Innan jag berättar om kvällens får-göra så måste jag bara prata lite höns, alltså våra fina duktiga höns! Inte mindre än fyra ägg har vi fått idag!! Det betyder att alla hönor har lagt var sitt ägg, och jag vet inte om det har nån betydelse men det känns ju som om de borde trivas hos oss då! Vilken härligt pirrig känsla att öppna luckan till redena och se att det ligger ett ägg där! Axel ”hittade” ett när han släppte ut dem ur huset i morse och sen hittade jag ett i taget under dagen när jag var där och kikade för skojs skull, jag trodde inte vi skulle få så många idag redan.

Så till fåren då. Idag har vi äntligen fått tummen ur att märka lammen. Vi lockade in flocken i boxen i stallet för att de skulle vara lite mer lättillgängliga och sen fångade vi ett lamm i taget och satte på märkningen.

När vi ändå hade alla inne passade vi på att klippa klövarna på de vuxna tackorna och baggen. Alltså, om nån hade sagt till mig för kanske fem år sen att jag idag skulle sitta på knä framför ett omkullvält får och klippa dess klöv, ja då hade jag nog ändå blivit lite fundersam.

Vi passade även på att byta hage på fåren, så Axel tog kraftfoderbyttan och gick före och fåren hängde glatt på. Ifall ni undrar vad Loke gör en sån här kväll så ligger han och sover och vi har fårens app-kamera i mobilen på honom så vi hör honom om han vaknar.

Nu går fåren i en liten hage borta vid vår skräphög och rensar lite!

Och så avslutar vi med hönsen igen va? Här sitter de på sina pinnar! Tuppen Jocke och Molly högst upp, sen har vi från vänster där nere; Koppar, Stina och Silver.

Ja förhoppningsvis gissade ni rätt! I går kväll jobbade Axel sent och åkte via Härryda på vägen hem och hämtade våra höns som vi köpt. Det är bäst (och lättast) att fånga dem på kvällstid när de gått in i sitt hus och även bra då att sätta dem rakt in i sitt nya hus vid ankomst och släppa ut dem först morgonen efter. Vilket vi nu precis har gjort!

Det är fyra hönor och en tupp i åldrarna 1-3 år och de är av rasen Hedemora; en svensk tålig lantras som lägger ljusbruna ägg och är även ganska ruvvilliga så det är inte omöjligt att ruva fram egna kycklingar.

Här nere ser ni vår tupp, han hette Lennart hos sin tidigare ägare men honom måste vi döpa om tyvärr, så nu heter han Jocke! 😛

Hönan i bild här nere är den äldsta, hon heter Koppar.

Den vitspräckliga hönan bakom Koppar heter Silver.

Sen har vi två lite ljusare hönor där den med röd kam heter Stina och den brun-kopparfärgade bakom henne heter Molly.

Hela gänget!

Så fina! Förhoppningsvis ska de trivas hos oss och bättre blir det ju sen när den riktiga hönsgården är klar.

I förra veckan ramlade jag över en annons på nätet som liknade något som vi länge funderat på att införskaffa och efter lite funderande fram och tillbaka och lite kontakt med säljaren bestämde jag och Axel att vi slår till! Innan vi kunde hämta våra inköp behövde vi dock bygga en plats att förvara det på. Och det är just det som vi har hållit på med i helgen.

I princip allt virke till bygget kommer från ”skräphögen” som vår gårds tidigare ägare tänkt elda upp. Både brädorna på bilden ovan och det impregnerade virket, det är bara några bitar spontbrädor som vi själva inhandlat för ett tag sen.

Här tar stommen form, golv, väggar och tak! En liten lucka mitt fram också.

Ett fönster satte vi in också, det hittade vi i en av våra byggnader och Axel byggde en fönsterram till det.

När skalet var klart var det dags för lite inredning!

Vi hann dock inte helt klart så vi fick sno ihop det sista lite provisoriskt eftersom bygget måste gå att använda idag. Här nere är statusen just nu och taket är ju inte så snyggt som ni ser (det blir vitt plasttak sen) och så ska det på en liten avsats vid luckan på framsidan och lite annat småpill. Måla det vill vi nog göra också. Men det är användbart!

Så här ser det ut på insidan efter lite ”piffande” idag på eftermiddagen.

Och snart anländer det som vi har köpt! Och har ni ännu inte gissat vad det är som ska vara i vårt bygge så får ni kika in här i morgon så ska ni få se!

