Igår fick hästarna (eller ja, främst Kaprifol) busa i paddocken lite grand. Jag ställde upp ett litet sockerbitshinder längs ena långsidan med en enkel bom som infångare och Kaprifol behövde ingen övertalning alls till att busa runt och skutta över hindret. Efter två uppvärmningshopp la jag in vattenmattan i hindret och det bekom inte henne det minsta, härligt 🙂

Alice var med inne på banan samtidigt och fick hoppa en gång på slutet. Hon är så söt, hon taggar precis som hon brukar (taktade lite när jag ledde ner henne) och satte god fart mot hindret men sen blir det mest kravel över hindret. Fina tanten, kroppen är inte riktigt som den varit. Men det är okej när man närmar sig 30. 🙂

Även om sannolikheten att bebisen väljer att ta sig ut exakt på det beräknade födelsedatumet är väldigt låg, så är det ju ändå en liten magisk gräns som passeras just idag. En endaste månad kvar! Jag jobbar denna veckan ut och två till, det känns nog ganska lagom.

Bilder från skrittrundan i skogen igår, även Simon fick haka på 🙂

Och på tal om hästar – vilken EM-dag det var igår! Peder Fredricsson vinner den inledande tidshoppningen och hopplaget lägger sig på bronsplats! Även Douglas ligger bra till för vidare individuella chanser. Det är dock en lång resa kvar med hoppning idag, i morgon och två rundor på söndag och ALLA felen tas med från start. Men Peder har ju självklart bästa utgångsläget som den enda nollfelaren efter omräkningen från tidshoppningen.

En silvermedalj vanns i Paradressyren för svensk del och runtomkring halv tio på kvällen red dressyrlaget hem en bronsmedalj efter Tyskland och Danmark. Alla fyra svenska dressyrryttare kvalade även in till den individuella delen som fortsätter på fredag.

Och eftersom det här inlägget redan är rätt spretigt tänker jag nämna vår middag igår, haha. I förrgår styckade Axel upp rådjuret som han sköt förra veckan och det mesta gick i genom vår nyinköpta vacuumförpackare och in i frysen, men vi sparade lite nymald färs till gårdagens middag. Middagen bestod av biffar från eget rådjur, egen potatis, egna morötter, egen lök och egengjord gelé! Det är bara kossan som fattas så hade såsen kunnat vara gjord på egen grädde också, hehe. Det hade kunnat smaka hur som helst, och ändå vara gott faktiskt.

Jag hade egentligen tänkt skritta Kaprifol en sväng igår för jag gillar att röra lite lätt på henne dagen efter en träning. Men igår hade jag lite småont i kroppen så jag skippade det, dumt ifall det skulle bli värre. Jag var i alla fall ut till hagen och det gladde mig att Kaprifol kom och mötte mig när jag närmade mig, extra trevligt dagen efter ett tuffare pass. Jag lät henne vara kvar i hagen, men satte på flugskydd och matade henne med lite godis och kliade henne på de bästa ställena. En mysstund helt enkelt 🙂

Även Alice fick samma ”behandling” och grymtade som en liten gris när hon blev kliad. Hon har dock slarvat bort sin flughuva (igen..) så fick skälla lite på henne också, som straff får hon hjälpa mig och leta efter det nån dag. Jag vet inte riktigt hur jag tänkte när jag köpte gräsgröna flugskydd faktiskt, de syns ju inte på många meters avstånd när de ligger i gräset…

Hästarna har äntligen börjat bli lite mer som en flock igen efter Calles inflytt. De är fortfarande lite avvisande mot honom men det blir bättre och bättre hela tiden. Nu går de inte längre iväg när han vill närma sig, men om han väljer att gå så är det inte någon som följer efter honom. Han är lyckligtvis en rätt självständig grabb så han verkar inte ha något emot att gå iväg och beta lite för sig själv ibland när han känner för det.

Idag verkar kroppen vara på bättre humör så jag har planerat in en lugn uteritt till i eftermiddag och då får jag sällskap av Rebecka 🙂

Kaprifol har trimmats av Åsa igen!

Lika roligt som tidigare gånger att se Kaprifol bli riden av Åsa! De fortsätter att jobba med skänkelvikningar i skritt och trav, nedsittningen i traven och galoppjobb. Vänster galopp har utvecklats fint åt rätt håll och Åsa kunde nu öka svårighetsgraden lite och leka lite mer med tempoväxlingar och samlingen i galoppen. Till högervarvet hann Kaprifol bli lite för trött tror jag och orkade inte riktigt hålla ihop sig lika bra, men även där såg hon fin ut. Svetten lackade på både häst och ryttare, men så var det rätt varmt och lite kvavt inne i ridhuset också.

Jag hade inte med mig kameran denna gång, men bjuder på några kassa printar från lite filmsnuttar från mobilen i alla fall 🙂

Jag tror att jag kommer boka in en träning till om ca två veckor, men sen blir det lite träningsuppehåll då jag känner att jag inte kommer kunna hålla igång Kaprifol riktigt lika bra en tid framöver. Diana hjälper mig någon-några dagar i veckan, men det känns ändå som att det är lite ”bortkastat” och lite taskigt mot Kaprifol att låta henne tränas hårt en gång varannan vecka, och sen gå lite på halvfart där i mellan. Det skadar inte att hon får en lite lugnare period nu med mestadels lugna uteritter heller, hon har ändå tränats relativt intensivt ett tag nu och arbetat lite annorlunda mot vad hon gjort tidigare. Så får vi se sen hur snart jag kan vara igång och rida lite mer ordentligt igen, det återstår att se!

