När jag slutat jobbet för idag susade jag raka vägen till Hööks som ju bara ligger ett par kilometer från jobbet, det var ju första dagen på sommarrean!! Jag har länge velat köpa ett träns till Kaprifol, nu har hon ju Alices hopplockade träns vilket visserligen funkar rätt OK, men hallå, hon måste ju få ha ett eget träns! Jag har kikat på ett träns ganska länge och idag var det på rea till halva priset så då kunde jag inte låta bli att slå till. Köpte även en håltång eftersom min gamla trotjänare lagt av och hamnat i soporna, den var dock inte på rea men välbehövlig. Jag behövde göra två nya hål i nosremmen på tränset, annars satt det som en smäck! Jag tog dock inte på nosgrimman idag, jag vill gärna vänta ett tag till innan jag använder nosgrimma på henne, för tändernas skull.
I övrigt åkte mycket utrustning på Kaprifol idag; sadel och träns och benlindor på frambenen. Sedan tog vi en promenad längs grusvägen och därefter gick vi in i paddocken. Det var en tjej som red dressyr där inne på sin ponny, men i övrigt var det bara vi där. Jag parkerade Kaprifol bredvid uppsittningspallen, spände sadelgjorden ett hål, drog ner stigbyglarna och sedan satt jag upp. Kaprifol stod så stilla och fint så, med hängande tyglar. Första uppsittningen utan hjälp!
När jag kände att jag satt bra och Kaprifol var med på noterna försökte vi oss på att starta, styra och stanna lite i paddocken. Starta gick riktigt bra, hon lyssnar jättebra på rösten där och går framåt fint. Stanna funkade ganska bra, bättre än ute på grusvägen men då har hon ju lite mer framåtbjudning. Styrningen gick sämst, men det är ju också det som är svårast. Jag kom på mig själv efter en stund att jag ska använda vikthjälperna lite mer och när jag gjorde det så gick det bättre. Det är lite svårt att hela tiden tänka på att göra allt tydligt och konsekvent, en sak i taget och hela det där. Det är ju första gången jag sitter på en häst som faktiskt inte kan någonting alls, så det är lite klurigt. Vill ju inte förstöra nåt! Jag har dock ett nytt bett på g som ska hjälpa mig lite på vägen, nämligen ett lika dant som hon har nu fast med parerstänger (typiskt unghästbett) som kommer göra det enklare för henne att förstå vad jag menar. Det förhindrar även bettet ifrån att bara åka rakt igenom munnen när jag tar i tygeln. Jag beställde ett sådan bett för ett tag sedan och det har kommit, men när jag jämförde storleken med hennes andra bett, som passar bra, så var detta mycket mindre trots att det egentligen ska vara samma storlek. Så ska skicka tillbaka det nu och byta till ett större.
I alla fall. Jag gjorde det helt själv! Red runt på min lilla häst i paddocken! Hon försökte inte kasta av mig en endaste gång, fast hon skuttade iväg vid ett tillfälle när jag blev lite arg på henne för att hon försökte äta gräs i hörnet av paddocken, men det var ganska harmlöst. Tur det, för i inridningsfasen i min inspirationsbok står det ”det är viktigt att inte trilla av – då upptäcker hästen att det går att göra sig av med den extra tyngden på ryggen”. Haha. Tack för tipset!
