I dag på eftermiddagen var Kaprifol precis som vanligt igen, så det var väldigt skönt! Hon fick en promenad även idag men i morgon kommer jag nog gå upp till ridhuset och tömköra henne lite, hon var redigt pigg idag så hon vill nog gärna bralla av sig lite om det finns möjlighet för det. De rör sig ju minimalt i hagen nu när det inte finns nåt att direkt äta plus att delar av hagen blivit väldigt knagglig nu när det fryst på.

Alice var pigg och fin idag, jag red upp henne till ridhuset och lät henne jobba lite där inne. Det var faktiskt första gången för henne, förutom då vi hoppat då. Alice får ju inte riktigt samma lyx som Kaprifol med ridhuskort, utan Alice får betala per gång i stället! Hon kändes väldigt mjuk och fin och var väldigt nöjd över att få jobba och frustade flera gånger under passet. Jag red inte så länge där inne, men med skritten dit och tillbaka till stallet så gick hon omkring en timme. Alice var fortfarande pigg när vi kom tillbaka till stallet och inte var hon svettig heller, helt rätt temperatur ute för henne nu! =)

Bild från november

Trots mina högtflygande mys-planer för min och Axel kväll igår blev inte mycket som jag hade tänkt mig. När jag lämnade jobbet ringde nämligen Camilla från stallet och sa att Kaprifol betedde sig konstigt i hagen; hon var arg och förbannad och bet sig själv i magen.

När jag kom till stallet stod Kaprifol och vilade nära grinden. Hon gnäggade när jag kom och verkade inte må direkt dåligt. Jag började med att försöka lyssna på hennes mage för att se om jag kunde höra några tarmrörelser men så fort jag närmade mig magen flyttade hon på sig, och när jag la handen på magen så högg hon efter mig. Jag gick då och hämtade ett fleecetäcke, reflexer, grimma och pannlampa och tog med mig Kaprifol ut på grusvägarna. Hon la en hög ganska snabbt och efter att vi hade sprungit så fort vi kunde upp för den brantaste backen kom det en hög till så det verkade ju inte vara helt stop i magen ändå. Vi gick in i stallet och där lyckades jag lyssna lite på magen som faktiskt lät en del. Kaprifol var dock fortfarande inte så glad i att man klappade henne på magen. Hon och Alice fick var sin tuss hö inne i sina boxar medan jag mockade och Kaprifol åt med god aptit. När jag mockat färdigt tog jag med båda hästarna på en 20min lång skrittpromenad och Kaprifol var fortsatt pigg och glad.

När vi var tillbaka vid stallet fick hästarna gå ut i hagen medan jag fixade resten av stallsysslorna och när allt var klart gick jag på ytterligare en promenad med Kaprifol. Magen mullrade på, hon drack vatten, hon sket en gång till på promenaden men hon var fortfarande lite, lite misstänksam om man petade henne på magen. Jag var fundersam över det hela men bestämde mig för att åka hem vid halv sju och äta middag med Axel, för att åka tillbaka till stallet lite senare.

Efter en god middag och lite tv-tittande åkte jag och Axel tillbaka till stallet vid halv tio. Kaprifol var vid gott mod, hon hade dock inte bajsat något (de kommer in runt åtta) men hon gjorde det så fort jag tog ut henne för en kvällspromenad.

I morse hade jag utsläppet i stallet (passande!) och Kaprifol verkar fortfarande må bra, men hon är ändå lite spänd om magen och gillar inte om man trycker på den. Jag har tagit bort kraftfodret och sett till att hon har ordentligt med vatten och hö i små mängder. Jag är inte helt övertygad om det är kolik, men vet inte riktigt vad det skulle vara annars. Det är ju tiden på året för kolik då hästar gärna dricker dåligt eller äter en massa dumt i hagen samt att Kaprifol fick börja äta kraftfoder för ett par dagar sedan. Jag kanske var lite för oförsiktig med introduktionen till kraftfodret, gissningsvis har hon ju aldrig ätit kraftfoder förut så det kan ha blivit för ”starkt” för hennes mage. Får se, får se. Alltid lite olustigt när hästarna inte mår helt bra och när man inte riktigt kan sätta fingret på vad det är. Camilla i stallet ska titta till henne vid ett-tiden och ge resten av frukosthöet och så kommer jag dit efter jobbet om inget händer. Lilla sparven en av de första dagarna hos mig, mars 2014.

