka dit och hälsa henne och Kaprifols halv-lillebror snart!
Och jag fick ju påminnas om mina vanliga skavanker såklart, att man aldrig lär sig!! I mitt fall handlar det ju om att jag faller lite framåt, är lite för stark i min vänsterhand och att jag lägger omkull händerna HELA TIDEN (främst i skritten) och då blir lite för stum. Får se om jag kan banka in det i huvudet den här gången? Kan ju försöka i alla fall!
Nåväl, superduper nöjd över träningen och ser fram emot nästa fredag då vi kör igen!
Ni tröttnar väl inte på alla rivningsbilder? Det dröjer nog inte så länge till innan rivningsarbetet med taket är färdigt i alla fall. Igår körde vi på igen och nu började vi på den andra sidan av foderbordet. Taket på den sidan är lite nyare (inte själva stommen, men isoleringen, pappen och innertaket) så det är lite trevligare att jobba där. Vi kan oftast ta ner isoleringen hel i stället för att den åker ner och lägger sig som ett fluffigt täcke över hela golvet, som det gjorde på den andra sidan. Det underlättar helt klart!
Före, sett från blivande torkrummet mot sadelkammaren:
Efter från samma håll, sex stycken balkar fick vi ner innan det blev för mörkt:
Före, sett från sadelkammarens håll:
Och efter. Som ni ser avslutade vi kvällen med att städa undan balkarna vi sågat ner på en gång.
Förhoppningsvis får vi lite gjort även i kväll. Därefter blir det vilodag på lördag då vi ska till den årliga kräftskivan i Billsvik och sen kommer vi försöka ta oss hem innan hela dagen försvinner iväg på söndag så vi kan jobba vidare. Det kan ju vara en rimlig plan att få ner resten av taket samt de gamla stolparna och balkarna över foderbordet i helgen kanske?
Ni har väl inte glömt bort hur det såg ut från början?
Kaprifol har fått en lugn dag idag, hennes motion bestod i att springa och studsa som en knasboll i hagen medan jag och Alice tog en promenad. Vi var inom synhåll nästan hela tiden men Kaprifol trissar upp sig själv ganska bra och tog väl även tillfället i akt att busa lite. Det är ju dock lite halt i gräset så det ser lite läskigt ut i bland. När hon halkar blir hon lite arg och gör världens bocksprång efteråt. Tokfia.
Alice var lugn och snäll såklart, både i och utanför stallet. Alice har ju annars en historik bakom sig att inte vilja stå ensam inne i stallet och har i perioder varit ganska tokig med nervös-bajsning, stressad skrapning i golvet, runt-steppning och vid ett par tillfällen även vägrat gå in i stallet över huvud taget. Här på gården har hon varit lugn hela tiden, det är bara en gång hon har varit stressad och det var när ett släp var här och hämtade fårnätet. Alice såg ju inte skillnad på ett vanligt bil-släp och ett hästsläp så hon antog felaktigt att det var hon som skulle åka. Detta sammanföll ju också med att Camilla och Elina skulle åka med mig och Alice med vagnen för första gången. Bra tajming såklart!
Men som sagt, skönt att hon är avslappnad! (Och sugen på äpplet i min hand precis här).
Nu var det ju inte så länge sen så ni kanske minns hur det såg ut i stallet i tisdags kväll, men jag lägger ändå upp bilden därifrån. Vi håller ju på med rensningen efter första delen av takrivningen och så här såg det ut innan vi började igår:
Och så här såg det ut när vi var klara:
Det blir ju lite mörka bilder med mobilen nu när det börjar skymma på kvällarna men det känns inte som att just det här är så viktigt att dokumentera med en ordentligt kamera. Det är så otroligt dammigt och smutsigt i stallet nu också så det är inte en bra plats för en kamera!
Men vi fick bort nästan allt igår så nu känner vi oss redo att gå vidare med takrivningen på andra sidan av foderbordet. Känns bra! Det gick ganska smidigt ändå, fast man får ju komma ihåg att materialet inte har försvunnit på något magiskt sätt utan vi har ju egentligen bara flyttat ”problemet” från punkt A till punkt B. Men vid punkt B kan det ligga ett tag utan att vara i vägen för stallprojektet, så får vi ta itu med det senare.
Goliat och vagnen hjälpte oss med själva förflyttningen:
Idag kammade Kaprifol hem alla guldstjärnor som hon kunde! Hon var trevlig inne i stallet, skrittade i bra tempo fram och tillbaka till Viksgårdens paddock, gick förbi både får och kor utan större bekymmer, blev omkörd av en stor buss på smala asfaltsvägen utan att blinka och även under ridpasset var hon väldigt trevlig! Som en extra bonus gick hon fint av asfaltsvägen och lade sin (enda) bajshög en bit ut i gräskanten. 