Vi fortsätter väl snacka får, så här i lamningstider. Just nu är fårahuset uppdelat i fyra delar men inom ett par dagar kommer vi släppa ihop de två mammorna och till sist hoppas vi ju på att den sista tackan får sina lamm så alla kan gå tillsammans igen.

Kvar vid foderbordet går tackan väntans tider, Marie Curie.

Längst till höger med tillgång till vinterhagen går baggen, som nu mera bara har ett litet horn kvar efter en liten ”incident” med grindarna.

Till vänster går Sockan med sina två lamm som nu är två veckor gamla. Hon och lammen kan från och med i morgon gå ut i en egen hage på en del av gårdsplanen och noppa lite grönt gräs.

Och rakt fram i mitten går Lilla grå med sina lamm som föddes i lördags natt. Man brukar säga att tackorna ska gå ensamma med sina lamm i en dag plus en dag/lamm och gärna en dag extra om de är första gången de har lamm. Därför får hon ett par dagar ensam med sina lamm innan hon och Sockan får gå tillsammans så de båda kan gå ut, det är ju för att de ska knyta an ordentligt till sina lamm bland annat.

Bonusbild på den här lammungen! Han går lös, men han tar sig inte så långt än 😉

Ja vi väntar och väntar, än är det en tacka som inte klämt ur sig sina lamm (för vi tror att det är två). Lyckligtvis har vi fyra andra lamm att titta på tills dess, här är lite bilder på Sockan och hennes två sötnosar när de fick lufta sig ute i solen i lördags. De var otroligt söta och skuttade omkring alla tre. I morgon öppnar vi dörren igen för då ska det bli lite soligare igen, och sen låter vi nog bli att stänga den igen, de är ju inga porslinsfigurer och kan välja att gå in i ladan igen om de vill.

I går postade vi föresten träckprov till labbet för både hästarna och fåren. Ett säkert vårtecken, helt klart!

Det är inte ofta Rebecka ringer till mig (men vi är väldigt duktiga på att skicka meddelande på Facebook!) så när hon ringde för ANDRA gången visste jag att det var nåt viktigt. Det visade sig att Mr Bagge var på fel sida staketet. Både jag och Axel var hemma så vi gick ut och Axel lockade in honom i hagen igen. En gång är ju ingen gång, så vi satte batteriet till elstaketet på laddning, kanske var det lite taskigt med ström. Vi har ju delat av inne i fårahuset just nu under lamningen så baggen går ensam och tycker gissningsvis att det är tråkigt. Eller så har han fått kalla fötter nu när hans bebisar ploppar ut 😉

Men så idag knackade Diana på dörren mitt i Lokes bajsblöja och sa att Baggen var på rymmen. Hon och hennes man hade lockat in honom i hagen igen, men att han rymt igen på så kort tid är ju inte bra nu när vi visste att elen var på. Jag tog på Loke en ny blöja och lite mer kläder och så gick jag ut, och då var Baggen ute igen!! Nu hade han ju helt klart kommit på knepet, frågan var bara var han tog sig ut. Jag lockade in honom i hagen igen och stod och studerade honom en stund. Han gick fram till staketet och nosade på det och fick sig en rejäl pärla så han flög iväg och fnyste ordentligt, så det kändes ju märkligt att han skulle ha gått igenom staketet så många gånger… Men så kom jag på det. Trästaketet mellan byggnaderna:

Alldeles för lågt och alldeles för enkelt att ta sig över. Det syntes på staketet och baggen kom fram när jag stod där och han var beredd på att visa hur han gjorde, men jag hindrade honom. Axel var ute vid det här laget och vi hämtade snabbt lite brädor och byggde lite högre. Skönt att ha kommit på att han antagligen inte går igenom elstängslet!

Våra två små lamm har klarat dagen fint. Den ena är lite mer framåt än den andra men båda äter bra och verkar pigga och glada fortfarande. Några försök till hopp och skutt har även gjorts! Jag har varit ute ett par gånger under dagen och tittat till dem och sett till så den lite mindre verkligen äter. Jag vägde dem även i morse och de väger ca 3.7 respektive 3.9 kg, så nu kan vi väga dem även i morgon till exempel och se så de har fått i sig mat ordentligt.

Nu är ju då bara frågan vad tjejerna ska heta? Det är Sockan som är mamma och temat på hennes avkommor är ”saker av ull”. Lovikka och Luse kanske? Eller Vanten och Mössan? Gårdens namn borde ju vara med också. ”Kyrkedals Vante”, låter nåt va? Lite speciellt med de förstfödda på gården ändå (om man inte räknar med Loke och alla fiskar då).