Då var det dags; vi skulle bestiga vulkanen Stromboli på 924m ö h, eller (som låter lite häftigare) 2000m över havets botten. Vi hade en guidad tur bokad till eftermiddagen så för att ladda upp ordentligt inför denna vandring tog de flesta i vårt sällskap det ganska lugnt på morgonen. Men inte jag och Axel såklart. I 30+ -gradig stekande sol gick vi en annan väg uppför vulkanen, till ca 350m ö h, för att få utsikt över Sciara del Fueco (”stream of fire”) där det vid större utbrott av vulkanen strömmar ner lava i havet. Nu gjorde det inte det när vi var där, men utsikten och de äldre lavaflödena var goda nog! Vi såg även rök/ånga strömma ut ur kratrarna, men det var för ljust för att vi skulle kunna se lavaexplosionerna som vi såg dagen innan.

Vid tolvtiden var vi tillbaka vid vårt boende och svalkade då av oss i havet en dryg timme innan vi duschade och åt lunch. Sedan hann vi inte så mycket mer innan det var dags för samling utanför kyrkan mitt i staden. Här träffade vi vår guide och fick lite information och varsin hjälm som vi var tvungna att ha på oss när vi kom upp till toppen. Risk för fallande saker från himlen!

Kvart över fem började vi vandringen från kyrkan och det tog ungefär tre timmar att ta sig upp på toppen av vulkanen. Det var varmt, svettigt och väldigt dammigt då vi mestadels gick i sand/aska från vulkanen. Guiden gick först och höll ett väldigt lugnt tempo, vilket var lite frustrerande till en börja, då man gärna vill komma upp så fort som möjligt, men ju högre upp vi kom och ju brantare det blev, blev jag allt nöjdare med att tempot var långsamt. Till sist kom vi upp och där uppe var det plötsligt snorkallt. Vinden ven och molnen var fuktiga och kalla så tröjorna åkte på direkt, men känslan av att stå på en aktiv vulkan var helt obeskrivlig. Det var väldigt molnigt när vi kom upp och vi väntade en stund på att det skulle lätta när solen gått ner, innan vi gick närmare kratrarna. Lite lättade det, och vi gick över vulkanens rygg och radade upp oss på kanten där vi hade utsikt ovanifrån, ner på två kratrar. Molnen ville aldrig riktigt lätta så vi fick inte riktigt den utsikten över utbrotten som vi hade önskat, men visst var det häftigt ändå. Ljuden, lukten och ibland synen av utbrotten var så häftiga! Helt klart värt det!

Vi var uppe på toppen i kanske en dryg timme eller så, och väntade på att molnen skulle lätta, men till sist fick vi slita oss från kanten och börja vandringen ner. Nervägen gick längs en annan väg, rakare och med djup sand att gå i. Det tog ungefär 1.5h att ta sig ner men trots det kändes det som vi aldrig skulle komma fram! Benen var lite svajiga och trötta, men till sist kunde vi stå på plan mark inne i staden igen, och vi avslutade den här fantastiska dagen med en öl på en pub i närheten.

I lördags lämnade vi Sicilien för ett par dagars visit på ön Stromboli. Vägen över bergen var snirklig med en fantastisk utsikt och vi kom snart fram till Milazzo där vi åt lunch på en restaurang innan färjan avgick. Båten tog oss ut på havet och via de andra eoliska öarna innan vi några timmar senare kunde gå i land på Stromboli. Här var det  minst lika stekande varmt som på Sicilien och det var skönt att slippa bära all packning till hotellet, vi blev nämligen hämtade av taxi och körda direkt till entren. Det finns nästan inga bilar på Stromboli utan mest motorcyklar, mopeder och golfbilar (som vi åkte).

Efter lite snorkling bland lavastenar, fiskar och maneter fräschad vi upp oss lite och började promenera mot kvällens restaurang. 30 minuter bort till fots låg nämligen ett gammalt observationscentrum för vulkanen som nu är ombyggd till restaurang. Vägen snirklade sig fram, upp längs vulkankanten och ungefär 150-200m över havet låg byggnaden med en förträfflig utsikt över två av Strombolis aktiva kratrar!

Vi behövde inte vänta länge på skådespelet. Då och då exploderade Stromboli och ut kom en skur av lava, rakt upp i luften. Solen sjönk och ju mörkare det blev desto häftigare såg det ut. Vi kunde knappt beställa vår pizza för det var så häftigt att titta på!

Dagen därpå gick vi på guidad tur hela vägen upp till vulkanens topp, men det är ju en annan historia! Här får ni denna dagens bilder i alla fall:

Idag lämnar vi Tenuta Madonnina så slänger upp lite bilder från området häromkring så vi alla kommer ihåg hur det såg ut! Bilderna är fotade både av Axel och av Nils.

Även idag hade vi en lite lugnare dag och tog lite sovmorgon innan vi åt frukost och åkte in till Castiglione för att kika på slottet som givit staden dess namn. Det var inte direkt något slott att se, utan mer lite ruiner och gamla rum som idag används som konferanslokaler eller liknande. Utsikten däremot var fantastisk och vi kunde till och med se vår stuga från slottet.

