Kaprifol blev också lite motionerad igår, jag gick till gläntan med henne i tömkörnings-utstyrsel och så tömkörde jag henne lite där. Vi gick runt lite i volter, bytte varv, gjorde halter osv och hon lyssnade helt OK. Det var dock lite för kladdigt för trav så jag tömkörde henne längs grusvägen bort till hagen med stockar i och där kunde jag låta henne trava lite på större volt och det gick prima. Hon taggade till rätt ordentligt så det slutade med att jag släppte henne lös så hon fick lattja av sig lite, det behövdes kan jag säga! Känns skönt att ha gjort det innan dagens hoppning =)

Jag skrittade av henne lite i hagen samt på väg upp till stallet igen och trots att hon sprungit ganska så ordentligt var hon nästan inte svettig alls. Hon verkar ha fått upp konditionen ganska så bra också, roligt när det går framåt!

Som sagt så är det hoppning på agendan idag så förhoppningsvis kan jag visa lite fina bilder och film senare idag.

Jag och Linda gjorde i ordning hästarna ganska snabbt idag för att hinna en bit på vår uteritt innan mörkret föll helt. Vi fick sällskap av Nova också, och vi satte kurs mot travbanan. Det var ett tag sen jag var där sist, men den var lika fin som alltid!

Så fort vi kommit dit satte vi hästarna i trav och Kaprifol var pigg och framåt! Alice travade först, sen jag och sist Nova. Kaprifol tyckte att det var lite extra spännande när Nova sprang bakom, hon kastade lite med huvudet och skuttade ett par gånger och sen helt utan större förvarning gjorde hon ett ganska så ordentligt bocksprång i samband med att Nova slog i en sten som ”small” till. Jag åkte fram lite i bocksprånget men hade inga större bekymmer med att sitta kvar, direkt efter bocksprånget saktade dessutom Kaprifol av till skritt.

Vi skrittade ett tag efter det och när det var dags att trava igen fick Nova gå först, sen jag och sist Alice. Det gick mycket bättre då, Kaprifol var lite mer avslappnad då och vi kunde trava på ganska så lång bit. Sen blev det dock mörkt ganska så snabbt så vi skrittade resten av biten hem.

Även Alice var pigg idag och gick på i friskt tempo med Linda =)

Eftermiddagen i går i stallet gick inte riktigt som jag planerat. När jag mockat klart kom stallägaren och vi hjälptes åt att rulla in två höbalar, snortungt när de skulle vältas och vridas, men det gick. Det tog dock en stund, samt att jag var lite sen från jobbet, så jag hann inte rida Alice innan det var dags att göra i ordning Kaprifol inför ridhusbesöket. Både Maggan och Nova ville hänga med oss upp, och ingen av dessa har speciellt bra inflytande på Kaprifols mod ute i naturen. När Alice är med går gladeligen Kaprifol först ganska ofta, vid sidan av, eller tätt bakom men tillsammans med Maggan och Nova (också unghästar) går det mycket trögt. Nu var det visserligen mörkt ute igår, men jag tyckte inte att Kaprifol verkade bry sig speciellt om det.

Väl inne i ridhuset blev det väldigt fullt, vi var ju tre och det var fyra ekipage på träningen som vi våldgästade en liten stund. Det började rätt ok, jag skrittade runt lite, travade några steg och gick över några cavalettibommar. Men sen blev det alldeles för rörigt med sex andra ekipage som travade och galopperade runt, så Kaprifol frös fast i mitten av ridhuset och ville inte gå åt nåt håll. Jag kände att det bara var dumt att gå på henne, så jag hoppade av och så väntade vi tills de andra två hade ridit lite mer innan vi gick hem igen.

Lite misslyckat helt klart, men inte så konstigt egentligen. Vi får träna vidare lite mer själva innan vi är redo att vara med bland så många andra hästar.

Jag har föresten anmält mig och Kaprifol till en tömkörningsträning på lördag i ridhuset, jag vet dock ännu inte om det finns plats för oss men jag hoppas det. Annars får vi kanske vara med nästa gång i stället!

Jag hade som plan att hinna rida båda hästarna idag så jag satte fart så fort jag kom dit med att plocka in Kaprifol från hagen. Jag gjorde iordning henne inne i boxen där hon fick tjuväta lite på sin kvällsmat. Jag gjorde henne lite extra fin idag eftersom vi skulle gå upp till ridhuset och ”trimma lite”. Haha.

Upp till ridhuset kom vi, fast det tog lite längre tid än tidigare. Det blåste en del så Kaprifol var lite extra på tå och ofokuserad. Till en början var vi ensamma inne i ridhuset men när vi travat en stund fick vi sällskap av en annan ryttare och dennes häst. Det gick dock lika bra både och. Jag skrittade lite serpentiner, travade på fyrkantspåret med några övergångar till skritt samt travade lite på en stor volt i båda varven. Hon lyssnade fint på det mesta så jag är helt klart nöjd.