Gårdagens ”slöhet” syntes inget av idag utan hon var pigg, hade bra framåtbjudning hela tiden och lyssnade fint. Jag red en del åttvolter, serpentinbågar och övergångar idag och hon blev väldigt mjuk och trevlig i det arbetet. Extra fin blev hon efter lite galopp i båda varven, jag borde lägga in galoppen tidigare under passen faktiskt. Just nu blir upplägget lätt att jag rider fram henne i trav ganska omgående och när vi är varma i kläderna går jag tillbaka till skritten och jobbar lite kort i den. Sen blir det lite trav igen och därefter kommer jag på att ja just det, lite galopp också kanske! Jag vill inte nöta i galoppen på ridbanan över huvud taget ännu, men lite galopp i kroppen är ju bra.
Galoppen sparar vi till uteritterna och andra öppna områden. På tal om det så tog bonden tredjeskörden på våra marker idag så nu kan jag rida där igen!! Total lycka! Får bli lite galoppjobb där snarast tror jag bestämt! Men först är det dressyrträning på fredag att se fram emot. =)
Kaprifol fick löshoppa lite igår och hon hade väldigt låg motivationsnivå till en början måste jag säga. Jag hade byggt två inledande studs med tre meter emellan och därefter ca 6-7 meter fram till ett räcke. Inga konstigheter tyckte hon men hon hävde sig över hindren med väldigt dålig energi.
Efter en stund vaknade hon dock till lite och vi fick plötsligt omvänt problem där hon i princip sprang rakt igenom hindren. Efter två lika dana försök byggde jag om banan och tog bort det ena studshindret och höjde det sista hindret ganska ”rejält” (från 50cm till 100cm ungefär) för att få henne att tänka till lite och lyfta på fötterna. Det fungerade perfekt och hon hoppade ganska så fint över det högre hindret ett par gånger innan jag la ner allt och hon fick gå en sista gång.
Jag ska visa er film lite senare så får ni se vad jag menar med att hon var väldigt omotiverad till en början men att hon vaknade till lite efter en stund.
Klart att det blev lite jobb i stallet även idag! En fin kväll för lite motorsågskörning, tur att vi inte har så många grannar att störa..
Vi har dock inte bara kört motorsåg utan även rensat lite av helgens bråte.
Före:
Efter:
Lite kvar som ni ser, men det är ju en dag i morgon också!
Motorsågsarbetet höll vi koncentrerad till området utanför sadelkammaren idag och det gick väldigt smidigt.
Före: Efter:
Och sett från sidan, före: Efter:
Det öppnar upp sig! Lite lurad blir man ju av att de nya balkarna är svarta också så de syns knappt. Jag tror dock att det kommer bli snyggare när vi tar av plasten sen så att man faktiskt ser dem.
Igår blev det även lite småpyssel gjort här hemma, men vi hade en liten paus från det stora stalljobbet som vi brukar ha på måndagar.
Min tjusiga ridbana har fått ett par trästolpar längs långsidan inne i hagen för att stå lite stabilare och hålla tråden lite mer sträckt.
Den har även fått en grind ut till vägen bredvid så jag slipper gå genom hagen för att komma in i den. Det behöver rensas med röjsåg här igen också som ni ser, det växer som ogräs!
Sen gjorde vi en bra sak inne i stallet också! Vi skruvade upp uppbindningskrokarna i min spolspilta där jag grejar med hästarna. Väldigt skönt att ha något permanent! Tidigare har jag knutit grimskaft lite här och var runt både stolpar och balkar i taket, men det här är ju mycket smidigare. Det är ju en av de bästa sakerna med eget stall, att man kan göra små lösningar för att underlätta det dagliga arbetet. Nu är ju inte just det här en revolutionerande lösning, men ni förstår säkert min tanke och jag kommer säkert på fler saker under tidens gång!
Trots en oplanerat lugnt helg för Kaprifol var hon trevlig att rida idag. Jag skrittade fram henne på en kort slinga i skogen och red sedan in på min lilla ridbana där jag red ett dressyrpass. Hon var lika fin som sist vilket glädjer mig stort! Hon känns dock svagare i vänster varv (vänster bakben?) ibland men förhoppningsvis är det inte något som inte går att träna på lite extra. Ska ta upp detta med tränaren på fredag och se om det är något som hon ser från marken. Tidigare har ju höger varv varit vårt svåra varv men nu tycker jag att vi har bytt under den senaste tiden.
Efter en liten snabb röjning i den här delen av stallet fick Kaprifol inviga borst-platsen/spolspiltan idag! Tidigare har det varit väldigt lågt i tak här, golvet är ju 1dm högre, samt att det har varit svårt att få dit henne då det varit flera stolpar i vägen. Men idag så! Gott om plats, luftigt och så nära till sadelkammaren, kan inte bli mycket bättre. Kaprifol verkade inte tycka att det var sämre att stå där än någon annan stans heller.
LoviseC 