Första jobbveckan efter ledigheten är avklarad och hur ovant och konstigt det än känns på måndagen dröjer det ju inte många fler dagar innan man är back-on-track igen. Analyser görs för fulla muggar, forskningsprojekt planeras och rapporter dunkas iväg. Och så poff så var det fredag och helg igen!

I morgon ska Axel jaga älg så jag och Loke åker till Susanne. Dels för sällskapets skull men också för att hämta en doppvärmare till akvariet, vår har råkat ut för en liten… incident.

Jag ska även stanna vid ett apotek och hämta ut en omgång metacam till Kaprifol. Jag har nämligen ett recept kvar sen Alices sista dagar som snart brinner inne. Kaprifol ben har svullnat upp rätt bra de senaste två dagarna så tänkte ge henne lite hjälp på traven. Såret ser bra ut, hon har ingen feber, är inte halt och hon verkar helt obekymrad över det hela, men det är som sagt rätt svullet. Får hoppas det vänder snart, annars får jag ringa ut en veterinär.

Inte en enda nytagen bild har jag på telefonen heller! Skandal. Får bättra mig i helgen, tills dess får ni en från Holland på fadern och sonen.

Igår var jag på Biltema och köpte olja till min bil och passade även på att köpa en pulka till Loke, nåt som vi faktiskt inte hade! Igår kom det ju lite snö så idag har Axel och Loke gått på en pulka-promenad 🙂

Kvart i åtta började den här dagen för min del, Axel hade precis åkt iväg för dagens jakt och Loke tyckte det var dags att vakna. Helt okej ändå!

Nya t-shirten åkte på och efter frukost gick vi ut till alla djuren. Hönsen fick gårdagens matrens (morotsskal, kokt potatisskal och lite paprika) och så fick de komma ut såklart. Vid dessa lite mer humana temperaturer står de och trampar vid grinden när jag kommer runt hörnet, de vill ut! Huset blev städat och äggen plockade. De har börjat värpa mer igen också, nu hämtade vi aldrig äggen igår men sex ägg fick vi idag så det är gissningsvis tre hönor som värper.

Vi hann leka lite i sandlådan också innan Susanne och barnen kom.

Loke lekte ordentligt med sina kusiner och moster så jag kände ganska snart att jag kunde lämna Loke i deras händer och…. RIDA!

Kaprifol fick skritta sig varm ner till ridhuset där vi tog ett ordentligt dressyrpass, var ett tag sen nu! Och sen skrittade vi hem igen.

När jag var tillbaka åt vi lunch och sen gick vi ut allihopa. Hästarnas hö var slut och det är ju alltid Axel som kör traktorn. Det var nog drygt ett och ett halv år sen jag körde den men jag tänkte att det finns ju inte så mycket som kan bli fel ändå! Och lite stolt är jag nu faktiskt för jag lyckades ställa ut en höbal med bara lite markassistans från Susanne! Starta traktorn, välta balen, lyfta den med spjutet, köra den till hagen och välta upp balen. Inte dumt alltså. Och skönt också för Axel var inte hemma förrän halv sex typ och då är det ju mörkt och mysigare att sitta i soffan!

Loke håller på att lära sig hoppa jämfota också, två lyckade hopp har vi sett. Och han har lärt sig klättra på spisen och klättra upp i barnstolen… Och han säger numera fint ”hej då” och vinkar ordentligt när folk går. Även ibland när han själv lämnar rummet, hehe.

Hon har verkligen utvecklats, den där bruna pärlan. Både fysiskt och psykiskt. Jag har många gånger sagt att jag aldrig skulle våga sitta i en vagn bakom henne, men idag har jag gjort just det!

Jag har verkligen inte gjort den här ”inkörningen” som man ska, utan hoppat över ganska många steg. Men allt har gått som en dans och jag hade aldrig tagit det vidare till nästa steg om jag inte ”visste” att det skulle gå bra. Och det är ju såklart lätt att säga i efterhand!

Vi drog fram vagnen, selade på hästen och så ledde jag Kaprifol medan jag vände vagnen bredvid henne bakom stallet så hon åtminstone fick höra den rulla innan hon själv fick dra. Hon har ju såklart varit med när Alice dragit den, och det kanske har hjälpt att göra henne trygg, vem vet. När vagnen var på fick Kaprifol gå några steg och äta massa morötter samtidigt, och hon kunde inte brytt sig mindre om att vagnen följde efter henne.

Jag ledde henne runt stallet och in på skogsvägen mot Birgers väg och hon traskade på så fint. Enda gången hon höjde ett frågande huvud var när första grenen knäcktes under vagnens hjul, sen fortsatte hon skritta lugnt. Drygt halvvägs till vändplanen kopplade jag på tömmarna och hoppade upp i vagnen. Inga problem såklart!

Så skrittade vi bort till vändplanen och vände där, och så rullade vi lugnt och fint hela vägen hem igen. Sicken häst va!

Mamma var kvar hos oss när vi kom hem från Holland under onsdagskvällen och stannade till tvåtiden ungefär dagen efter. Axel behövde in till Alingsås för lite jobb, och jag tog med mig mamma, hästen och barnet ut på promenad.

Loke hjälpte till att göra i ordning Kaprifol såklart!

Birgers väg blev det, 4km skritt!

Flera träd hade fallit under kraftiga vindar tidigare i veckan och tre av dem låg lägligt över grusvägen och var i lagom hopphöjd till min förtjusning. Nu var det ju rätt hårt i backen men dessa träd kommer snart vara omhändertagna så jag skuttade över dem ändå! Skoj!

Hönsen fick komma ut också och numera vågar sig lånehönorna ut, förutom en. Fina färger har dem!