Idag visade Kaprifol en sida som jag inte riktigt sett förut. Jag tror det är en blandning av överskottsenergi, livsglädje och just den där lilla detaljen att hon bara är fyra år och inte har upplevt så mycket i sitt liv ännu.

Jag parkerade bilen vid hagen och ropade på hästarna som kom i sakta mak och mötte mig vid grinden. Kaprifol lät sig villigt bli infångad och hon följde med mig ut ur hagen och bort längs grusvägen. Lugnt och fint gick vi, men med energiska steg. Jag tänkte ta en lite kortare tur idag eftersom jag är ordentligt förkyld så jag gick till den hage som vi strax ska byta till och tänkte att jag kunde ju gå ett varv och kolla över staketet samtidigt som Kaprifol fick följa med. Den nya hagen ligger nära den nuvarande hagen så strax svängde vi ner på en gräsväg till vänster och närmade oss grindöppningen.

Precis när vi är framme vid grindöppningen gör Kaprifol en totalt oväntad 180-gradig vändning på mindre än en hundradels sekund. Lyckligtvis hade jag ett ganska långt grimskaft samt att mina reflexer är ungefär lika snabba som Kaprifols, så hon kom inte längre än sin vändning innan hon stod still igen. Jag vände henne på rätt köl, och vi dansade fram mot grinden bara för att gräva ner hovarna i marken och FNYSA HÖGT åt badkaret som låg uppochner en meter snett innanför grinden. Jag vet inte om ni har sett ett uppochnervänt badkar förut, men uppenbarligen hade inte Kaprifol gjort det och hon var ytterst skeptisk till det hela. Efter lite övertalning kom vi in i hagen, stängde grinden efter oss och sedan gick vi fram och bekantade oss med badkaret, och Kaprifol fick erkänna att det nog inte var så farligt trots allt.

Vi gick längs staketet en bit och i hagen ligger det ett par hoppvänliga stockar utspridda. En av dessa låg i vår väg så vi gick  över den, Kaprifol och jag, utan några problem alls. Vi svängde tvärs över hagen för att kika på staketet på andra sidan och plötsligt for Kaprifol iväg och ställde sig för att stirra på en stock som låg i en annan riktning än den stocken som vi just gått över. Jag vet inte riktigt varför den var konstigare än de andra stockarna runt oss, men uppenbarligen var den det. Lite extra komiskt i den här situationen var att när Kaprifol stirrade sig blind på den här stocken rullade tåget förbi ungefär femton meter bakom henne utan att hon ens vände örat åt det hållet. Man kan ju ha en diskussion om vad som egentligen är farligast, tåget eller stocken, men ja. Det är ju faktiskt väldigt trevligt att hon inte alls bryr sig om tåget, så jag ska inte klaga! Men lite söt är hon ju. =)

I går när jag var i stallet så fick ju Kaprifol prova sin höstgarderob för att se hur saker och ting passade. Förhoppningsvis kommer hon ju gå naken så mycket som möjligt, men eftersom det inte finns något skydd i ”min” vinterhage så kommer hon (och Alice) få ha regntäcke på sig när det blir äckelväder ute. Lyckligtvis får hästarna på sig täckena på morgonen (vid dåligt väder) så de slipper alltså ha på sig dem på natten inne i stallet.

Först ut har vi detta förträffliga blåa regntäcke som jag fick utav en tjej i förra stallet då det var för litet för hennes häst. Det är storlek 145 och när Kaprifol kom till mig hängde det som en potatissäck på henne, men jag måste säga att hon vuxit i det bra. Jag fick göra det större på alla bredder, så visst har hon växt sen i våras! Det är dock lite trasigt på ena spännet vid halsen, men det ska nog hålla en vinter till.

Detta grönrutiga täcke med fleecefoder är Alices reserv-regntäcke. Det är från Börjes och jag har för mig att det kostade 400kr när det var nytt. Det är också storlek 145, dock lite större än det föregående och inte riktigt lika bra passform på det. Men det passar ju OK, även om alla remmarna just nu är inställda på Alices runda mage, därför ser det lite värre ut än vad det egentligen är. 

Sist men inte minst har vi detta underbara, tjocka fleecetäcke! Jag fick det här av Sofia när jag flyttade från hennes stall och jag älskar det! Det här ska vi ha på oss i vinter när vi skrittar upp till ridhuset i -20 och sen i framtiden får det bli hennes tävlingstäcke =)

Hon har en matchande grimma på sig också ser ni va? Den fick hon av Saga och hennes mamma när vi flyttade!

