Både Linda och Axel var med till stallet idag, den ena som beridare och den andra som fotograf! Vi gjorde i ordning hästarna direkt och skrittade sedan upp till ridhuset där vi plockade fram lite hinder. Vi byggde fram ett räcke på ena långsidan och på medellinjen ställde vi upp den klassiska 5.5:an; travbom 2.5m framför ett kryss och därefter 5.5m fram till ett till hinder. Vi tyckte att det var en bra introduktion för Kaprifol där hon fick hoppa två hinder i följd för första gången, samt att andra hindret blir enkelt att hoppa i galopp.

Hoppningen gick jättebra, vi hoppade både med Alice och Linda som draghjälp men vi hoppade också ett par gånger själva och även det gick bra. Vi är ju inte redo för speciellt mycket hoppning än, men lite grand så här är ju bara skoj! Känns bra att vi ska få ett par tränar-ögon på oss om en och en halv vecka, det behövs! Jag känner mig som en nybörjare på Kaprifol efter att ha ridit snälla Alice i alla år, lite skillnad på häst och framför allt rörelsemönstret! Men det är bara att träna på.

Lite bilder fick ni där uppe, film kommer så småningom!

Idag har jag varit nere i ett dike och vänt, inte med bilen lyckligtvis utan med hästen…

Båda hästarna var pigga och glada i kylan och jag och Linda red en lite längre runda än vi brukar. Vi red dessutom lite fel så det blev tillochmed längre än vad vi tänkt, 8km ridning blev det och ingen av hästarna var speciellt trötta när vi var tillbaka i stallet. Vi höll oss mest i skritt men vi travade ett par gånger och så försökte vi oss på att galoppera två gånger vilket ju gick som det gick!

Första galoppen var på ”bortaväg” och vi hade en backe framför oss som vi siktade på, alltid bra med uppförsbackar när man har pigga hästar, och det hade vi ju! I första fattningen försvann Kaprifols huvud ner mellan frambenen och vi skuttade ett par steg framåt/uppåt innan hon kom in i rätt takt och kunde hänga på och förbi Alice. Lite småskutt blev det även i backen men det var inte så tokigt, galoppen blev ändå rätt OK och vi stannade även på utsatt ställe.

Andra galoppen var på hemväg och vi började trava och kände oss för lite, var det ett bra läge för galopp? Hästarna kändes relativt lugna och även här fanns det en uppförsbacke så vi gav signal för galopp och ja. Kaprifol gjorde sin hittills största bockning och hon hade väl inte riktigt koll på vart hon var på väg, och jag kunde inte riktigt styra just då, så vi for ner i diket (inget vatten i, bara lite klaffsigt) bredvid grusvägen, tog några rejäla galoppsprång nere i diket och lyckades sedan hoppa upp på vägen igen där vi tappade galoppen lite. Vi travade några steg men sedan tog vi ny galopp och lyckades galoppera uppför backen utan större missöden. Alltid spännande med unghästar!

Kaprifol gillar att springa helt klart, och just galoppen är väldigt spännande just nu. Vi behöver helt enkelt galoppera mera för att ”avdramatisera” det hela lite. Ridvägen som vi red idag (har bara ridit den själv en gång förut med Alice) är rätt bra till det, för det är nämligen en grusväg som går lite uppför i omkring en kilometer så nästa gång vi rider dit och underlaget fortfarande är OK så blir det en massa galopp där. Nackdelen är dock att man måste vända och rida samma väg tillbaka, men det funkar ju det också!

Det var ännu lite ljus kvar ute när jag och Kaprifol var redo att gå upp till ridhuset så jag blev väldigt sugen på att testa att rida upp själv till ridhuset i stället för att gå som jag brukar göra. Jag har endast ridit Kaprifol själv bort från stallet en gång tidigare (då red vi runt hagarna), däremot har vi ridit hem från ridhuset utan problem ett par gånger. Så jag satt upp utanför stallet och så red vi iväg. Lite tveksamt några steg men sen traskade hon på fint. När vi kom ner till järnvägsövergången kom det dock två okända hästar från höger och de skulle rida samma väg som vi, så vi slog följe. Kaprifol följde med än gärna efter de två hästarna så vi kom upp till ridhuset utan problem, bra såklart, men jag blev nästan lite besviken då jag som sagt var sugen på att testa att rida själv. Men det kommer väl fler tillfällen!