Efter slottsbesöket åkte vi vidare till grannstaden Ragazzo och smakade på glass, dagens smaker blev jordgubb och persika, inte alls så tokigt! Vi gick en liten sväng i staden innan glassen, men det fanns inte så mycket att se där så vi åkte direkt vidare när glassen var uppäten. Vi letade oss fram till en flod i närheten där vi bor och parkerade bilarna intill och gick för att kika. Vi fick tidigare under veckan höra att man kunde bada där så vi var lite nyfikna på det. Vattnet var dock iskallt (smältvatten från bergen) så de flesta av oss nöjde oss med att svalka fötterna. Jag slutade dock ganska snabbt med det då det visade sig finnas både blodiglar och ormar i vattnet. Hu! Hundratals söta grodyngel och lite fisk fanns det också, men dem kunde man ju beskåda på behörigt avstånd!

Nu på eftermiddagen har vi tagit det lugnt och Axel har lagat pasta hemma i vår stuga. I kväll är det sista kvällen här på Tenuta Madonnina åker vi vidare norrut mot kusten där vi ska åka färja över till Stromboli där vi ska stanna i två dagar. Inte så dumt va?

Som jag nämnde tidigare tillbringade vi gårdagens kväll här på vingården och åt en riktig siciliansk måltid, tillagad av två italienska kockar. Det var vi och ytterliggare en familj som kalasade på härligheterna.

När vi kom fram var det redan fint uppdukat och vi fick bubbelvin som fördrink och varsin köttbulleliknande grej att smaka på innan maten serverades. Köttbullen var såklart inte alls någon köttbulle utan en fylld oliv med något runt om, ni förstår säkert precis!

Första rätten som serverades var en talrik med lite sårätter bestående av friterad squashblomma med ansjovis, omelettkaka med lök, en potatisplätt och någon paprikaröra. Till detta drack vi vin såklart, jag valde det röda vinet som är det vinet som dem själva producerar här på vingården. Mycket gott och starkt vin!

Andra rätten kom in så fort det var avdukat och bestod av en pasta med typ rödkål och fläsk och kanske någon svamp.

Ja ni ser, mycket att äta även i dag, vi går vidare med tredje rätten som tyvärr inte hamnade på bild, men den bestod av kalvfärsfrikadell på limeblad, fläsfilé med någon gul sås och något mer som jag tyvärr inte minns riktigt… Men bra smakade det, även om jag nog tyckte gårdagens fiskrätter var aningens godare.

Till sist när vi trodde att vi inte skulle kunna få ner mer mat serverades en limoncellokaka till efterätt, snyggt dekorerad med kakao. Slutligen kom kaffet ut och vi fick alla smaka på ”is-kaffe” vilket smakade precis lika äckligt som varmt kaffe enligt mig! Som tur var fick vi ett litet glas limoncello också, så kaffesmaken försvann ganska snabbt.

Jag som trodde att jag var här på en solig semester på Sicilien, men icke! Nu har jag upptäckt att familjen Sjöqvist har lurat hit mig på holländskt boot-camp! Stället där vi bor på här på Sicilien drivs nämligen av en mycket trevlig holländska, deras hemsida är holländsk och detta leder såklart till att alla övriga gäster här också är holländare!! Turligt nog är alla väldigt trevliga och tar sig lite tid till att prata engelska med mig ibland när jag inte förstår.

I går kväll var vi och två andra (holländska) familjer på en tillställning här på boendet där vi alla fick vara med och laga Siciliansk mat. Själva kockarna var italienska och kunde inte ett ord vare sig på holländska eller engelska men de gjorde ändå sitt bästa för att visa oss hur vi skulle göra. Holländskan som driver stället var såklart med och översatte en del, så vi klarade oss fint.

Vilken middag det blev föresten! Till förrätt fick vi friterad bläckfisk, en sorts kaka på squash och fisk, stekta tomater på ett blad av aubergine och svärdsfisk som endast kryddats lite och lagd i kylen en stund. Rätt nummer två bestod av en enkel men väldigt god spaghetti med musslor. Rätt nummer tre var haricot verts, saffranrisotto, panerad och stekt ansjovis med russin och pinjenötter och lite mer svärdsfisk; nu panerad och stekt.

Till sist fick vi efterrätt i form av pistagekaka och några droppar balsamico vid sidan av. Till alla rätter drack vi såklart en hel del vin och efter all mat fick vi limoncello och kaffe. Om vi blev mätta och belåtna!

Alla bilder är fotade av Nils, Axels bror!

Vilken dag det var i går!

Vi åkte från stugan vid halv nio på morgonen och satte kurs mot östkusten. Där låg nämligen segelbåten Alma och väntade på oss, så hon kunde ta oss ut på en tur längs kusten! Vädret var strålande och det fläktade hur skönt som helst ute på havet där vi gled fram över vattnet. Efter ett tag ( någon timme kanske?) stannade vi vid kusten och båtens besättning kastade ankar och vi blev stillaståendes för en timme eller så. Här badade och snorklade vi runt båten och in mot stranden. Utsikten var helt fantastisk och vattnet skönt. När alla var nöjda och tillbaka uppe på Alma styrde besättningen båten tillbaka till ursprungsläget, i lugn takt så vi kunde njuta av den vackra kusten som gled förbi. Tråkigt nog var aldrig våra segel uppe, utan båten gick på motor, men själva upplevelsen överskuggade den lilla detaljen! Vi såg dock en annan segelbåt som hade nog med segel åt ett antal båtar!