Utöver dessa täcken har Alice ett tjockt vintertäcke, ett till regntäcke och två fleece. Så vi borde nog klara oss ganska bra, men kanske köper jag ett till regntäcke på Gekås om jag hittar nåt prisvärt. När det väl börjar regna brukar det ju hålla i sig i ett par dagar och då vill jag gärna ha två per häst så jag slipper lägga på dem blöta täcken.

Ja det gäller ju att börja i tid så idag har jag och Kaprifol haft vår första fälttävlansträning! Det blev en mycket lugnare dag idag än igår, vi kom upp till stallet utan bekymmer, borstade lite, provade lite täcken och sen gick vi ner i skogen bakom stallet. Längs vägen tillbaka till hagen ligger vår lilla glänta i skogen som dagen till ära var lite halvt täckt av vatten och det var även någon som byggt ett litet hinder på stigen intill.

Vi började med vattenhindret, hela fyra centimeter djupt med förrädiska grässtrån som växte under vattenytan. Kaprifol var mycket tveksam men lät sig övertalas med en godis (smak: äpple/kanel). Med höga knälyft och några skutt kom vi genom vattnet och Kaprifol var väldigt stolt över sig själv. Vi gick runt ett varv och sedan gick vi genom vattnet en gång till och vi klarade det då också! Massa beröm såklart, men redan här var godiset slut (hade bara med mig två bitar). 

Efter vattenträningen var det dags för hindret och vi närmade oss i rask trav (var ju ändå i riktning mot hagen) och Kaprifol tvekade inte en sekund utan kastade sig över hindret som en tiger och hoppade högt över. Man vet ju aldrig, kanske bits det?

För säkerhets skull tog vi hindret en gång till och hon hoppade lika glatt och fint då, så duktig häst! Sen gick vi tillbaka till hagen och Pondus kom i full galopp och gnäggade överlyckligt när vi kom fram till grinden.

(Och, för att vara lite extra tydlig, jag har alltså inte ridit henne utan gått bredvid. Finns det såna fälttävlingar tro? Fälttävlan vid hand?)

Gårdagens eftermiddag gick i princip helt enligt planerna! Efter jobbet åkte jag och plockade upp Linda och så åkte vi till gamla stallet tillsammans och gjorde i ordning Sagas ponny för ridning. Saga själv var lite sen så jag skrittade fram Imagine och så när Saga kom fick hon ta över. Det började riktigt bra men sen trasslade det sig lite för dem så vi avslutade med att jag hoppade upp och red ett par varv.

I arbetsbyxor och gympadojor 😉

När Imagine var utsläppt i hagen igen åkte jag och Linda till nya stallet där det var dags för storstädning! Vi började storstädningen med att sitta utanför stallet och fika tills den fjärde ”städaren” dök upp, då fikade vi lite till och sen drog vi igång med det hela. =)

Vi började med att gå över alla väggar med borste och såpa och sen körde vi med högtryckstvätten en omgång. Det som inte försvann då skrubbade vi lite till på och sen sköljde vi allt en gång till med högtrycken. Trots att jag inte tyckte att det var så förfärligt smutsigt innan så blev det väldigt mycket renare efteråt! Lilla stalldelen (den med tre boxar) tvättades dagen innan så vi behövde bara skura i den stora delen (den med fem boxar). 

Alice har föresten fått byta box! Tidigare skulle hon ju ha den mittemot Kaprifol, men nu ska hon få den bredvid henne i stället. Det är roligt att få ha dem bredvid varandra, samt att denna boxen är lite större än den tidigare! Nu har Alice alltså Kaprifol på ena sidan och en hel vägg på andra sidan.

Jag kör med högtryckstvätten i Alices box, Kaprifols box skymtar till vänster.

När vi var klara i stallet åkte jag och Linda ner till hagen och hälsade på Kaprifol. Hon fick komma in i den lilla fållan och äta lite mineraler och jag borstade henne lite grand. 

Idag efter jobbet ska jag och Kaprifol promenera upp till stallet för första gången! Hihi, tänk att man blir så glad för en liten promenad med sin häst..

OCH! I går bestämde vi datum för Alices ”hemkomst”, det blir söndagen den 7:e september!