Innan vi åkte på kalaset i förmiddags red jag Kaprifol lite i hagen där våra fina terränghinder finns. Hippo Cup närmar sig ju med stormsteg och det kändes som en bra dag att få lite hopp i kroppen igen. Kaprifol var toppenfin och hagen var mycket torrare än förra gången så vi hoppade alla våra sex hinder, först några i taget och sen satte vi ihop det till en bana. Axel sov tyvärr så jag har inga bilder in action ;

Jag är lite överraskad att Kaprifol hoppar så himla självsäkert och enkelt med tanke på hur lite hon faktiskt har hoppat. Ibland blir det lite vingligt och vi har missat nåt hinder nån gång, men är vi bara i rätt riktning i balans så hoppar hon allt jag styr på och hon gör det med glädje vilket jag tycker är väldigt roligt. Det blir ju en riktig självförtroende boost för oss båda också att hoppa de här enkla hindren hemma i hagen också. Jag kan ju gärna bli lite mesig speciellt efter en viss ponny jag hade som gärna ville stanna och titta på hindren innan de gick att hoppa, men nu ”vet jag” att Kaprifol hoppar och då rider jag ju för det också, vilket hon känner och hoppar då ännu bättre. En god cirkel liksom!
Här är grinden som vi har på vår terrängbana, den är ju ändå lite läskig!
Lite extra fina var vi i matchande schabrak och luva också 🙂

Och så skrittade vi av ut på ägorna efteråt, en rätt härlig start på en minst lika härlig dag måste jag säga 🙂 



























