Kaprifol har trimmats av Åsa igen!

Lika roligt som tidigare gånger att se Kaprifol bli riden av Åsa! De fortsätter att jobba med skänkelvikningar i skritt och trav, nedsittningen i traven och galoppjobb. Vänster galopp har utvecklats fint åt rätt håll och Åsa kunde nu öka svårighetsgraden lite och leka lite mer med tempoväxlingar och samlingen i galoppen. Till högervarvet hann Kaprifol bli lite för trött tror jag och orkade inte riktigt hålla ihop sig lika bra, men även där såg hon fin ut. Svetten lackade på både häst och ryttare, men så var det rätt varmt och lite kvavt inne i ridhuset också.

Jag hade inte med mig kameran denna gång, men bjuder på några kassa printar från lite filmsnuttar från mobilen i alla fall 🙂

Jag tror att jag kommer boka in en träning till om ca två veckor, men sen blir det lite träningsuppehåll då jag känner att jag inte kommer kunna hålla igång Kaprifol riktigt lika bra en tid framöver. Diana hjälper mig någon-några dagar i veckan, men det känns ändå som att det är lite ”bortkastat” och lite taskigt mot Kaprifol att låta henne tränas hårt en gång varannan vecka, och sen gå lite på halvfart där i mellan. Det skadar inte att hon får en lite lugnare period nu med mestadels lugna uteritter heller, hon har ändå tränats relativt intensivt ett tag nu och arbetat lite annorlunda mot vad hon gjort tidigare. Så får vi se sen hur snart jag kan vara igång och rida lite mer ordentligt igen, det återstår att se!

Underbar kvällssol, vindstilla och en härlig utsikt över arenan och lite av staden. Göteborg visade sig helt klart från sin bästa sida igår kväll när jag och Axel intog Ullevi arena för invigningen av Ridsport-EM 2017. Tråkigt nog var vi inte ute i så god tid, och inte någon annan heller verkade det som, så vi började invigningen med att köa i dryga 20 minuter för att ens komma in i arenan. Jag såg första halvtimmen av invigningen på SVT Play i efterhand, och inser att vi missade det bästa, för andra halvan av invigningen var precis som jag hade befarat.

Men det började alltså bra; pampigt och ståtligt med musik från Hemvärnets musikkår spelandes i arenan samtidigt som 30 haflingerhästar kommer in representerades var sin deltagande nation med vajande flaggor. Strax därefter kommer Livgardets dragoner in med 18 ekipage, spelandes i sina instrument, självklart med stora fina pukhästen som en i täten. Och så kommer den ståtliga vagnen inrullandes, med hovstallets hästar förspända i selar blänkades av silverbeslag och Prinsessan Madeleine i vagnen. Därefter följer ett knackigt välkomsttal på engelska av Göteborgs borgmästare och Prinsessan Madeleine klipper bandet och EM:et är officiellt invigt.

Precis när sista hästen lämnade arenan kom jag och Axel fram till våra platser, och härifrån gick det bara utför med invigningen. Tanken var god; det skulle visas upp svenska traditioner och det skulle vara svenskt. Och vad är svenskt? Jo Midsommar med folkdans, Astrid Lindgrens sagovärld och ABBA. Och hur visar man detta då? Jo precis som man alltid gör under Stockholm Horse show varje år: det kommer in ett gäng hästar, ibland med ryttare, ibland med vagnar, utklädda till något inom temat och så springer de några varv, ryttarna/kuskarna vinkar frenetiskt till publiken och så springer dem ut igen innan nästa kostymnissar kommer in. Vissa stannar kvar under hela showen och dansar lite på stället och fortsätter vinka tills armarna trillar av. I detta fallet dansade ett gäng människor kring fyra midsommarstångar (stänger?) utplacerade i arenan.

Det är dessutom samma hästar VARJE år: Travhästarna från Wången visar sin kadrilj, Islandshästar med cape gör detsamma, Tornerspelsgänget från Gotland viftar med sina svärd och shetlandsponnyerna brukar antingen komma in i full galopp med små barn på ryggen eller dragandes på en udda vagn (sistnämnda i år). Alltså, kom igen, lite nytänk kanske? Det som var ännu sämre i det hela var att islandshästarna kom in samtidigt som tornerspelsgänget och dressyr-ardennern Torsten så de delade upp sig på var sin del inne i arenan och ”visade sin grej” så man hade inte en chans att se något av det ordentligt utan fick liksom välja vad man ville se i princip. Synd! Missade Torsten nästan helt för tornerspelsgänget hoppade över brinnande objekt så det var lite mer iögonfallande. Det var även fyra (superfina) lusitanos inne en sväng (utklädda till varsin ABBA-figur) som krumelurade lite rörigt i mitten av arenan, samtidigt som de 30 haflingerhästarna kom in en gång till och travade ett par varv runt arenan, denna gången med ryttare i olika ABBA-kostymer på ryggen.

Avslutningsvis kom Hemvärnets musikkår in igen och spelade med Göta Lejons ungdomsorkester, och efter detta sjöng Shirley Clamp två svenska kärlekslåtar. Sen var det slut.

Nåja. Arenan är helt fantastisk och det kommer bli en otroligt mäktig upplevelse att se hoppfinalen där inne på söndag. Hoppas Göteborg fortsätter att visa sig från sin bästa sida, för det är ju ändå utomhus, hehe,