Första december är ju alltid lite speciellt; nedräkningen till jul kan börja, det är OK att ta fram lite julbelysning och har man en adventskalender får man öppna första luckan. Sedan fyra år tillbaka har även denna dagen en annan innebörd för mig eftersom jag och Axel kan fira ytterligare ett helt år tillsammans =)

Därför får hästarna en välförtjänt vila efter helgen idag, så kvällen hemma blir lite extra lång. Jag och Axel ska satsa på att äta en exceptionellt god middag och ha lite extra mysigt helt enkelt! =)

Om oktober var en billig häst-månad så blev november en dyr. Skoning sammanföll med vaccination och eftersom höet visade relativt dåliga värden ”blev jag tvungen” att köpa extra kraftfoder samt ge hästarna mer hö än vad jag egentligen hade tänkt att göra från början. Jag och Kaprifol har ju även kommit igång med lite träning som fick bli en ny kategori för den här månaden, roligt!

Här ser ni en sammanställning som visar kostnaderna för båda mina hästar under de månaderna som vi stått i nya stallet. En del kostnader gäller ju dock bara Kaprifol, så som träning, ridhuskortet och vaccination.

 Litet diagram också =)

I nästan alla mina år som hästägare har vi (jag och min familj) fodrat ”på känsla”. Man vet på ett ungefär hur mycket hö hästen behöver och märker man att de går upp i vikt ja då minskar man lite på fodret eller ökar mängden motion och ser man att hästen tunnar ut får man i stället öka lite på fodret. Att man kunde göra en foderanalys på höet och på så sätt veta lite mer i siffror vad hästen behöver få i sig visste jag inte ens förrän vi flyttade till Sofias stall för fem-sex år sedan, så därför är jag ju lite nybörjare på det här med att räkna ut foderstater, men lite har jag snappat upp i alla fall!

I förra veckan kom analysen på vårt hö i stallet och då kikar man först på hur mycket smältbart råprotein och hur mycket omsättbar energi det finns per kilo foder. Balansen mellan detta (protein/energi) bör hamna runt 6 om man har en vuxen normalstor häst som motioneras på hobbynivå. Hamnar det på över 7 så passar fodret bäst till hästar som är dräktiga/digivande eller växande unghästar. Vårt hö hamnade under 5 vilket innebär att mängden protein är alldeles för lågt för att tillgodose behovet av protein utan att samtidigt ge ett överskott på energi. Jag har ju dessutom en växande unghäst och en gammal häst, så detta höet är ju inte det bästa för mina hästar avseende proteininnehållet.

En annan sak som är bra att kika på är balansen mellan mängden kalcium och fosfor. Denna kvot (Ca/P) bör hamna över 1.2, det ska alltid finnas mer kalcium än fosfor i hästens foder. Så länge minimibehovet av fosfor är uppfyllt, gör det inte så mycket om hästen får i sig för mycket kalcium. Kvoten för vårt hö hamnar på 2.3 vilket är OK, dock är mängden fosfor lite för låg för att tillgodose mina hästars behov, alltså behöver de få i sig lite extra fosfor genom andra fodersorter än bara höet.

Efter att ha lekt lite med olika foderstatsprogram som finns på internet har jag klurat ut en foderstat (beräknat på kroppsvikt och mängden arbete som hästen utför) som innebär att mina hästar ska äta 11-12kg hö, 1kg Krafft Protein Plus samt 0.3kg betfor varje dag. Det finns ju mängder av kraftfoder att välja mellan, men jag valde Krafft Protein Pluss för att det innehåller extra protein, en bra mängd fosfor samt övriga mineraler som det är bra att hästar får i sig vilket innebär att jag inte behöver ge dem extra mineraler. Sen får de ju fri tillgång till salt också såklart.

Nu återstår det bara att se hur detta funkar i verkligheten, för även om det är ”rätt” i siffror så är ju alla hästar olika och med tanke på hur tokigt pigg Alice har varit, så kanske jag får minska lite på kraftfodret för henne om det håller i sig.