I vanlig ordning red jag henne hem och då hade hon lite bättre fart än på vägen bort, men inte stressat eller hastigt på något sätt. Jag vågade mig dessutom på att ta en liten galopp mellan bron och järnvägsspåret, och Kaprifol tog glatt galopp och rullade på i sånt fint tempo så! Kunde inte avslutat passet på nåt bättre sätt!

Ute i hagen bytte jag hästar och Alice fick följa med in. Nu var även Nova inne i stallet så Alice kunde tänka sig att stå lugnt och tugga lite på sitt hö medan jag snabbt borstade henne. Med henne tog jag en kortare runda på grusvägarna där vi red lite skänkelvikning kors och tvärs samt galopperade en hel del. Man får passa på medan grusvägarna är mjuka och fina! Alice kändes riktigt fin idag, mjuk och pigg! Helt klart gårdagens hoppnings förtjänst! =)

Linda, jag och Saga gjorde sällskap till stallet idag på kvällen, eftersom jag hade insläppet, och vi red upp till ridhuset alla tre. Jag var nämligen lite sugen på att skutta över ett litet hinder med Kaprifol för första gången. Vi la fram lite cavalettibommar och byggde upp två små hinder i det stora fina ridhuset.

Eftersom vi hade skrittat hela vägen till ridhuset var hästarna redan uppvärmda så efter lite trav i ridhuset började jag skritta över bommarna. Först hade jag Alice och Linda före som lite draghjälp men vi provade även utan deras hjälp.

När vi skrittat och travat över bommarna i båda varven la vi upp ett litet kryss efter travbommarna och så travade vi över hindret med Alice före. Alice laddade bra och Kaprifol kom också över utan problem. Vi ”hoppade” de två små hindren tre gånger var, sista gången utan Alice som draghjälp och för att vara första gången så är jag väldigt nöjd! Hon hoppade inte direkt, det var ju såpass lågt, men hon försökte inte springa förbi eller stanna någon gång. Sen ser det ju inte speciellt vackert ut, men det kommer väl med tiden (hoppas jag!!) :P.

Självklart finns det film om ni klickar HÄR. Får snart investera i en filmkamera, blir ju fruktansvärt dålig kvalité med mobilen.

Reflextider!

Vi traskade upp till ridhuset för andra gången idag, jag och Kaprifol. Även denna gången var vi ensamma och Kaprifol skrittade på fint längs vägen. Halvvägs till ridhuset stötte vi dock på lite störningsmoment i form av två totalt orädda rådjur som spatserade ut ur skogen bara ett tiotal meter framför oss. De stannade till på vägen och kikade på oss och gick sedan ner i skogskanten på andra sidan av vägen där de stod kvar även när vi gick förbi riktigt nära. Kaprifol gjorde stora ögon och ville stå och titta en stund men gick sedan på riktigt bra igen.

Den här gången fick vi inte ha ridhuset för oss själva, men med tanke på regnet som pölade ner ute var det ju inte så konstigt att fler ville rida där inne! En kort stund var vi tre stycken, men en var klar alldeles efter att jag kommit in så sen var vi bara två ekipage.

Kaprifol tyckte att det var spännande med fler hästar i ridhuset och hade lite delad uppmärksamhet ibland, men i övrigt var hon minst lika duktig som sist. Jag höll mig mest till skritt idag, följde fyrkanten, lite volter och halter. I traven travade vi på en av de stora volterna och jag fick känslan av att det inte är så himla långt borta att Kaprifol faktiskt börjar arbeta lite i bättre form. Jag struntade i galoppen idag men höll på några minuter längre än sist.

Sen gick vi ut ur ridhuset och jag kunde rida henne tillbaka till stallet även denna gång. Däremot stötte vi på rådjuren igen på samma ställe, bara att varken jag eller Kaprifol eller rådjuren upptäckte varandra förrän vi var precis intill. Då spratt rådjuren till och Kaprifol gjorde en 180-graders vändning men vi stoppade ganska snart och kunde vända åt rätt riktning och se att det bara var rådjuren som spökade. Lite på tå skrittade vi sedan hemåt igen.

Bild från när vi såg rådjuren på vägen till ridhuset. 

Alice fick också motion idag. Efter lite ensamhetsträning inne i stallet red jag en kort sväng barbacka i regnet. Vi hann med lite uppmjukande trav i sicksack över vägen samt en lite längre galopp innan vi båda var dränkta. Den bästa fördelen med det här vädret är ju ändå att grusvägarna blir så där sviktande och mjuka!