Underbar kvällssol, vindstilla och en härlig utsikt över arenan och lite av staden. Göteborg visade sig helt klart från sin bästa sida igår kväll när jag och Axel intog Ullevi arena för invigningen av Ridsport-EM 2017. Tråkigt nog var vi inte ute i så god tid, och inte någon annan heller verkade det som, så vi började invigningen med att köa i dryga 20 minuter för att ens komma in i arenan. Jag såg första halvtimmen av invigningen på SVT Play i efterhand, och inser att vi missade det bästa, för andra halvan av invigningen var precis som jag hade befarat.

Men det började alltså bra; pampigt och ståtligt med musik från Hemvärnets musikkår spelandes i arenan samtidigt som 30 haflingerhästar kommer in representerades var sin deltagande nation med vajande flaggor. Strax därefter kommer Livgardets dragoner in med 18 ekipage, spelandes i sina instrument, självklart med stora fina pukhästen som en i täten. Och så kommer den ståtliga vagnen inrullandes, med hovstallets hästar förspända i selar blänkades av silverbeslag och Prinsessan Madeleine i vagnen. Därefter följer ett knackigt välkomsttal på engelska av Göteborgs borgmästare och Prinsessan Madeleine klipper bandet och EM:et är officiellt invigt.

Precis när sista hästen lämnade arenan kom jag och Axel fram till våra platser, och härifrån gick det bara utför med invigningen. Tanken var god; det skulle visas upp svenska traditioner och det skulle vara svenskt. Och vad är svenskt? Jo Midsommar med folkdans, Astrid Lindgrens sagovärld och ABBA. Och hur visar man detta då? Jo precis som man alltid gör under Stockholm Horse show varje år: det kommer in ett gäng hästar, ibland med ryttare, ibland med vagnar, utklädda till något inom temat och så springer de några varv, ryttarna/kuskarna vinkar frenetiskt till publiken och så springer dem ut igen innan nästa kostymnissar kommer in. Vissa stannar kvar under hela showen och dansar lite på stället och fortsätter vinka tills armarna trillar av. I detta fallet dansade ett gäng människor kring fyra midsommarstångar (stänger?) utplacerade i arenan.

Det är dessutom samma hästar VARJE år: Travhästarna från Wången visar sin kadrilj, Islandshästar med cape gör detsamma, Tornerspelsgänget från Gotland viftar med sina svärd och shetlandsponnyerna brukar antingen komma in i full galopp med små barn på ryggen eller dragandes på en udda vagn (sistnämnda i år). Alltså, kom igen, lite nytänk kanske? Det som var ännu sämre i det hela var att islandshästarna kom in samtidigt som tornerspelsgänget och dressyr-ardennern Torsten så de delade upp sig på var sin del inne i arenan och ”visade sin grej” så man hade inte en chans att se något av det ordentligt utan fick liksom välja vad man ville se i princip. Synd! Missade Torsten nästan helt för tornerspelsgänget hoppade över brinnande objekt så det var lite mer iögonfallande. Det var även fyra (superfina) lusitanos inne en sväng (utklädda till varsin ABBA-figur) som krumelurade lite rörigt i mitten av arenan, samtidigt som de 30 haflingerhästarna kom in en gång till och travade ett par varv runt arenan, denna gången med ryttare i olika ABBA-kostymer på ryggen.

Avslutningsvis kom Hemvärnets musikkår in igen och spelade med Göta Lejons ungdomsorkester, och efter detta sjöng Shirley Clamp två svenska kärlekslåtar. Sen var det slut.

Nåja. Arenan är helt fantastisk och det kommer bli en otroligt mäktig upplevelse att se hoppfinalen där inne på söndag. Hoppas Göteborg fortsätter att visa sig från sin bästa sida, för det är ju ändå utomhus, hehe,

Förmiddagen gick åt till att uträtta lite ”ärenden” här ute på landet; vi hämtade havrekross hos en bonde, hämtade halm hos en annan bonde och så körde vi till grisarna och lämnade det båda. På vägen hem gjorde vi ett till stopp och köpte en hink med blandade gräsfrön hos vår höbonde som vi spred ut på jordplättarna i hagen efter lunch.

Efter lunch satte vi även igång med lite pyssel här hemma. Stolpen vid ligghallen blev utbytt:

Och så satte vi igång med att bygga grinden till ridbanan. Jag grävde hål för en stolpe:

Och Axel karvade hål i den ena stolpen vid sidan av:

Sen var det bara att såga och skruva ihop lite brädor, så hade vi en halv grind ganska enkelt, utan krånglande gångjärn och utstickande delar! Man skjuter den alltså igenom stolpen när man vill öppna.

Så här hänger den på mittstolpen:

Och en helhetsbild också. Vi är nöjda så det blir en lika dan på andra sidan. Stolpen i mitten går att ta bort, ifall man behöver in med större maskiner. Det är nog precis att traktorn med sladden går in när stolpen står upp, vi får prova nästa gång vi sladdar banan =)

.