Det känns som om det har gått en evighet sedan jag satt framför datorn! Här har varit full rulle ända sen i fredags kväll, men det vet ni ju redan. Jag har massa bilder att visa, vi börjar väl med förmiddagens terrängpass!
Strax innan klockan 11.00 i förmiddags rullade vi mot Hajarnas terrängbana för en heldagsträning tillsammans med flera andra hoppsugna ekipage. Vid tolv satt vi alla till häst på terrängbanan (vi var fyra i min grupp; alla med femåriga hästar).
Vi började med att värma upp lite i trav och galopp på gräset och sedan kom vi i ström och skuttade över en liten stock åt båda hållen.
Kaprifol var taggad och hoppade fint! Eftersom vi hoppade i ström hade hon dessutom hela tiden en häst framför sig så vi hade inga problem med att vara överens om i vilken riktning vi skulle ha, annars har ju Kaprifol en tendens att hellre springa efter nyfunna vänner än åt något annat håll.
Axel fotade 256 (!) bilder under hela dagen (på alla ekipage i min grupp), så ni förstår att jag hade lite svårt att välja!
Efter stocken gick vi vidare till ett annat hinder som även det gick bra, det hoppade vi dessutom när vi var på Hajjerna för en månad sen så vi kunde känna oss säkra.
Kaprifol var lite busig emellanåt och skuttade lite glatt efter hindren ibland, men det var bara att driva på framåt så vi kom ur det.
Vi hoppade även en ganska smal stock som låg inne på ”ridbanan”, inte heller några problem!
Stålande sol hade vi och det blev riktigt varmt! Kaprifol verkade dock inte speciellt bekymrad över värmen.
Efter stockhindret på ridbanan galopperade vi direkt vidare till däckhindret, det var lite vingligt men vi kom dit och över =)
Vi hoppade dessa hinder 2-3 gånger var, beroende på hur det gick så även om vi inte hoppade så många hinder blev det allt ett par språng. Till sist gick vi ner till vattenhindret och stannade där en stund och både skrittade och travade genom vattnet. Kaprifol skötte sig OK, efter en stund fick vi dock rida igenom vattnet en i taget och då skulle vi ju både lämna kompisarna och ner i vattnet och då blev det lite krångel men hon gick i vattnet efter lite övertalning. Upp på andra sidan och sen tillbaka igen; då lockade kompisarna och det gick utan problem. Inte så illa ändå, det blir nog bättre med mer träning!
Efter vattnet var förmiddagspasset klart, Kaprifol fick komma ut i en liten gräshage och jag och Axel åt lunch. Sen vilade vi i solen i en dryg timme innan det var dags för nästa pass! Men mer om det en annan dag =)
Kaprifol fick gå lite dressyr igår, jag skrittade bort till Viksgårdens paddock och red lite. Hon var lite likgiltig över det hela kändes det som och verkade inte tycka att det var speciellt roligt så jag slutade ganska snart och red hem. En bit hem stannade hon och kissade lääääänge så kanske var det därför. Får göra ett nytt försök en annan dag! Nästa dressyrträning för Camilla är på onsdag nästa vecka.
Alice fick också röra på sig, jag gick en promenad med henne utåt gärdena och hon pinnade på så glatt så och frustade och var nöjd. När vi kom längst ut klättrade jag upp på en sten och över till Alices rygg och så tog vi en liten galopp på gärdet; barbacka och i grimma och grimskaft! Alice var nog lika nöjd som jag när vi skrittade hemåt =)
Den här marmorn ingår i ett forskningsprojekt som jag är involverad i, och under den närmaste timmen gick vi omkring i brottet och fick förklarat för oss hur hela processen går till. Från helt berg till transporterbart block.
Vi besökte även två andra brott i närområdet, där man bryter två andra varianter av marmorn, innan vi åkte vidare söderut. Jag och min kollega stannade för lunch i Motala och i Vadstena stannade vi på kvällens boende för att checka in innan vi åkte vidare den dryga milen till Borghamn. Här finns fabriken där marmorn bearbetas och vi fick se alla steg från ankommet block till sågning med gigantiska ramsågar och klingsågar, vidare sågning till blivande produkts storlek och till sist ytbearbetning med slipning och polering. Mycket sköts på löpande band, stenplattor och trappsteg exempelvis, men de gör även mycket specialbeställningar som bänkskivor, fönsterbrädor och pelare till gamla hus som restaureras. Eller bardiskar, som den här helt fantastiska skivan ska bli:
Nästa gång ska jag rida vägen åt andra hållet för jag tror det passar bättre, det fanns nämligen en låång backe som vi nu fick skritta nerför och det är ju synd på en sån fin backe!
Nåja, den här delen av arbetet är ju inte ”brådskande” på samma sätt som själva stallet är, det är bara väldigt trevligt att få det gjort.
