Idag har vi löshoppat här på gården! Himla härligt att ha möjlighet det till. Vi hade tre hinder varav ett galoppsprång mellan de två första och två galoppsprång fram till en oxer. Kaprifol tittade lite första gången hindren lades upp och även första gången vi satte in grinden i oxern, men hon hoppade varje gång. Hon hoppade med lagom bjudning också tycker jag, inget torkrace men inte seg heller liksom. Eftersom detta var första gången på väldigt länge som hon har fått hoppa över huvud taget lät jag henne inte hoppa så många gånger, och inte så högt heller. Vi gör det fler gånger i stället!

Hindren gjorde sig bra på banan också tycker jag 🙂

Idag har jag och Kaprifol fått sällskap av Linnéa och Calle på vår uteritt! Himla roligt att rida ut med någon som inte sitter på Alice, no offence till henne men Alice går ju inte så långt eller fort nuförtiden, haha. Inte för att jag gör det heller egentligen, men ni förstår säkert vad jag menar!

Calle är ju ganska stor och första känslan för min del när vi skrittade ut från gården var att jag kände mig liten på Kaprifol! Det var en ganska ovanlig känsla måste jag säga, det var nog första gången. Det skiljer nog 10-15cm mellan hästarna tror jag. Kaprifol hängde med okej i hans skrittfart i alla fall, vi fick trava ikapp någon ensaka gång på ”bortavägen” men när Kaprifol kommit igång lite skrittade vi jämsides och även lite före ibland. Planen var att rida Skogshagen-rundan men den grinden var stängd, vilket jag tror innebär att det går kor i skogen, och då valde vi att i stället rida Galoppvägen, minst lika bra! Vi skrittade nästan hela tiden men det blev även en bit trav och en kort galopp.

Härligt oavsett och båda hästarna var på sådär mysigt och bra humör, tills vi var nästan hemma och det låg ett par rullar med fiberkablar bredvid vägen. Tänk att något så simpelt kan vara så läskigt, grävmaskinen som grävde en bit bort viftade de inte ens ett öra åt. Hästar! Det krävdes faktiskt lite övertalning innan hästarna vågade sig förbi. Men de lär väl vänja sig, fibergrävningen närmar sig gården! Hehe.

Ingen bild har jag från idag heller, men denna är från igår innan regnet kom!

Igår släppte vi ihop de fyra musketörerna och den nya hästen Calle så nu är de fem i hagen igen. Det blev en del spring men inga större grejer, Calle är dock fortfarande ”utstött” och kommer vara det ett par dagar till antagligen. De är ju relativt tajta de där fyra, som varit en flock i nästan 1.5 år, och tajtare blir de när det kommer en nykomling och vill vara med. Men de är vettiga hästar alla fem så de ska nog bli polare med lite tid.

Kaprifol har fått ett par lugna dagar det senaste, främst för att vi har jobbat med ridbanestaketet så hon har blivit lite ”nedprioriterad”. Men hon har jobbat rätt hårt det sista så det passade ändå bra med lite minipaus, jag longerade henne för nån dag sen och igår fick hon vara lös på ridbanan för första gången. Jag hade fickan full av morötter och löslongerade henne lite och kallade in henne till mitten ibland, det gjorde hon fint. Hon fick busa lite också, men tog det ändå ganska lugnt faktiskt. De andra hästarna tog lite uppmärksamhet från mig, Calle går ju fortfarande i hagen bredvid (släpps in i dag) och det skriks lite och hålls på. Haha, Alice var ganska rolig i förrgår faktiskt. Hon är ju så himla feg med nya hästar, men när dem är på andra sidan staketet så är hon väldigt kaxig. Hon tog sats mot staketet i galopp med öronen slickade bakåt och framme vid staketet där Calle stod och ”couldn´t care less” stannade hon, dansade med bakdelen, vispade ilsket med svansen och SKREK. Sen gick hon därifrån, väntade en stund och så gjorde hon exakt samma sak igen, och upprepade det säkert fem gånger. Calle stod bara och stirrade på henne, precis vid staketet på sin sida. Så jag tror inte riktigt att Alices försök till att visa sig hög i rang funkade riktigt, haha. Lilla tanten.

Ridbanan från ”insidan” igår, tog ingen bild på Kaprifol faktiskt, kasst!

Och en bonusbild från hästhagen i morse, när jag var och morgonrastade Jack. Alice andades, jag lovar 😉 Även Calle låg ner i sin hage, så var väldigt rofyllt och mysigt.