Till helgen kommer jag börja greja med Kaprifol igen! Då har hon vilat helt och hållet i fem veckor och eftersom jag mest kommer promenera och hantera henne den första tiden så känns det ganska lagom att sätta igång nu. Kaprifol har ju inte ens varit inne i det nya stallet ännu, så jag kan tänka att jag kommer att börja med att bara gå upp dit med henne, ge henne lite mineraler och borsta henne och sen går vi tillbaka till hagen. Jag hoppas att hon fortfarande är lika självständig som hon var innan betet, så hon inte kommer ha några problem med att gå ifrån sin flock. Men det lär jag märka!

Sen kommer vi ta några promenader i omgivningarna och lära oss hitta lite och sen kommer jag tömköra och longera henne på vår lilla ridvolt i skogen. Kanske sitter jag även upp på henne nån gång, men i övrigt väntar jag med ”ridningen” tills Alice är tillbaka i början av september. Blir nog ganska lagom.

Bild från vår kvällspromenad i går; Kåsjön

Idag har jag inte gjort många knop inte! Men jag var förbi stallet en sväng i alla fall och hälsade på Kaprifol och hennes polare. De hade klarat natten fint i nya hagen och hade inget att klaga på. Eftersom gräset är väldigt högt i hagen syns det väldigt tydligt var de har varit nånstans och de hade verkligen varit precis överallt i hagen! Roligt att se att de rör på sig såpass mycket, så de inte bara står och sover eller äter hela dagarna!

När jag körde förbi hagen på väg upp till stallet för att hämta lite mineraler till Kaprifol stod hästarna nära grinden men när jag kom tillbaka till hagen fem minuter senare var de allra längst bort i hagen och kikade på de andra hästarna en bit bort. De följde med mig tillbaka till grinden utan protester och Kaprifol fick sina mineraler samtidigt som jag borstade henne lite.

Ja det finns ju inte så mycket mer att säga om mina besök hos Kaprifol efter jobbet! Hon mådde fint i alla fall =)

Senare på kvällen åkte jag till gamla stallet och red Sagas ponny, det gick riktigt bra och Axel var med och tog lite fina bilder som ni får se i morgon!

Nu har Kaprifol haft tre veckors konstant vila och jag klurar lite på hur länge jag ska låta henne vila egentligen? Från början hade jag ju tänkt att låta henne vila i hela två månader, men anledningen till det var ju att hon då skulle ha följt med Alice till Tjörn, men nu blev det ju inte så eftersom vi bytte stall i stället.

Om jag bara tänker på mig själv vill jag gärna sätta igång med lite promenader mm redan i går, men det finns ju några fördelar med att vänta lite till. En av dessa är skor. Kaprifol går barfota just nu och av det lilla jag har sett av henne utanför gräshagen så är hon lite ömfotad på gruset. Därför vore det ju smidigt att sätta på henne skorna igen i samband med/strax efter igångsättningen.

En annan anledning till att vänta lite till är att hästarna just nu går i hagen som är allra längst bort från stallet. För att komma till stallet  från hagen måste jag nu gå med henne längs en medel-trafikerad 80-väg, över en bro och över ett järnvägsspår. Även om Kaprifol är mestadels lugn så känner jag inte riktigt för att börja vår höst med denna lilla promenad, utan sällskap av en annan häst. Snart ska vi dock byta till en hage närmare stallet och då slipper vi den trafikerade vägen. Bron och järnvägsspåret har hon gått över en gång utan större tvekan med de andra hästarna som draghjälp, så det ska nog inte vara några problem ensam heller!

Så som jag känner just nu kommer jag börja sätta igång henne om ungefär två veckor. Då har hon vilat i fem veckor och gissningsvis kommer hon få skor på sig ytterligare två veckor efter det (när Alice är tillbaka). Den första tiden kommer vi ändå bara repetera en massa hantering, promenera och lära känna omgivningarna samt tömköra lite, så då tror jag att hon klarar sig prima utan skor. Gör hon inte det så får jag väl vänta lite till!

