Efter att ha målat lite i stallet tillsammans med Axel fixade vi iordning båda hästarna för lite ridning! Vi skippade longerlinan idag, men tanke på hur bra det gick sist och det behövde vi inte ångra. Axel hjälpte mig upp på Kaprifol på stallplanen och sedan hoppade han upp på Alice och vi skrittade iväg. Alice först och Kaprifol tätt efter. Det gick olidligt långsamt idag, vet inte om Alice tyckte att Axel hängde löst där uppe, men hon ville gärna inte gå fortare än i snigelfart. Vi gick samma sträcka som sist, enda skillnaden var att vi, precis innan vi vände, manade fram hästarna i trav en liten bit! Axel travade iväg på Alice och Kaprifol var inte sen att hänga efter med lite uppmuntran från min sida. Det gick jättebra! Stora kliv har hon den lilla hästen!

Efter att vi vände hade Alice lite bättre tempo (såklart) och även Kaprifol blev modigare och vågade till och med gå förbi Alice och ta täten en bit.

Trots riktigt blåsväder hade jag en mycket trevlig eftermiddag i stallet! Hästarna såg mig komma och lagom till att jag traskat ut till hagen stod de och väntade vid grinden. Jag borstade i ordning Alice inne i hagen och Kaprifol var verkligen PÅ oss idag. Hon ville också bli borstad och kliad precis som Alice blev. När jag borstade på ena sidan så stod hon bredvid mig och verkligen tittade på var jag gjorde, och när jag gick runt till andra sidan av Alice så följde hon antingen efter eller så verkligen hängde hon med huvudet över Alices rygg för att inte missa nåt. Det var mest spännande när jag kratsade hovarna på Alice.. Bebisar! Alice tog det hela med ro, hon verkade mest sucka åt Kaprifol måste jag erkänna..

När jag borstat färdigt tog jag med Alice till stallet och tränsade och skrittade sedan fram henne på grusvägen. På vägen tillbaka mot paddocken kunde jag inte låta bli att rida in i en tom hage som stod öppen (en maskin hämtade träd långt bort) och där inne tog vi en liten busgalopp över gräset. Buskul sa Alice! Jag red sedan in i paddocken och red lite övergångar skritt-trav och lite öka-minska volten och tempot. Höll mig till skritt och trav där inne idag, dels för att det blåste nåt otroligt och Alice var lite på tårna (red barbacka) samt att det var en som tömkörde där inne samtidigt så tog det lite lugnt. Men vi fick ju en liten galopp i hagen! Hon kändes fin i alla fall och frustade nöjt.

Sen var det Kaprifols tur och jag gick in i paddocken med henne också för att se om longeringen skulle gå bättre idag. Jag började med att släppa henne lös så hon fick rasta av sig lite, och det behövds minsann! Oj vad kul det var att springa och busa! Lite utav hennes bus hamnade på film också, klicka HÄR så kan ni se den. Kan tipsa om att stänga av ljudet, det blåste nåt otroligt, samt att ändra kvalitén till det bättre på kugghjulet nere i kanten. Som ni ser tränade Kaprifol också övergångar och tempoväxlingar, precis som Alice fick göra 😉

När Kaprifol sprungit färdigt kallade jag in henne och knäppte fast henne igen. Gick sedan med henne så hon varvade ner ordentligt och sedan gjorde vi ett försök med longeringen, och se idag fungerade det igen! Lyssnade bra gjorde hon också!

Lite bilder blev det också, några från lösgaloppen och några på promenaden tillbaka ner till stallet, där fick Kaprifol syn på en sabeltandad Charm som gick och betade i Sofias trädgård. FNORK!!! Hihi. Söthäst =)

Måste ändå säga att hon var väldigt lugn och fin trots att det blåste så! Stod utanför stallet och borstade henne och saker flög omkring i luften och dörrar stod och slog i vinden, men hon brydde sig inte om något.

Inte undra på att man är lite seg dessa dagar, 28.5 grader var det ute när jag åkte hem från jobbet idag! Helt otroligt varmt. Det var dock inte därför mina planer för hästarna fick ändras, utan flera olika orsaker. Min plan var att rida ut på Alice en sväng och sedan longera Kaprifol i paddocken, men i paddocken var det hoppträning och jag kände att det inte var så smart att longera samtidigt som det! Sen fick jag även ett samtal som gjorde att jag fick snabba mig hemåt så jag hann bara tvätta Kaprifols ben (gick superbra!) och gå en minipromenad.

Lite miljöträning blev det också!

