I helgen när vi var i Gullspång snodde jag med mig två lådor med foton hem till Göteborg för att kika lite på kort, men även för att jag letade efter ett specifikt kort som jag länge velat hitta.

Jag började gå igenom korten redan på resan hem till Göteborg, och jag gillar verkligen att titta på gamla kort! Många är ju fruktansvärt tråkiga, skolavslutningar till exempel (som det finns bilder på i hundratals), men så finns ju alla kort på våra hästar och vi syskon när vi var små som är väldigt roliga att se. Blir lite som en minnes resa!

Tänkte visa tre bilder som jag idag har scannat in.

Den första bilden är väl inte den roligaste bilden, men det är en bild på Alices mamma Indiana Rose när hon bodde i Gullspång under en period. Jag scannade in den mest för att vi har så himla få bilder på Indiana. Kul att ha lixom!

Bild nummer två är lite roligare! Här är början av min fantastiska ryttarkarriär! Året är 1994 och jag är alltså fem år gammal och sitter på vår fantastiska första ponny GoodWills Misty Grey som vi vid den tiden hade haft i ca två år. Det finns ingen bättre ponny än ”Milton” att börja rida på. Det skulle väl vara en som var lite mindre då kanske! Milton var 145cm i mankhöjd om jag inte minns fel, och alltså en D-ponny.

Bakom mig och Milton rider en tjej, som heter Maria tror jag, på ponnyn Fabian som var nästan lika snäll som Milton =)

Och så till det sista kortet då, som var huvudanledningen till att jag tog med alla foton till Göteborg. Det här är det bästa kortet på när Alice var liten fölis. Kortet som jag mindes var såklart mycket finare än det här, och jag var dessutom helt säker på att Alice stod åt andra hållet. Lite lustigt det där, hur man minns saker och ting.

Det är fotat sommaren 1991 och detta var alltså tre år innan vi köpte Alice, och tydligen var det fårstaket och taggtråd som gällde runt fölhagar på den tiden! Men om man bortser från det, är hon inte gudomligt sööt!! Och liten!! Kolla bara fluff-svansen! Är det en sån här fölunge man kallar för ”byggd i nedförsbacke?” =)

Får se om jag kollar igenom alla korten igen någon dag, denna gången bläddrade jag ju rätt fort eftersom jag letade efter precis det här kortet. Men kanske finns det nåt mer roligt att se! Typ pappa hopptävlar fyraåriga Alice i frack 😉

Ja nu är vi inne i oktober månad och tiden rusar iväg! Ikväll efter dagens hoppträning åt jag och Axel tacos tillsammans och så blev det paj på det! Inte så tokigt!

Hoppträningen var väldigt blandad idag. Först hjälpte jag Emelie (medryttare) att hoppa lite med Alice, men det gick inte alls bra. Alice var trött och såg stel ut och gick knappt fram alls, så jag avbröt det hela ganska snabbt. Kanske hade hon träningsverk, kanske var hon öm i tassarna efter de nya skorna hon fick i morse, eller så hade hon kanske inte sovit bra. Eller så är det något värre. Tänkte skritta henne en sväng i morgon och så känner jag lite mer ordentligt på henne på fredag. Får hoppas att det är något tillfälligt som går över snabbt, så hon kan vara med och hoppa på Pay&Jumpen i stallet på söndag, annars får hon stå över.

I vilket fall som helst så ska hon få ta det lite lugnt ett tag efter helgen, hon har ju gått lite hårdare med en del hoppning den senaste tiden så det blir bra med en lite lugnare period med mycket skritt och ingen hoppning.

I gruppen efter Alice var det två ponnytjejer som hoppade. För den ena gick det hur bra som helst, det var nog en av de bästa turerna för henne och hennes ponny. Den andra tjejen åkte dock av till följd av ett jättehopp av ponnyn. Hon tappade luften och har nog ett gigantiskt blåmärke på baken i morgon, i övrigt klarade hon sig bra som tur var och kunde hoppa upp och fortsätta lektionen lite försiktigt. Men det är ju inte alltid så lätt att göra sitt bästa efter en sådan åktur!