Efter båtturen åt vi lunch på en restaurang längs kusten, jag åt en jättegod parmesan-parmaskinka-rucola-pizza och Axel åt paste med ”Frutti di Mare”! Eftermiddagen tillbringades lite i bilen då vi inte alltid hittade rätt väg men till sist hittade vi fram till en gammal grekisk amfiteater, högt uppe i kuststaden Taormina. Amfiteatern byggdes omkring 200-talet f.kr men byggdes om 300 år senare av romarna så den har en ganska lustigt och vittrat utseende. Vi traskade runt här och njöt av utsikten över Etna och ingen av oss visste då att vi några timmar senare skulle vara tillbaka här och njuta av en konsert av Mark Knopfler! När vi var där uppe höll de nämligen på att ställa i ordning scenen för kvällens konsert och på väg ut upptäckte vi att det fanns biljetter kvar att köpa. Så vi åkte och handlade lite dryck och snacks, parkerade bilarna och gick alla de hundratals trappsteg upp till amfiteatern igen, där portarna öppnades igen klockan åtta. Vilken konsert! Helt fantasktiskt. Solen sjönk bakom bergen och Etnas silhuett i bakgrunden gjorde saken inte sämre. Det enda som fattades var ett litet utbrott just då, det hade varit fräckt! Har inte riktigt bilder härifrån just nu, men kan nog få några av Axels bror lite senare, han var den enda som hade kameran med på kvällen!

Kvällen blev sen och vi var inte hemma förrän vid ett-två på natten, så idag blev det en ordentlig sovmorgon och nu har vi ”vilodag” här hemma vid stugan. I morgon bär det upp till självaste Etna!

I morse satte vi oss i våra två bilar vid halv nio och satte kurs mot staden Siracusa som ligger vid havet i sydöstlig riktning från där vi bor. Det tog dryga två timmar att ta sig dit och vi hann se lite utav landskapet utanför fönstret, som vi ju missade i lördags då det var kolsvart ute när vi körde från flygplatsen.

Faktiskt körde vi så långt att vi hamnade i Afrika, det är nämligen så att en del av Sicilien ligger på den afrikanska plattan så nu har vi varit där igen! I Siracusa hittade vi snart det vi letade efter; en fin liten strand med lugnt vatten och fina fiskar. Vi drog på oss simfötter och snorklar och simmade omkring tills vi inte orkade längre. Lite sol på stranden hann jag också med!

Därefter hittade vi ett superfint lunchställe med vacker utsikt över havet och goda pastarätter med skalfisk-tema. Efter lunch traskade vi omkring i själva staden Siracusa och åt lite glass och såg oss omkring. Mycket hus och trånga gränder, men lite mysigt sådär!

Lite bilder från idag, här ser ni även hur den närmaste staden ser ut (Castiglione di Sicilia). En riktig liten bergsby där alla hus ligger på varandra på kullen!

Får se när vi hörs igen, lovar inget! Blir jag borta för länge så kan ni få oroa er lite, den italienska trafiken är hemsk… =)

Ja nu kan jag inte riktigt hålla mig borta från internet längre, det finns ju faktiskt här där vi bor vid foten av Etna, bara det att man måste gå några hundra meter till receptionen för att få kontakt med det hela.

Vi har det hur bra som helst, såklart! Solen skiner och det är omkring 30 grader varm och lite varierande luftfuktighet. Vi anlände till flygplatsen vid tiotiden på kvällen i lördags och efter lite letande och köandes fick vi äntligen våra två hyrbilar (Citroen Picasso) och kunde påbörja resan till vårt boende. Trots att det endast var omkring 6 mil dit tar det sin tid på krokiga serpentinvägar så jag tror att klockan var närmare ett-halv två på natten när vi kom fram. Fint är det i alla fall, där vi bor!

Första dagen, söndag, tog vi välbehövd sovmorgon och sedan åkte vi in till den närliggande staden Castiglione di Sicilia och handlade lite och därefter åt vi en rejäl, och då menar jag verkligen rejäl, lunch på en trevlig restaurang i närheten. Vi fick lite plockmat till förrät, hemlagad lasange till huvudrätt och sedan fick vi två ordentliga grilltallrikar att dela på, bara för att få ”smaka på siciliansk grillad mat”. Mums och herre min ge vad mätta vi blev. Såklart drack vi lite vin också!

Efter det här (som faktiskt tog cirka två timmar) åkte vi vidare till Alcantara där vi promenerade en sväng vid fräcka basalter (stelnad lava). Sen orkade vi inte så mycket mer utan åt lite italiensk glass och tillbringade lite tid i poolen där vi bor. Inte så dumt det heller!