Anledningen till att jag fick skynda mig hem var att jag och Axel ville bli av med vårt skrivbord, och idag var den en som ville hämta det. Inte så dumt va? Vi kände att vi ändå inte ville ha med oss det till den nya lägenheten eftersom vi aldrig använder det, så då kändes det ju bra att någon annan kan få nytta av det! En möbel mindre att flytta också 😉

Efter en lite lagom sen kväll/natt i går var det skönt med sovmorgon idag! Vi sov dock inte bort hela dagen utan var uppe strax före tio-tiden på förmiddagen. Vi åt en god frukost tillsammans och åkte sedan iväg till stallet för att motionera hästarna. Med tanke på hur bra det har gått med de två tidigare uppsittningarna på Kaprifol bestämde jag och Axel att ta det hela till en annan nivå. Vi gjorde helt enkelt i ordning båda hästarna och så satt jag upp på Kaprifol på stallplanen och Axel satt upp på Alice, med Kaprifol som handhäst. Båda hästarna var så lugna och fina så! (Sega i sommarvärmen också kanske!).

Vi skrittade i sakta mak till det gula huset innan vi vände och skrittade tillbaka till stallet, en otrolig sträcka på 1.3 kilometer! Det gick så bra så att vi till och med tog loss longerlinan mellan Kaprifol och Axel på vägen tillbaka, Kaprifol gick så lugnt och fint efter Alice! Jag fick känslan av att jag kunde styra lite grand, och hon lyssnade ganska bra på broms och gas.

Kaprifol snodde lite hundkex längs vägen

Jag och Kaprifol

Mys med fölis

Ah, klia mera!

Det var en väldigt trevlig känsla att rida ut tillsammans med Axel på Alice! Satt fint på Kaprifol måste jag säga, lite smalare än vad jag är van vid och lite tveksam framåtbjudning än så länge men med Alice som mentor kommer vi snart erövra skogarna runt Kåhög =)

Igår var det som sagt dags för att lastträna Kaprifol för andra gången. Axel hjälpte mig att ställa upp släpet framför stallet och Kaprifol fick vara med redan från början och öppna lilla dörren i fram och följa med när jag öppnade luckan i bak. Hon hoppade till en gång när ena haspen på luckan small till och hon såg lite misstänksam ut när jag sänkte rampen som gnisslade bra. Men lika bra att hon får vara med och lyssna, hon ska ju stå där inne när det gnisslar och väsnas såmåningom, eller hur?

Vi började lika dant som dagen innan och det tog en liten stund innan hon ville sätta hoven på rampen, men inte alls lika lång tid som sist. När hon gjorde det verkade det också som att hon kom i håg att, ja just det, det var ju inte så illa! Så då kunde jag direkt gå upp och ner på rampen ett par gånger utan några tveksamheter.

Sedan valde jag att ta det hela ett steg längre. Nu skulle bakhovarna upp på rampen också. Tog några minuter, men sedan var hela hon uppe på rampen och innan jag hann stoppa henne stod hon helt inne i släpet. Duktig häst och massa godis! Sen kom vi dock till nästa problem. Hon vägrade att gå ut ur släpet…

Gå baklänges nedför den där rampen? Nej tack, jag står hellre kvar här inne i så fall, sa Kaprifol. Jag skojar inte när jag säger att både jag och Axel höll på i över en halvtimme med att försöka få henne att backa ner igen, inte det lättaste visade det sig. Jag har faktiskt aldrig varit med om det problemet förut. Snarare brukar hästarna slänga sig ut med en faslig fart, men Kaprifol stod där hon stod. Släpet är ju tillräckligt stort för att hon skulle kunna vända sig och gå ner, vilket hon gärna ville, men då har vi ju inte löst problemet direkt. Till sist lyckades vi i alla fall övertala henne till att backa ner. Men inte kunde vi sluta här, på´t igen bara! Här var dock godispåsen slut (var inte många från början) och vi fick byta lockbete. När Kaprifol fick smaka på det nya lockbetet nästan sprang hon upp i släpet och hör och häpna så gick det att backa ut henne igen! Lättnad! Med hjälp av det nya lockbetet gick hon in och ut ur släpet som om hon aldrig gjort annat. Så här valde vi såklart att sluta för idag, del 3 i lastträningen blir nog kanske nästa helg eller så.

Så på det hela är jag väldigt nöjd med henne, hon tyckte ju helt klart att det var lite otäckt med rampen men när hon väl vågat gå på den så förstår hon ju att det inte är så farligt. Sen att hon är väldigt lättövertalad med (rätt) godis gör ju inte saken sämre precis =)

Förutom lastträning del två för Kaprifols del och lite barnlektion för Alices del hade jag ytterligare planer för Kaprifol idag. Nämligen uppsittning för allra första gången!! Lite smått nervöst måste jag erkänna, men det kunde faktiskt inte gått bättre!