Ja det händer ju inte så mycket på hästfronten just nu, men jag var hos Kaprifol idag också såklart. Passade på att åka förbi henne innan jag hämtade Axel vid flyget! Hon fick lite mineraler och så kollade jag över henne ordentligt, lyfte lite hovar mm. Hon hade ett fult insektsbett på ena bogen idag, men annars verkar det inte vara mycket småkryp. Förutom en himla massa myror precis vid grinden, men de kan man ju enkelt akta sig för.

Lite rund börjar hon allt bli också! Men det ska nog försvinna relativt enkelt när jag börjar greja med henne igen!

Fyra månader har det gått nu sen jag hämtade hem min lilla sparv. Förutom att Kaprifol har växt på höjden tycker jag att hon har mognat avsevärt på den här tiden, både i sitt utseende men också i sitt beteende och sätt. Lite bebis är hon ju fortfarande såklart, men inte lika hjälplös som förut! Hon står lite stabilare också, i takt med att hon har växt och musklat sig en aning har hon rätat upp sig lite (jämför speciellt bilderna på hennes vänstra sida). Säkerligen både tack vare mer muskler men också rätt verkning av hovarna.

I övrigt låter jag bilderna tala för sig själva!

Idag fick jag fint besök hem till lägenheten i form av syster Susanne, hennes två söner och så mamma som är nere i Göteborg och hälsar på. Mamma har ju varken sett nya lägenheten eller träffat Kaprifol, så nu passade vi på. Efter en liten fika i lägenheten klämde vi in oss alla fem i Susannes bil och åkte till stallet. Först kikade vi runt lite i stallet där hästarna (och jag, hehe) ska bo i fortsättningen och sedan traskade vi bort till hagen.

Hästarna kom glatt gåendes när vi kom fram till hagen och Susanne hade med sig lite knäckebröd som vi bjöd på. Kaprifol är ju, som ni vet, lite kräsen när det gäller godis (äter inte morötter) så det var tur att Susanne hade med sig två sorters knäckebröd. Wasa Frukost gillade hon nämligen definitivt inte men Wasa Sport slank ner utan några som helst problem, men så är hon ju en sportig häst! De andra två hästarna gillade båda sorterna. 🙂

Lucas delade med sig av några av sina Mariekex också, och de var mycket söta och goda sa Kaprifol så de kan vi sätta upp på ”ja-listan”.

Idag har för övrigt Alice varit borta i hela två veckor, saknar henne nåt så bedrövligt! Ska se om jag inte kan hälsa på henne snart! Jag får i alla fall finfina rapporter om att hon har blivit liiite tjockare, trivs bra i hagen med Mitch och hon har inte ont i fötterna när hon går i hagen (skorna tog vi ju av). I september kommer hon tillbaka till mig igen!

Även igår stannade jag till vid stallet och sommarhagen på vägen hem från jobbet. Den här gången hade jag med mig lite mineraler till Kaprifol som hon fick äta i ”grindfållan” vid hagen, det var gott tyckte hon. Jag passade även på att borsta av henne lite och kolla över henne lite extra noga när inte de andra hästarna stod med sina nyfikna nosar över mig. Hon håller sig hel och fin, det är skönt! Hennes vita bakkota har även läkt fint, där var hon ju full i småsår/mugg/rasp ett tag men det är i princip helt borta nu.

Det är väldigt få insekter i denna hagen, finns ju allt ett par fördelar med att inte ha sommarhagen intill stallet där alla flugor kalasar på gödselstacken! Finns dock en myr-stig precis vid grinden, men det överlever vi!

Jag har varit i stallet en stund på förmiddagen idag, jag satt utanför stallet och gjorde rent en himla massa läderutrustning i brist på ridbar häst. Det var ganska skönt att få det gjort faktiskt, sen kom dessutom två tjejer till stallet så jag snackade en stund med dem. Kul att lära känna några i nya stallet! Jag fick dessutom skjuts av dem när jag skulle ner till hagen då de skulle ut och köra med sin häst. Skoj! =)

Kaprifol levde gott liv idag också, nu är hon inne på sin elfte vilodag, usch vad tiden går långsamt! Hon har helt kärat ner sig i den fina nordsvensken i hagen nu också, så sött!