God morgon, god morgon! Jag fick lite hjälp i stallet utav Axel igår, vi hjälptes åt att kapa ett par brädor både på längden och på bredden som senare ska sitta på de resterande stolparna i stallet. Vi hade dock inte brädor så det räckte till alla stolpar, men tre utav sex kommer kunna bli klara i alla fall.

Axel åker till Tyskland nästa vecka och är borta måndag till fredag så tanken är att jag ska roa mig med att måla lite medan han är borta. Både brädorna som vi just sågat, resten av stolparna och de två längsgående balkarna i taket ska både grundmålas och få ett och två lager svart färg. Det är ju inte ett moment som egentligen är högt prioriterat i stallet men det är något som jag kan greja med själv i alla fall!

I helgen kommer vi fixa staketet också, och så ska jag greja med sadelkammaren. Vi får ju en till hyresgäst i helgen, så vi behöver få lite mer ordning och plats där inne!

Hästarna verkar trivas med sin lösdrift. Både Kaprifol och Greta kommer gärna in på kvällen när vi är där och grejar, Alice tycker dock att det är ganska onödigt. Hon har varit där inne med både en och två hästar utan problem, men hon är inte helt avslappnad i situationen tror jag. Men jag tror att hon vänjer sig när alla blir lite mer ”inbodda”.

Efter att jag och Axel ätit middag vid femtiden gick jag ut i stallet, och jag kom alldeles nyss in och klockan har precis slagit 21.00. Det kallar jag helkväll i stallet! Grymt, härligt, underbart!

Det som tog mest tid var målning utav skåpsluckor. Häromdagen tog jag och Axel en åktur med bil och släp och hämtade två gamla skol-skåps-moduler som nästan skänktes bort. Ganska fula, men de blev genast lite snyggare när jag kladdat svart färg på luckorna. Mobilen dog dock under arbetets gång så ni får bara se hur de såg ut innan jag började måla:

Praktiska skåp med lite hyllor i som ska in i sadelkammaren så småningom. (De vita garderoberna ska stå i det andra rummet).

Den nya skottkärran har blivit monterad också och så har jag röjt lite i stallet så att vi kunde ta in både Greta och Kaprifol i stallet när Rebecka kom vid sjutiden. Vi gjorde i ordning hästarna tillsammans och sen skrittade vi ut en sväng i skenet av våra pannlampor. Jätteroligt med sällskap och båda hästarna var så duktiga så!

Nu är tiden kommen då jag får slå på helljuset både på vägen till jobbet och på vägen hem. Det som är lite extra krångligt är att vi har näst intill obefintliga lampor i stallet så det mesta blir lite tungjobbat och dystert på veckodagarna. Vi har lampa i sadelkammaren och en bygglampa upphissad i stallet, men det är allt. Det funkar, såklart, jag har på mig pannlampa mest hela tiden för att se om jag behöver fylla på vatten, om hästarna är hela, om de har bajsat i ligghallen. Och när jag ska ut och rida såklart. Nu har jag faktiskt inte ridit med pannlampa än, hästarnas motion har blivit lite lidande den senaste tiden eftersom mycket tid har lagts på stallet. Förhoppningsvis blir det lite mer tid över nu när hästarna kan komma in och det mest akuta är i ordning.

Kaprifol fick en promenad i skogen idag, med pannlampa såklart! Under resten av veckan ska jag försöka rida ut och tömköra lite på vår ridbana. Viksgårdens paddock som jag lånar ibland har tyvärr ingen belysning så ridningen där får inkräkta på de dagar jag kan rida medan det är ljust. Men det är ju för en kort period bara, snart är det julledighet och efter det dröjer det inte länge innan jag återigen kan rida i dagsljus efter jobbet! Det ju faktiskt bara 49 dagar kvar tills det blir ljusare igen, lite sjukt ändå! Till nästa mörkersäsong har vi förhoppningsvis en egen ridbana med belysning. =)

Alice och Greta samsades inne i ligghallen medan jag hade Kaprifol inne i stallet. Så himla mysigt att hästarna kan komma in och ”vara med”!!Kvällens ”projekt” var att ställa ut två pallar med pallkragar på vår grusplätt. Där i får hästarna sitt hö nu i fortsättningen. Mindre spill och mindre kladd i hagen och inte behöver vi gå lika långt med höpåsarna heller. Men som sagt, det är mörkt så jag kan inte bjuda på några bilder som visar hur det blev!

När gruset var på plats i går var det bara staketet som fattades för att hästarna skulle kunna komma in i sitt hus. Det var svårt att få ner de tillfälliga stolparna på gårdsplanen så staketet blev ytterst provisoriskt men ingen av hästarna är några direkta rymmare så jag hoppas och tror att de håller sig inne tills vi fixar ordentligt staket. Vi får nog spetta och gräva ner jordankare för att få det bra.

Staketet kom upp i alla fall och stunden var kommen! Jag väntade lite med att ta bort staketet mellan hagen och grusplanen och lät Alice komma in på grusplanen själv först. Hon är ju lite ”ängslig” med att vara i trånga utrymmen med andra hästar så jag ville att hon skulle få kika i fred innan de andra kom in. Med lite äpple som muta kom vi in i ligghallen och Alice snosade runt. Det var lite läskigt där inne (det var ju mörkt ute vid det här laget såklart) men hon fick kikat i alla fall och knallade sedan ut igen.

Jag släppte då in de två andra hästarna och Kaprifol gick in utan större muta och tyckte att det var väldigt spännande. Hon var snart ute igen och då lockade jag in Greta så att även hon fick kika. När alla tre varit inne gick jag in i stallet och grejade lite och då kom snart Kaprifol insmygandes och var väldigt nyfiken. Greta hängde efter och de nosade runt, bajsade (…), tittade sig omkring och Kaprifol testade om torven gick att äta (nope). Alice hade vid det här laget gått för att leta gräs, så intresserad var hon.

Det var väldigt mysigt att ha hästarna där inne medan jag grejade lite smått! Det kändes heller inte trångt, eller väggarna för låga eller nåt sånt, utan det kändes väldigt bra!

Nu återstår det att se om de kommer använda den, men det får vi väl hoppas på nu när vi lägger ner så mycket jobb på det!

Vid elvatiden i går kom Camilla med familj förbi och vi åt pumpasoppa till lunch allihop innan de åkte vidare hemåt. Även mamma åkte hem och när vi var ensamma igen satte sig Axel med sin avhandling medan jag gick ut och pysslade lite med hästarna. Kaprifol fick jogga lite lätt på lina och det gjorde hon fint.

Även om Axel inte har så mycket tid till stallet för tillfället hindrar det ju inte mig ifrån att jobba! Jag fick hjälp med att skära till två stålbitar som jag sedan slipade och ”polerade”. Dessa målade jag sedan svarta så de är nu redo att sättas som överkant på våra två blivande boxdörrar.