Axel var med mig och vi sadlade Kaprifol, satte på henne mitt ”säkerhetsbälte” (förbygel med en rem över mankammen som jag kan hålla mig i, hittade den på blocket!) och så tog vi med henne ut i paddocken. Först släppte vi lös henne en stund så hon skulle få springa av sig eventuell energi men hon verkade lugn och fin så vi fångade henne ganska snabbt igen. Vi parkerade henne bredvid en pall, Axel höll i henne samt höll emot i sadeln på ena sidan och jag ställde mig på pallen. Började först lite som jag gjort tidigare genom att hänga på henne och klappa henne på baken, sidorna och röra lite i sadeln. Hon tog det med ro så jag satte ena foten i stigbygeln och ställde mig i den – ingen reaktion – jag hängde mig över henne med hela min tyngd – ingen reaktion – jag lyfte mitt högerben över henne och satte mig i sadeln. Ingen reaktion! Sjävklart hade Axel lite godis i fickan som hon fick smaska på. Jag klappade henne på halsen och kliade henne och pratade med henne och sedan satt jag av igen bara för att upprepa hela proceduren en gång till.

Det gick hur bra som helst även andra gången så då gick Axel ett varv i paddocken med mig på Kaprifol och hon gick efter honom så fint så! Så nu har jag åkt häst på min Kaprifol på riktigt!

Vi mätte henne föresten idag också och nu är hon hela 165cm hög vilket betyder att hon har växt ca 3-5cm sen jag fick hem henne i slutet av mars. Perfekt storlek måste jag säga! =)

Nu har jag fått med mig kameran hem och den är full av bilder från både igår och idag! Så tacksamt att fota i strålande solsken och sommarblanka hästar! Går nästan inte att misslyckas =)

Idag har jag och några tjejer i stallet löshoppat. Vi började med deras två ponnyer och sedan tog vi mina två busar. Alice och Kaprifol fick jogga runt lite lösa först och värma upp sig och sedan fick de, som tidigare, springa i löshoppningskorridoren båda två samtidigt. Idag hade jag ställt upp två studs följt av två galoppsprång fram till nästa hinder. Kaprifol hade lite problem att hålla iordning på sina långa ben, men det gick bättre och bättre! Efter en stund gjorde jag om de två studsen till ett enda hinder och så fick Kaprifol hoppa ett par gånger utan Alice och det gick också bra. Hon är tveksam till att gå bort från Alice men hon vill gärna gå in i korridoren och hoppa och det är ju bra! Hon bjuder fint och verkar tycka att det är roligt!

Jag har haft en helt underbar förmiddag i stallet idag! Jag började med att ta ut Alice en sväng i skogen, vi tog vår favoritrunda runt hagarna. Den är väldigt fin med lite mysig skogsridning samt en fin gräsväg där man kan galoppera en bit. Lite längre bort på vägen hade dock kommunen fält en himla massa träd över stigen så här blev vi tvungna att vända och rida hela vägen tillbaka igen.. Inte lika kul, men jag tror och hoppas att det är där kommunen ska göra i ordning vägen så det går bättre att rida och gå där framöver, och i såfall är de förlåtna! Hoppas bara de snabbar på lite så vägen snart blir användbar igen.

Klockan elva hade jag hoppträning för Emma och Saga igen, den här gången ställde jag upp en serie längs medellinjen bestående av två studs flöt av två galoppsprång, räcke, två galoppsprång och två studs igen. En gymnastiserande övning och nyttigt för både ponnyer och ryttare! Det blev en riktigt bra träning, båda ekipagen hoppade strålande.

Jag blev själv rätt hoppsugen här och eftersom jag har hand om Marcello hela helgen bestämde jag mig för att hoppa samma övning med honom! Ellen var snäll och fotade lite medan jag hoppade, jag glömde dock kameran i stallet idag så bilderna får komma upp en annan dag..

Sist min inte minst fick Kaprifol lite träning. Idag fick hon på sig sadeln igen och vi tog en promenad i solen tillsammans. Jag passade även på att hänga lite på henne igen och det gick mycket bra. Senare i helgen är det inte helt omöjligt att jag sitter upp för första gången! Känns som att det är dags nu!

Håller på att kika lite smått efter en sadel till henne också. Alices sadel ligger ju inte så himlans bra som synes, samt att det ändå blir rätt bökigt med två hästar och en sadel när jag vill börja rida Kaprifol lite mer ordentligt.