Torsdagskvällarna är ju nästan heliga nuförtiden. Varannan vecka dressyrträning för Cathrine, och varannan vecka hoppträning för mig! Idag var det en av mina roligare hoppträningar om jag får bestämma själv. Det var balansträning för både ryttare och hästar idag, och även lite styrketräning för hästarna som fick hoppa lite olika serier med hinder snabbt i följd.

Ponnygruppen var först ut och de fick börja med att skritta och trava i fältsits över nio cavalettibommar i rad, och när de gjorde det enkelt fick de släppa tyglarna och göra samma sak. Då märker man direkt om man är van vid att hålla balansen i hästens mun, vilket man inte ska göra. Det gäller att ha sin egen balans!

Efter lite hoppning i serien ( bom-räcke-bom-räcke-bom-oxer) fick de testa att även här släppa tyglarna. Lite läskigt först, så de fick hålla sig i manen, men sen blev tjejerna modiga och vågade ”flyga” över hindren. Lite kul också med serier som denna eftersom man alltid kommer ”rätt” på sista hindret så är det enkelt att höja upp så man får testa på att hoppa lite högre utan att vara rädd för att få fel avstånd.

Till sist fick de även provhoppa de nya hindren; Muren och Vägbommen! Hästarna hoppade fint och verkade inte tycka att det var så läskigt! Fotona blev ju dock från ”baksidan” av hindren så man ser ju inte riktigt hur snygga de är…

Nu börjar det faktiskt bli lite kyligt på morgnarna när jag ska upp och släppa ut hästarna. Det blir dock varmt och skönt rätt snabbt när solen kommer fram.

Igår fick Alice ta det lugnt; jag gjorde ett tappert försök till att få henne att busa av sig lite inne i paddocken. Det var hon inte så himla sugen på så det blev lite promenix och gräsätning i stället.

Mitt på dagen åkte jag och Linda in med Blondie till kliniken i Ale för att se till Blondies fölis. Hon var då redan på dag 111 och det är omrkring då man brukar göra den sista kollen. Finns fölet kvar då är det inte alls så stor risk att det kastas längre fram under dräktigheten, om inte stoet får någon sjukdom eller så såklart.

Blondies föl fanns kvar och det var en stor rackare! Hela 18cm har den hunnit bli och vi kunde se både huvudet och ryggraden på ultraljudet. Linda fick en utskriven bild på några ryggkotor, det var allt som fick plats på fotot =)

Häromdagen plockade jag och Linda fram våra händiga sidor och utökade stallets hinderpark med två nya och tjusiga hinder. Vi handlade material på Byggmax och började snart såga och skruva. Vi var ganska duktiga faktiskt, och gjorde inte alltför många fel! Tanken var egentligen att bara göra två murdelar men så blev det även en grind av lite överblivet material. Färgen fick vi tidigare i sommar av en hyresgäst som jobbar på en färghandel, det var nämligen överbliven färg som blivit i fel kulör eller liknande så den var gratis!

Bommarna hade vi sedan tidigare, de var dock omålade och användes aldrig, men nu när de snyggats till ska de nog komma till användning!

Det är faktiskt rätt roligt att bygga egna hinder, kanske inte blir lika tjusigt som köpe-hinder, men lite mer personliga. Som de som jag och Axel gjorde förra våren till exempel, de hittar man ju inte i en butik precis =) (HÄR) Egentligen hade jag och Linda även tänkt måla ”tegelstens-ränder” på muren men vi hittade ingen vit färg. Men det blev rätt snyggt ändå!

Såga-såga

En låda klar, andra påbörjad

Man ser hur det ska se ut

Rödmålade

Alla delar, bara att välja vad man vill hoppa!

Lite halvkassa mobilbilder i en dunkel maskinhall, men ni ser säkert hur det ser ut. Detta ska ju självklart invigas på hoppträningen i morgon så då lovar jag bättre bilder om solen är framme!