Som jag nämnde tidigare var det dags för ridhuspremiär för mig och Kaprifol idag! Saga var tyvärr sjuk så vi fick göra det hela själva, jag och Kaprifol, men det kunde inte ha gått bättre! Jag tog in Kaprifol så fort jag tagit av Alice regntäcket och gjorde i ordning henne ganska snabbt eftersom jag tror att chansen att vara ensam i ridhuset minskar längre fram på kvällen. Jag promenerade hela vägen upp till ridhuset med Kaprifol, det är 1.7 km dit och det tog oss ca 20-25 minuter och då gick vi ganska så raskt större delen av vägen.   

Jag blev väldigt glad när jag såg att ridhuset var tomt; jag ville gärna se hur Kaprifol skulle bete sig när hon var där inne ensam. Innan jag satt upp i sadeln gick vi ett par varv och Kaprifol var jätteduktig, lugn, nyfiken men ändå pigg. När jag suttit upp skrittade vi runt lite, mestadels på fyrkantspåret men även nån stor volt och snett i genom. Snart tog jag trav och även det gick hur bra som helst! Längs långsidorna travade hon rakt och fint, men på diagonalerna blev det lite långsammare och vingligare. Typiskt unghästar!

Eftersom det gick så himla bra och Kaprifol bjöd fint framåt kunde jag inte låta bli att försöka mig på en galopp. Jag försökte först på ena långsidan bort från utgången men då blev det bara snabbare trav så jag tog ner henne i långsam trav igen och försökte på nytt på långsidan mot utgången där hon hade mer naturlig bjudning. Och visst blev det galopp! Ett helt varv galopperade vi innan jag saktade av och om jag ska vara helt ärlig så höll jag på att gråta av lycka. Det är så himla svårt att beskriva känslan, men att ha hittat den här hästen, lyckats köpa henne, ha påbörjat inridningen helt själv och att det går så bra. Det är så himla roligt och lyckan bara bubblar när jag sitter på den här hästen som bara gör det (mesta) så enkelt, trots att hon bara är fyra år och levde ett helt annat slags liv för bara ett halv år sedan.

Efter galoppen hade vi varit i ridhuset i tio minuter ungefär och jag kunde inte ha varit mera nöjd så jag släckte och gick ut, det blir ju ändå ganska bra motion med vägen till och från ridhuset och jag ville inte att hon skulle bli för trött utan bara behålla den glada och lyckade känslan vi fick. Jag red henne hela vägen hem till stallet dessutom, inklusive en bit trav, längs och över 80-vägen i eftermiddagstrafiken, över bron och över järnvägen. Vilken pärla va? Stolt*

Nuförtiden blir det ju faktiskt lite mörkt på kvällarna så därför passade det alldeles utmärkt att prova Kaprifols nya reflextäcke på uteritten idag.

Roligt nog passade det riktigt bra och det låg stilla och slätt under hela ridturen. Ibland har de ju en tendens att kasa bakåt trots att man satt fast det i fram men det gjorde inte detta.

Ridturen var för övrigt riktigt bra idag! Jag hade sällskap av Nova och hennes ryttare samt Saga på Imagine och vi red till travbanan idag igen. Vägen dit går genom ett par gårdar med en del maskiner, hästar och rörelse så det var riktigt bra miljöträning. Vi hade väl inte riktigt nån bra blandning på hästarna för det idag dock, med två fyraåriga hästar och en relativt mesig sexåring var det ingen av hästarna som vågade gå först vissa bitar…

Jag är jättenöjd över Kaprifol idag, hon var nog den som var modigast och i skritten tog vi täten större delen av turen. I traven fick dock Nova ta täten då det är lite mer fart i henne i den gångarten. Vid ett tillfälle halkade vi lite efter och jag gjorde då galoppskänkel och Kaprifol bara tar galopp direkt! Ingen slängtrav eller stress över att vi kom efter utan vi bara tog galopp helt enkelt. Min stjärna!

Efter ridturen släppte vi ut Imagine och Kaprifol till Alice som gick i lilla vinterhagen vid stallet. Gräset är nu helt slut i sommarhagen och eftersom vi inte hade nån el på staketet får de nu gå uppe vid stallet i en egen hage fram till ihopsläppet på fredag.

Jag och Axel gick ju upp till ridhuset i går förmiddags för lite löshoppning. Det började bra, både Alice och Kaprifol tyckte det var skoj och sprang självmant runt ett par varv (åt båda hållen..) och hoppade små kryss och även en liten oxer. Sen tyckte jag dock att det räckte för Alices del och då tyckte inte alls Kaprifol att det var lika roligt längre, när hon skulle springa själv. När jag släppte henne i löshoppnings-gången gick det inte fortare än trav, och det gick ju visserligen att hoppa i den gångarten också men jag valde att sluta efter ett par gånger i samma stil, för jag vill ju att hon ska tycka att det är roligt.

Det var roligt att se Alices hoppglädje igen i alla fall =)