Det var la roligt att det inte behövde gå ytterligare ett år innan vi kom iväg till nästa pay & jump denna gången! Idag har vi varit hos Elfstrands i Naum och hoppat 70 och 80 cm och jag är nöjd med dagen. Kaprifol var pigg och glad och ”scenskräcken” som uppstod i första klassen förra veckan var bortblåst och jag fick en trevlig och felfri runda i 70cm idag vilket jag är väldigt nöjd med. Hon hoppade fint och det kändes väldigt enkelt, nu är vi helt klart klara med 70cm.
Roligt var det också att de hade en vattenmatta med lite näckrosor i som sista hinder och även det hoppade Kaprifol utan att tveka.
Så redan efter första klassen fick vi med oss en tjusig rosett! Ja jag är lite barnslig när det gäller rosetter, jag tycker det är jätteroligt, hehe.
Efter första klassen fick vi en ordentlig skrittpaus och jag tog även en galopp innan det var dags att gå in på banan igen. Det var framhoppning ute i en gräshage samt inne på två hinder på banan och till andra klassen hoppade jag bara ett räcke inne på banan innan jag startade. Hon hoppade räcket (trean) fint, men blev sen ”skrämd” av publiken som satt vid staketet liksom ”bakom” trean. Hon hade tittat lite på publiken redan i första klassen men inte brytt sig så mycket, men i andra klassen ställde det till lite för oss. Ettan och tvåan gick bra men sen när vi skulle hoppa trean igen som var mot publiken tog det tvärstop så jag höll på att flyga av. Hon hoppade den på andra försöket och ville sen knappt gå runt sjuan för då var publiken jätteläskig tydligen. Men vi kom förbi och hoppade 4-5-6 och sen när vi då kom till sjuan som stod bredvid publiken tog det tvärstop innan vi ens var framme vid hindret. Jag lyckades övertala henne att gå förbi hindret (mellan hindret och staketet vid publiken) och sen tog vi oss över sjuan med nöd och näppe innan vi hoppade 8-9 utan problem. Jag vet inte exakt varför publiken var så läskig plötsligt men jag gissar att det beror på en kylväska med ”aluminium-insida” som glittrade ordentligt i solen vid vissa tillfällen.
Sjuan och den sabeltandade publiken ute vid kanten:
Lite ”småsurt” att en sån grej ställde till det lite, men det är ju träning det med. Jag är ändå nöjd med rundan för det var liksom inte hindren som var problemet, utan dess placering typ, haha. Roligt i alla fall och nu har vi som sagt gjort vår sista start i 70cm vilket också känns bra!
Jag hade med mig samma crew som sist och Loke somnade gott i Axels famn efter första rundan.
Lite senare gick Axel och vännen ut på (misslyckad) svampjakt och jag ringde hit Rebecka som hjälpte mig att organisera bland skor och senaste arvegodset från syskonen.