Uppe i ridhuset (vi var ensamma igen!) skrittade jag lite serpentiner, travade i stora åttor och övade lite övergångar mellan skritt och trav. Det blev även några halter och tempoväxlingar i trav. Kaprifol var riktigt duktig och lyssnade väldigt snabbt på mina signaler. När vi skulle ta galopp blev jag dock lite för försiktig för att hon skulle förstå vad jag ville. De senaste gångerna vi galopperat har hon ju busat lite så jag ville inte ge henne en för skarp galoppsignal för att då kanske trigga nåt bus. Det ledde då till att det inte blev nån galopp alls i stället, men så fort jag gjorde mig lite tydligare så föll hon in i galopp och vi galopperade två varv i ridhuset innan vi saktade av. Vid det här laget var lillhästens huvud helt slut så jag släppte ut tyglarna och vi skrittade ett varv innan jag hoppade av och mockade efter oss. Jag valde sen att promenera med henne hem.

Inga vackra bilder idag, i morgon blir det dock bättre! Då är fotografen och kameran med på vår andra tömkörningsträning. =)

Även om det händer massa roliga saker i helgen så är det inte det jag räknar ner till just nu, utan det är till vintersolståndet. Idag är det bara en månad kvar innan vi går mot ljusare tider igen! Det är ju faktiskt inte mycket alls? Det dröjer visserligen lite längre än så innan jag kan rida i ljuset efter jobbet, men bara känslan att man får ett par minuter mer varje dag är ju väldigt trevlig!

Planen för idag är att gå upp till ridhuset med Kaprifol och rida runt lite. Jag tänkte även rida Alice en sväng, jag har ändå insläppet i stallet idag så passar på att rida båda hästarna lite ordentligt idag.

Japp, vi har fått en plats på tömkörningen på lördag klockan 11.00! Axel är tyvärr sjuk för tillfället, han hade feber igår, så vi får se om han kan hänga med och filma/ta kort. Annars kan jag nog göra det själv om tränaren tömkör Kaprifol precis som förra gången.

Då blir upplägget för Kaprifol som så att hon vilar idag och i morgon rider jag henne lite grand, får nog bli ridhuset/paddocken eftersom jag gärna inte rider ut själv på henne, speciellt inte när det är mörkt. Så blir det tömkörning på lördag och en skrittrunda på söndag, kanske får hon hänga med som handhäst när jag rider Alice då.

Jag var helt övertygad om att det skulle vara minst ett eller två andra ekipage i ridhuset när jag och Kaprifol gick dit idag på kvällen och jag hade som plan B att hålla mig i paddocken om det var fler än så. Därför blev jag väldigt förvånad när hela ridhuset var släckt när jag närmade mig, jag kan fortfarande inte riktigt förstå vilken lyx det är att ha ridhus så nära!

Så jag fick tända alla lampor och under tiden som de värmdes upp och började lysa upp manegen trasslade jag ut tömmarna och satte på dem på Kaprifol som redan hade tömkörningsgjorden på. Hon hade mycket mer energi idag jämfört med förra gången jag tömkörde och det blev flera omslag till galopp i början innan hon hade rastat av sig. I övrigt gick hon bra idag också; hon lyssnade väldigt fint, gjorde bra halter och relativt runda volter. Hon sökte sig även mer neråt idag, mest i skritten men även några glimtar i traven så visst går det framåt! Jag tyckte även att hon travade trevligare idag, lite mer luft och schvung i traven och inte bara bensprattel och höga knän. Roligt att se! Jag håller tummarna för att vi får en plats på träningen på lördag, hade varit perfekt nu när jag tömkört henne själv två gånger sen förra träningen.

Kallt var det idag också så Kaprifol fick filt på sig på promenaden hem efter träningen, hihi. Känns som alla mina snygga grejer är från Linda, således även denna! =)

Gångerna som jag har ”ridit dressyr” på Kaprifol går att räkna på en hand, vi har mest hållit oss ute i skogen för att träna upp kondition, framåtbjudning och koordination. Det tycker jag att vi har lyckats väldigt bra med, så nu börjar det bli hög tid att gå in på nästa steg då hon ska hitta sin egna balans och takt i gångarterna och att hon ska söka ett stöd på bettet och arbeta mer med sina bakben och sin rygg. Allt för en hållbar och snygg häst!

Jag tror och hoppas att tömkörningen för tränaren kommer hjälpa mig lite på traven med detta, och kanske börjar det bli dags att hitta en tränare att rida dressyr för också? Får se, får se. Det är i alla fall roligt att det finns möjligheter för det uppe i ridhuset så vi kan fortsätta att hålla i gång träningen under vintern. Det blir en liten träningsperiod nu november-december, för sen i januari/februari någon gång (lite beroende på väder) så kommer Kaprifol få en längre sammanhållande vintervila på ett par veckor. Då ska hon få smälta alla nya saker hon lärt sig, kanske växa nån centimeter till och sen så är vi redo att sparka igång våren ordentligt! Till våren sen fyller hon ju faktiskt fem år, då man brukar kunna ställa lite högre krav på hästarna, men eftersom Kaprifol ligger nästan ett helt år efter i både kropp och utbildning så tar vi det lite i hennes takt. Men visst vore det roligt att ha nån liten, liten tävling som mål till början av sommaren kanske?